Vinterföräldrar 17/18 del 6

Status
Stängd för vidare inlägg.
Nyåret firades in med 39,4 i temp och att inte kunna sova pga raketer och feber. Efter att ha bytt till husets tystaste rum, gett Alvedon och satt mobilen på white noise kunde vi sova oroligt fram till kl 7-8 iaf. Idag har vi inte gett Alvedon ännu och febern är 38,5. Hon är trots allt ganska glad men vill vara nära hela tiden, såklart. Aptiten är dålig, men ammar lite åtminstone.
 
Vi firade med vänner på annan ort. Kotten är fascinerad av deras ungar på 2 respektive 5, men tycker det är jobbigt när dom ryker ihop eller får sammanbrott :D

han sover dessutom ruskigt dåligt eftersom det aldrig är tyst några längre stunder,men det är ju tillfälligt så det får vara så. Igår fick han vara uppe till 21 och höll humöret uppe hela tiden, sov sen oroligt större delen och kvällen, tappade räkningen på hur många gånger sambon fick springa upp fler trappan... Sov igenom alla raketer dock, men slog upp ögonen klockan 5 imorse, 4 timmars efter att jag och sambon somnade. Tur det är en vecka till jag börjar jobba så vi hinner hem och vila upp oss! :D

Bonusbild på min nyårsfirare :heart:
DSC_0164.JPG
 
Gott nytt år på er. Vilket år det varit :eek: Minns egentligen inte mycket av året. Bara känslor av kaos och otillräcklighet. Vi visste ju att det skulle bli tufft med två barn under tre och ja, det har det varit. Har blivit extremt ljudkänslig, tappar ord/namn och tålamodet är borta med vinden. Nu ska vi slänga på heltidsjobb på det med om några dagar :angel: Men det ska bli lite skönt och roligt också.
Men tror också att även om det varit tufft nu så kommer vi nog få igen det senare med två syskon som är tighta och får mycket glädje av varann. Nu tror (och hoppas) jag att det bara kommer bli lättare och lättare. Jag föreställer mig hur det värsta snart är förbi :D (kom inte och motbevisa det nu :cautious:)

Åh, ser framför mig hur vi är där om ett år! :crazy: Men tänker leva i förhoppningen om att allt kommer gå bra fram tills jag får inse att det kanske inte gjort det. Vi märker och ser!

För oss flyter det mesta på rätt bra. Igår hade vi dock den jobbigaste nattningen på länge, han panikgrät i över en timme innan han somnade av utmattning. På grund av bröder som är hemma på jullov och då en bebis som har svårare att komma till ro så hade vi en övertrött bebis vid läggning. Såååå trött men ville verkligen inte sova. Började jag sjunga (gör ofta det för att söva) blev han helt förstörd. Spelade säkert in att han är lite förkyld och har haft lättare feber två kvällar också. Tyvärr ledde det här till bråk mellan mig och mannen som inte riktigt ville inse att sämre dagssömn (han tappade ungefär en timme mot vanliga fall) = sämre nattsömn och att jag kan tycka att vi kan ställa större krav på dom stora barnen som ändå är 10 och 12. Inser att det blir en väldigt öm tå då mannen kommer med egna synpunkter som inte går i linje med mina och jag ofta spelar ut "du känner honom inte som jag". Förvisso sant, jag är med honom mestadels av tiden och jag har tagit prick alla läggningar utom en sen han kom, men jag kan inte ha ensamrätt på att känna och tycka kring vårt barn för det. Men det är svårt när jag VET att jag har rätt, och vill inte direkt ha fler nattningar som denna för att bevisa min poäng.

Hmmmmm. Svårt att vara föräldrar tillsammans ibland. :(
 
Åh, ser framför mig hur vi är där om ett år! :crazy: Men tänker leva i förhoppningen om att allt kommer gå bra fram tills jag får inse att det kanske inte gjort det. Vi märker och ser!

