Vinterföräldrar 17/18 del 6

[Heulwen]

Nu sägs det ma-ma-ma och pa-pa-pa hela dagarna här, samt även KA eller ATT! Dää, itta, bäbä samt eejjj och nää tillhör språkförrådet också. Idag tog vi tåget in till stan och det var lite läskigt först, men med ett bröst i munnen blev hon trygg. Märks att hon blivit mer medveten om sin omgivning, spanar när bilar åker förbi etc.

Hennes pa-pa-pa är för övrigt bättre på att natta henne än mig nu för tiden, oavsett om det är dagtid eller kvällsnattningen. Skönt! Med mig somnar hon men det tar längre tid. Sällan något riktigt gnäll/ledsenhet längre när hon ska somna, vilket är så skönt!

 

[soom]

Jag har fortsatt problem med sövningen och det gör mig sjukt frustrerad och jag känner mig värdelös. Med alla andra (pappa, mormor, farmor) somnar hon på max 10 minuter utan protest. Med mig härjar hon runt i timmar. Lägger jag henne ner blir hon arg och ska upp och härja vidare. De "välmenande råd" jag får om att "det är bara att visa vad du vill så somnar hon" och att jag "har skämt bort henne" gör mig bara ännu mer frustrerad.

 

[Positron]

Jag har fortsatt problem med sövningen och det gör mig sjukt frustrerad och jag känner mig värdelös. Med alla andra (pappa, mormor, farmor) somnar hon på max 10 minuter utan protest. Med mig härjar hon runt i timmar. Lägger jag henne ner blir hon arg och ska upp och härja vidare. De "välmenande råd" jag får om att "det är bara att visa vad du vill så somnar hon" och att jag "har skämt bort henne" gör mig bara ännu mer frustrerad.

Det låter väldigt jobbigt och särskilt med den typen av råd

Behöver du kunna söva henne just nu eller kan du lämna över just den uppgiften? Så kan ni pausa i några veckor och börja om på nytt sen och se om det fungerar bättre då.

 

[FeatherCloud]

Jag har fortsatt problem med sövningen och det gör mig sjukt frustrerad och jag känner mig värdelös. Med alla andra (pappa, mormor, farmor) somnar hon på max 10 minuter utan protest. Med mig härjar hon runt i timmar. Lägger jag henne ner blir hon arg och ska upp och härja vidare. De "välmenande råd" jag får om att "det är bara att visa vad du vill så somnar hon" och att jag "har skämt bort henne" gör mig bara ännu mer frustrerad.

Usch, den där typen av råd kan ju folk ta och stoppa nånstans... Här är det jag som har lättast att natta just nu, även om det går hyfsat bra för sambon också är det oftare jag som nattar på ca 10 minuter och han får hålla på kanske 30. Pappa är trots det favoriten just nu, och vi vet inte riktigt varför det är så. Pappa är för rolig? Jag har hittat en sweet spot att klappa på? Vem vet. Jag tycker precis som @Positron att du (om du kan) ska strunta i nattningen ett tag och låta mannen ta det. Vem vet hur ungarna tänker, bättre spara tålamodet och köra på det som funkar

 

[FeatherCloud]

@soom känner verkligen igen mig i det där att känna sig värdelös, nattning som inte funkar kan verkligen knäcka ens självförtroende... Hoppas hur ni än gör att det lättar snart!

 

[FeatherCloud]

Nu sägs det ma-ma-ma och pa-pa-pa hela dagarna här, samt även KA eller ATT! Dää, itta, bäbä samt eejjj och nää tillhör språkförrådet också. Idag tog vi tåget in till stan och det var lite läskigt först, men med ett bröst i munnen blev hon trygg. Märks att hon blivit mer medveten om sin omgivning, spanar när bilar åker förbi etc.

Hennes pa-pa-pa är för övrigt bättre på att natta henne än mig nu för tiden, oavsett om det är dagtid eller kvällsnattningen. Skönt! Med mig somnar hon men det tar längre tid. Sällan något riktigt gnäll/ledsenhet längre när hon ska somna, vilket är så skönt!

