Vi lyckas oftast parera eller iaf hantera de flesta utbrottet. Prata och kramas, (samt att välja sina strider) är bästa strategierna. Igår tvärvägrade han tex klä på sig när vi skulle hem från fsk, eftersom han inte fick någon napp av mig. Då fick han helt enkelt bli arg (a la gråta och kasta sig på golvet) och leta igenom sin ryggsäck och konstatera att det inte fanns några nappar där, sen klädde han på sig utan ett pip. Att försöka tvinga eller övertala skulle varken funka lller kännas särskilt bra.
DDäremot är matsituationerna kassa, och där reder vi inte riktigt ut det. Har gott hopp om att det bara är kopplat till att sista (Tror jag) kindtänderna är på gång och det att det gör ont, men nästan ingen mat går hem, ens bland favoriterna. Yoghurt och fil, ibland gröt, är enda som duger. Och frukt. Känns så frustrerande när han uppenbart inte blir mätt

Dessutom har han varit dålig i magen stora delar av hösten och har senaste dagarna börjat peka på magen och säga Aj.. Fsk (och vi) är lite rädda att det ska vara någon allergi /intolerans så det får bli samtal till bvc imorgon...