För oss flyter det mesta på rätt bra. Igår hade vi dock den jobbigaste nattningen på länge, han panikgrät i över en timme innan han somnade av utmattning. På grund av bröder som är hemma på jullov och då en bebis som har svårare att komma till ro så hade vi en övertrött bebis vid läggning. Såååå trött men ville verkligen inte sova. Började jag sjunga (gör ofta det för att söva) blev han helt förstörd. Spelade säkert in att han är lite förkyld och har haft lättare feber två kvällar också. Tyvärr ledde det här till bråk mellan mig och mannen som inte riktigt ville inse att sämre dagssömn (han tappade ungefär en timme mot vanliga fall) = sämre nattsömn och att jag kan tycka att vi kan ställa större krav på dom stora barnen som ändå är 10 och 12. Inser att det blir en väldigt öm tå då mannen kommer med egna synpunkter som inte går i linje med mina och jag ofta spelar ut "du känner honom inte som jag". Förvisso sant, jag är med honom mestadels av tiden och jag har tagit prick alla läggningar utom en sen han kom, men jag kan inte ha ensamrätt på att känna och tycka kring vårt barn för det. Men det är svårt när jag VET att jag har rätt, och vill inte direkt ha fler nattningar som denna för att bevisa min poäng.

Hmmmmm. Svårt att vara föräldrar tillsammans ibland. :(

En fråga i all välmening, men hur kommer der sig att du tar alla nattningar?
 
Gud, vi hade nog en annan de värsta nätterna nånsin natten till idag. Kotten vaknade redan före 22 och var vaken en timme, sen la vi oss runt 23. Hann knappt komma till ro innan han började gråta och sen slutade han inte på typ en timme, sov sen knappt tre timmar och drog igång igen. Vi fick smyga upp och leta reda på var våra vänner förvarade Alvedon och ge en dos, sen somnade stackaren ganska snabbt vid 4, men slog upp sina blå klockan 6. Idag är han tvärförkyld och så är även vi föräldrar. Nu på väg hem från vänner och lillen har sovit nästan 3 timmar i bilen hittills. Det tar på krafterna i inte få sova ordentligt. Varje förmiddagslur har ju blivit skit pga att de andra barnen väckt honom, så stackaren är ju både jättesjuk och helt slut... :(
 
Nu spammar jag känner jag, men min man hittade denna intressanta artikel härom dagen, efter att jag funderat på varför lilla F inte vill ha något gosedjur att knyta an med. Jag har försökt få henne att gilla lite olika djur men det fastnar inte:

https://www.viforaldrar.se/forsta-aret/nallenenvannardetkniper/
Intressant! Kotten har tagit till sig en av sina nallar, den hjälpen ibland bättre än nappen när han är orolig i sömnen, tex som nu när han är förkyld.

Ikväll var den dock plötsligt borta! :o han hade den i bilen på väg hem och sen bar vi upp gosedjuren han haft med sig när vi packade upp, men vid nattning var den försvunnen! Hittade den tack och lov inne på toalettgolvet nyss, klar nackdel att kotten börjat bära omkring på sina favoritsaker i hela huset :D
 
Åh, ser framför mig hur vi är där om ett år! :crazy: Men tänker leva i förhoppningen om att allt kommer gå bra fram tills jag får inse att det kanske inte gjort det. Vi märker och ser!

För oss flyter det mesta på rätt bra. Igår hade vi dock den jobbigaste nattningen på länge, han panikgrät i över en timme innan han somnade av utmattning. På grund av bröder som är hemma på jullov och då en bebis som har svårare att komma till ro så hade vi en övertrött bebis vid läggning. Såååå trött men ville verkligen inte sova. Började jag sjunga (gör ofta det för att söva) blev han helt förstörd. Spelade säkert in att han är lite förkyld och har haft lättare feber två kvällar också. Tyvärr ledde det här till bråk mellan mig och mannen som inte riktigt ville inse att sämre dagssömn (han tappade ungefär en timme mot vanliga fall) = sämre nattsömn och att jag kan tycka att vi kan ställa större krav på dom stora barnen som ändå är 10 och 12. Inser att det blir en väldigt öm tå då mannen kommer med egna synpunkter som inte går i linje med mina och jag ofta spelar ut "du känner honom inte som jag". Förvisso sant, jag är med honom mestadels av tiden och jag har tagit prick alla läggningar utom en sen han kom, men jag kan inte ha ensamrätt på att känna och tycka kring vårt barn för det. Men det är svårt när jag VET att jag har rätt, och vill inte direkt ha fler nattningar som denna för att bevisa min poäng.