Kul att hon pratar så mycket! Kotten säger mamma och pappa (typ, det växlar lite mellan b och p i början), hej/hedå, bebe (som jag tror är försök att säga sitt eget namn) och snappar också upp och testar många ord som sen försvinner igen. Tiiii (tittut), ka! (anka), ajaj mm.

Något som jag iofs tycker är nästan häftigare är hur mycket han plötsligt förstår! Ord på olika leksaker, vad vi ska göra ("nu ska vi sova"), instruktioner (typ, "nej, den är bakom dig") och frågor ("kan du hämta bollen?") får väldigt ofta reaktioner som visar att han fattar. Känns som det kommit över en natt typ, och det är så häftigt!

 

[FeatherCloud]

Kotten hatar att åka vagn i mörkret. Han är förvisso inte överförtjust dagtid heller och slipper därför oftast, men idag gick vi en liten promenad ungefär vid solnedgången. Stackaren började storgråta när vi var längst bort och grät hela vägen hem, inget hjälpte och selen var hemma. Usch!

Reagerar era på mörkret? Vagnmässigt i övrigt misstänker jag att han skulle gilla att åka framåt, för han älskar sin pulka, men jag vill helst inte vända honom framåt än..

 

[Heulwen]

Jag har fortsatt problem med sövningen och det gör mig sjukt frustrerad och jag känner mig värdelös. Med alla andra (pappa, mormor, farmor) somnar hon på max 10 minuter utan protest. Med mig härjar hon runt i timmar. Lägger jag henne ner blir hon arg och ska upp och härja vidare. De "välmenande råd" jag får om att "det är bara att visa vad du vill så somnar hon" och att jag "har skämt bort henne" gör mig bara ännu mer frustrerad.

Det är lite samma här, rör sig inte om timmar och ingen annan har nattat än mig och min man, men med min man tar det 10-15 min. Med mig tar det ofta uppåt en timme. Jag löser det så att om jag blir frustrerad så får hon leka med annat, så läser jag en bok på läsplattan istället. Blir jobbigare om man räknar minuterna.

 

[Heulwen]

Kul att hon pratar så mycket! Kotten säger mamma och pappa (typ, det växlar lite mellan b och p i början), hej/hedå, bebe (som jag tror är försök att säga sitt eget namn) och snappar också upp och testar många ord som sen försvinner igen. Tiiii (tittut), ka! (anka), ajaj mm.

Något som jag iofs tycker är nästan häftigare är hur mycket han plötsligt förstår! Ord på olika leksaker, vad vi ska göra ("nu ska vi sova"), instruktioner (typ, "nej, den är bakom dig") och frågor ("kan du hämta bollen?") får väldigt ofta reaktioner som visar att han fattar. Känns som det kommit över en natt typ, och det är så häftigt!

Ja, det är häftigt med den kommunikationen! Brukar beskriva vad vi ska göra, "nu ska vi borsta tänderna", "nu går vi och byter blöjan".

Angående din fråga om vagn och mörker så har vi nog inte åkt vagn i mörker, men hon brukar tycka om mörker inomhus i alla fall, fast det är väl en annan grej kanske? Vi måste generellt bli lite bättre på att lämna huset. När min man varit föräldraledig har han och lilla F varit sjuka mycket, så det har inte blivit mycket utflykter. Ofta åker vi hem till någon på socialt mingel, och det är spännande, men hon får inte se så mycket utomhusmiljö av det.

 

[Cattaflajna]

Sövningsproblemen just nu - hon somnar i min famn men så fort jag lägger ner henne vaknar hon... sambon har inte samma problem, han har börjat gå under namnet ”the baby whisperer”

 

[soom]

Det låter väldigt jobbigt och särskilt med den typen av råd

Behöver du kunna söva henne just nu eller kan du lämna över just den uppgiften? Så kan ni pausa i några veckor och börja om på nytt sen och se om det fungerar bättre då.