Hmmmmm. Svårt att vara föräldrar tillsammans ibland. :(

Nu kanske jag låter hård, men vill han ha synpunkter får han se till att lägga mer tid på det han uttalar sig om. Tror mig ha läst innan att du har svårt att släppa in honom också, rätta mig om jag har fel. Hoppas ni löser det!
 
Gud, vi hade nog en annan de värsta nätterna nånsin natten till idag. Kotten vaknade redan före 22 och var vaken en timme, sen la vi oss runt 23. Hann knappt komma till ro innan han började gråta och sen slutade han inte på typ en timme, sov sen knappt tre timmar och drog igång igen. Vi fick smyga upp och leta reda på var våra vänner förvarade Alvedon och ge en dos, sen somnade stackaren ganska snabbt vid 4, men slog upp sina blå klockan 6. Idag är han tvärförkyld och så är även vi föräldrar. Nu på väg hem från vänner och lillen har sovit nästan 3 timmar i bilen hittills. Det tar på krafterna i inte få sova ordentligt. Varje förmiddagslur har ju blivit skit pga att de andra barnen väckt honom, så stackaren är ju både jättesjuk och helt slut... :(

Stackars Kotten, och ni! Hoppas ni mår bättre snart.
 
Stackars Kotten, och ni! Hoppas ni mår bättre snart.
Tack! :heart
Vi hade en jobbig nattning igår, mest pga att han sov i bilen till 16:30, men sen sov han ikapp massor med drygt 12 timmars sömn inatt. Han verkar också tycka det är jätteskönt att vara hemma igen och är en riktig liten solstråle idag!
 
En fråga i all välmening, men hur kommer der sig att du tar alla nattningar?

För att jag behöver sömnen. :) I och med att han vaknar och ammar 4 ggr per natt behöver jag fler sömntimmar än tidigare och ännu mer nu när jag är gravid, så att gå och lägga sig med John och sova hans 11 h är perfekt för mig. Dom stora killarna (som är hos oss varannan vecka) klarar inte riktigt att gå och lägga sig själva helt och då måste en natta dom. Skulle jag göra det skulle jag vara helt död dagen efter så det vore ohållbart.
 
Nu kanske jag låter hård, men vill han ha synpunkter får han se till att lägga mer tid på det han uttalar sig om. Tror mig ha läst innan att du har svårt att släppa in honom också, rätta mig om jag har fel. Hoppas ni löser det!

Ja, så känner jag också. Igår hade mannen John hela dagen och var jättenoga med hans dagssömn vilket ledde till en jättelätt och mysig nattning, så det var skönt. Vi hade också ett väldigt bra prat om det.

Ja, jag måste erkänna att jag är ganska oskön som medförälder ibland, även om jag verkligen försöker jobba på det. Om någon (kan vara min man, men oftast inte för vi har ganska samma syn på allt kring barnet, eller någon annan) föreslår något som jag inte direkt tycker är fel, det går bara inte i linje med vad jag tror är optimalt, då SKRIKER hela min kropp NEEEEEEEEEEJ. Således har jag väldigt svårt att kompromissa i de fall då jag har läst på eller starkt känner för en viss sak. Och det blir ju inte bra. Jag har inte någon typ av ensamrätt på att bestämma bara för att jag läser på mest eller är med honom mest. Jag måste släppa in hans pappa också i lika stor utsträckning. Men ja, det är något jag är väl medveten om och som jag jobbar med, även om det inte alltid är så enkelt för mig. :o:angel:
 
Jag funderar lite kring det här med (dags)sömn. John sover ju fortfarande 3 ggr per dag och totalt kommer han upp i 3-3,5 h dagssömn. Det är ju ganska mycket för hans ålder.

Dom senaste dagarna har han blivit mer svårsövd och det krävs att man minimerar antalet intryck för att han ska komma till ro och somna. Det talar för att han kanske är redo för att dra ner lite på sömnen/vara vaken längre innan han ska somna igen. MEN! När vi gör det blir han ofta övertrött och ledsen vid sövning, vilket får mig att tro att han inte alls är redo.

Hur har ni märkt att era barn är redo för att ändra sovrutiner och har det varit en "anpassningsperiod" för barnen där det kanske är stökigt en stund för att sen bli bättre eller är det fel då?
 
V
Jag funderar lite kring det här med (dags)sömn. John sover ju fortfarande 3 ggr per dag och totalt kommer han upp i 3-3,5 h dagssömn. Det är ju ganska mycket för hans ålder.

Dom senaste dagarna har han blivit mer svårsövd och det krävs att man minimerar antalet intryck för att han ska komma till ro och somna. Det talar för att han kanske är redo för att dra ner lite på sömnen/vara vaken längre innan han ska somna igen. MEN! När vi gör det blir han ofta övertrött och ledsen vid sövning, vilket får mig att tro att han inte alls är redo.

Hur har ni märkt att era barn är redo för att ändra sovrutiner och har det varit en "anpassningsperiod" för barnen där det kanske är stökigt en stund för att sen bli bättre eller är det fel då?
Vi har skurit ner när han antingen blivit svårnattad alt. det blir svårt att "hinna" alla sömnpass eftersom han orkar vara vaken längre och sista passet kommer senare och senare. Eller ja, det är ju en kombination av båda egentligen.

Liksom, i somras klarade han ca 2 timmar vaken, max 2,5 och då hinner han ju sova fler gånger än nu när han helst inte vill sova förrän efter 3,5-4,5 timmar.

Svårt att säga vad som funkar bäst för er, men vi har ju kikat mycket på Rulla vagns sömnschema, och enligt det är ju ettåringar ofta redo att gå ner till en sovstund per dag. I det sammanhanget låter ju 3 ggr/dag ganska mycket.

Kotten sov ju till 8 idag och därför får han sova en gång vid 13-tiden och lägga sig ca 19. Nu är han ju förkyld så han slocknade också en liten stund i bilen hem från affären men i övrigt klarar han det fint.
En fördel som varit här är ju att färre sovstunder=längre sovstunder och därmed ett mer utvilat barn som kan vara vaken lite längre :)
 
V

Vi har skurit ner när han antingen blivit svårnattad alt. det blir svårt att "hinna" alla sömnpass eftersom han orkar vara vaken längre och sista passet kommer senare och senare. Eller ja, det är ju en kombination av båda egentligen.

Liksom, i somras klarade han ca 2 timmar vaken, max 2,5 och då hinner han ju sova fler gånger än nu när han helst inte vill sova förrän efter 3,5-4,5 timmar.

Svårt att säga vad som funkar bäst för er, men vi har ju kikat mycket på Rulla vagns sömnschema, och enligt det är ju ettåringar ofta redo att gå ner till en sovstund per dag. I det sammanhanget låter ju 3 ggr/dag ganska mycket.

Kotten sov ju till 8 idag och därför får han sova en gång vid 13-tiden och lägga sig ca 19. Nu är han ju förkyld så han slocknade också en liten stund i bilen hem från affären men i övrigt klarar han det fint.
En fördel som varit här är ju att färre sovstunder=längre sovstunder och därmed ett mer utvilat barn som kan vara vaken lite längre :)

När ni har dragit ner, har det då känts helt rätt direkt? Liksom att han varit lika lätt att natta efter 3,5-4,5 h som han tidigare var efter 2-2,5 eller har han haft en invänjningsperiod?
 
Jag funderar lite kring det här med (dags)sömn. John sover ju fortfarande 3 ggr per dag och totalt kommer han upp i 3-3,5 h dagssömn. Det är ju ganska mycket för hans ålder.