Usch, den där typen av råd kan ju folk ta och stoppa nånstans... Här är det jag som har lättast att natta just nu, även om det går hyfsat bra för sambon också är det oftare jag som nattar på ca 10 minuter och han får hålla på kanske 30. Pappa är trots det favoriten just nu, och vi vet inte riktigt varför det är så. Pappa är för rolig? Jag har hittat en sweet spot att klappa på? Vem vet. Jag tycker precis som @Positron att du (om du kan) ska strunta i nattningen ett tag och låta mannen ta det. Vem vet hur ungarna tänker, bättre spara tålamodet och köra på det som funkar

Tack för stöd Jag måste inte kunna söva henne just nu, så det får bli paus. Känner frustration bara jag tänker på att försöka och det är inget vidare utgångsläge... Men det tar emot att "ge upp" och är knäckande.
(Det hjälper inte heller att hon snällt ligger still vid blöjbyten med pappa men med mig far hon runt. Och hunden har fått för sig att "kom" betyder "spring och skäll". Mycket som frestar tålamodet just nu)

Det är lite samma här, rör sig inte om timmar och ingen annan har nattat än mig och min man, men med min man tar det 10-15 min. Med mig tar det ofta uppåt en timme. Jag löser det så att om jag blir frustrerad så får hon leka med annat, så läser jag en bok på läsplattan istället. Blir jobbigare om man räknar minuterna.

Skönt att ha en strategi som funkar! Är hon i sin säng då? L är i vår säng och gör jag något annat så ska hon antingen hjälpa till eller krypa över kanten. I sin säng skriker hon - fast längesen jag testade så kan ju testa igen.

 

[soom]

Kul med pratet @Heulwen @FeatherCloud ! L har en massa nya ljud för sig, men inget som direkt går att tolka som ord. Mamamamama säger hon iofs, men jag tolkar det mest som babbel. Däremot visar hon viss ordförståelse, frågar man tex "var är mormor" så tittar hon på mormor.

Ang mörker så upplever jag att bilresor i mörker alltid blir jobbiga, medan bilresor i ljus oftast går bättre om dom inte är för långa. Jag tror att det har att göra med att det inte går att se, men vet förstås inte. I övrigt har jag inte märkt nåt speciellt med mörkare.

 

[FeatherCloud]

Kul med pratet @Heulwen @FeatherCloud ! L har en massa nya ljud för sig, men inget som direkt går att tolka som ord. Mamamamama säger hon iofs, men jag tolkar det mest som babbel. Däremot visar hon viss ordförståelse, frågar man tex "var är mormor" så tittar hon på mormor.

Ang mörker så upplever jag att bilresor i mörker alltid blir jobbiga, medan bilresor i ljus oftast går bättre om dom inte är för långa. Jag tror att det har att göra med att det inte går att se, men vet förstås inte. I övrigt har jag inte märkt nåt speciellt med mörkare.

Ja just det, åka bil i mörkret är heller ingen höjdare, brukar sluta med att vi får tända en av lamporna för att få lugnt.

 

[Monifa]

Här betar vi av första barnsjukdomen. Vattkoppor. Inte oväntat för kusinerna hade det över jul men det kom fortare än vi trodde. Hur som mår han ändå ganska bra, lite gnälligare, tröttare och äter lite sämre men där i mellan är han glad.

Ställer sig utan stöd hela tiden nu och "hoppar" gärna. Lyfter saker och står gärna o pillar med grejer så antar att han börjar gå snart. Kommer även upp i soffan obehindrat.....

Gott nytt år på er!

 

[FeatherCloud]

Här betar vi av första barnsjukdomen. Vattkoppor. Inte oväntat för kusinerna hade det över jul men det kom fortare än vi trodde. Hur som mår han ändå ganska bra, lite gnälligare, tröttare och äter lite sämre men där i mellan är han glad.

Ställer sig utan stöd hela tiden nu och "hoppar" gärna. Lyfter saker och står gärna o pillar med grejer så antar att han börjar gå snart. Kommer även upp i soffan obehindrat.....

Gott nytt år på er!

Gott nytt år! Hoppas vattkopporna går över fort! Vi hade det i vår närhet tidigare i vintras och jag var lite rädd att vi skulle få det redan nu, men vet inte om det finns någon tid som är bättre eller sämre än någon annan iofs

 

[Evenstar]

Gott nytt år på er. Vilket år det varit Minns egentligen inte mycket av året. Bara känslor av kaos och otillräcklighet. Vi visste ju att det skulle bli tufft med två barn under tre och ja, det har det varit. Har blivit extremt ljudkänslig, tappar ord/namn och tålamodet är borta med vinden. Nu ska vi slänga på heltidsjobb på det med om några dagar Men det ska bli lite skönt och roligt också.
Men tror också att även om det varit tufft nu så kommer vi nog få igen det senare med två syskon som är tighta och får mycket glädje av varann. Nu tror (och hoppas) jag att det bara kommer bli lättare och lättare. Jag föreställer mig hur det värsta snart är förbi (kom inte och motbevisa det nu )

 

[Heulwen]

Skönt att ha en strategi som funkar! Är hon i sin säng då? L är i vår säng och gör jag något annat så ska hon antingen hjälpa till eller krypa över kanten. I sin säng skriker hon - fast längesen jag testade så kan ju testa igen.

Vi ligger på en madrass på golvet så hon kan inte skada sig om hon far runt. Just läsplattan har jag upplevt funkar bra att hålla på med samtidigt, det är bara massa text på en bakgrund så hon gitter inte hålla på med den, och vi kan ligga i mörkret. Mobilen går absolut inte att hålla på med.

Det kommer säkert bli bättre för dig snart! Rätt som det är blir det tvärtom, tror det svänger mycket de första åren!

 

[Heulwen]

Här betar vi av första barnsjukdomen. Vattkoppor. Inte oväntat för kusinerna hade det över jul men det kom fortare än vi trodde. Hur som mår han ändå ganska bra, lite gnälligare, tröttare och äter lite sämre men där i mellan är han glad.

Ställer sig utan stöd hela tiden nu och "hoppar" gärna. Lyfter saker och står gärna o pillar med grejer så antar att han börjar gå snart. Kommer även upp i soffan obehindrat.....

Gott nytt år på er!

Hoppas han kryar på sig snart! Hur länge brukar man ha vattkoppor?

Lilla F har fått feber och snuva så vi fick ställa in kvällens firande.

 

[Heulwen]

Gott nytt år på er. Vilket år det varit Minns egentligen inte mycket av året. Bara känslor av kaos och otillräcklighet. Vi visste ju att det skulle bli tufft med två barn under tre och ja, det har det varit. Har blivit extremt ljudkänslig, tappar ord/namn och tålamodet är borta med vinden. Nu ska vi slänga på heltidsjobb på det med om några dagar Men det ska bli lite skönt och roligt också.
Men tror också att även om det varit tufft nu så kommer vi nog få igen det senare med två syskon som är tighta och får mycket glädje av varann. Nu tror (och hoppas) jag att det bara kommer bli lättare och lättare. Jag föreställer mig hur det värsta snart är förbi (kom inte och motbevisa det nu )

Kan nog vara lite av en ledighet att komma hemifrån ändå! Hoppas det kommer gå allt lättare för er.

 

[Heulwen]

Gott nytt år till er alla! Hoppas alla får ett lättare 2019.

Tycker året har gått i en rasande fart. Lilla F tar sedan några dagar sina första små steg utan hjälp, balansen är god nog att hon skulle kunna gå fler än ett men hon har inte riktigt modet inne ännu. Tänk för ett år sedan låg hon i magen!

Hon har nu börjat testa gränser, kollar på oss och funderar på om hon ska lyssna på nej. Retas och lurar pappa genom att sträcka fram ett äpple och sedan dra ifrån det när han ska smaka, med mig räcker hon fram det och jag får äta. Börjar visa riktig personlighet nu, väldigt häftigt!