Dom senaste dagarna har han blivit mer svårsövd och det krävs att man minimerar antalet intryck för att han ska komma till ro och somna. Det talar för att han kanske är redo för att dra ner lite på sömnen/vara vaken längre innan han ska somna igen. MEN! När vi gör det blir han ofta övertrött och ledsen vid sövning, vilket får mig att tro att han inte alls är redo.

Hur har ni märkt att era barn är redo för att ändra sovrutiner och har det varit en "anpassningsperiod" för barnen där det kanske är stökigt en stund för att sen bli bättre eller är det fel då?
L sover också ca 3 tim/dag, men fördelat på två gånger. Får man inte till det så behöver hon tidigare nattning på kvällen.
Försöker inte gå så mycket efter klockan utan mer efter signaler. Sen är det klart att vi lärt oss hennes intervall och förväntar oss att hon ska bli trött, det är nog det som varit svårast i övergångarna.
Jag upplever att det kan vara lite stökigt när sömnen läggs om. När vi ändrade från tre till två gånger så tog det några veckor där det ibland var två och ibland tre sovstunder per dag. Och om man satsade på två gånger de dagar det hade behövts tre så blev det lite jobbigt. Tror att grejen var att se till att det blev rätt mängd sömn räknat i timmar. Sov hon bara 40 min första gången så behövde hon sova två gånger till, sov hon 1,5 timme så behövdes bara en gång till.

Jag läste nånstans att man kunde förlänga vakentiden med 15 min i taget, att det skull3 vara lättare för dem då. Det kanske kan vara nåt att prova? Har inte provat själv, L verkar tycka att man ska göra större hopp än så
 
Nu spammar jag känner jag, men min man hittade denna intressanta artikel härom dagen, efter att jag funderat på varför lilla F inte vill ha något gosedjur att knyta an med. Jag har försökt få henne att gilla lite olika djur men det fastnar inte:

https://www.viforaldrar.se/forsta-aret/nallenenvannardetkniper/
Intressant! Kotten har tagit till sig en av sina nallar, den hjälpen ibland bättre än nappen när han är orolig i sömnen, tex som nu när han är förkyld.

Ikväll var den dock plötsligt borta! :o han hade den i bilen på väg hem och sen bar vi upp gosedjuren han haft med sig när vi packade upp, men vid nattning var den försvunnen! Hittade den tack och lov inne på toalettgolvet nyss, klar nackdel att kotten börjat bära omkring på sina favoritsaker i hela huset :D

Intressant artikel! L har inget intresse av mjuka saker, trots att vi försöker.

Jag hade en favoritnalle när jag var liten. En dag försvann den - hur och var minns jag inte, men den var så borta att mamma köpte en ny nalle till mig. En som hon tyckte var fin, hårt stoppad i fårskinn. Inte alls som min Nalle. Sen kom Nalle hem igen (hur det gick till minns jag inte heller). Den nya nallen som hade försökt ersätta den riktiga fick sova på skrivbordet den natten, för att den skulle veta att den inte skulle försöka ersätta Nalle. :laugh:
Skulle L fastna för nåt så hoppas jag det är något nytt och lätttillgängligt så att jag kan köpa ett litet lager att plocka av om den skulle försvinna.
 
L har börjat nå upp i fönsterkarmarna. Idag sträckte hon sig efter en lampa. Jag sa nej och tittade allvarligt på henne. Hon tittade fundersamt på mig en bra stund. Sen sa hon aaaarrhh djupt ner i halsen, samtidigt som hon spände blicken i mig. Kändes som hon försökte säga "Jag går härifrån men bara för att jag vill, inte för att du säger det" :laugh:
 
När ni har dragit ner, har det då känts helt rätt direkt? Liksom att han varit lika lätt att natta efter 3,5-4,5 h som han tidigare var efter 2-2,5 eller har han haft en invänjningsperiod?
Mer eller mindre, går jag tillbaka och kollar i vår app så har övergången gått på mindre än en vecka. Har börjat med några "äsch, vi hinner inte sista sovstunden, vi kör på och nattar lite tidigare" (dvs typ 18 istället för 19) och sen har vi märkt att han ju inte alls blivit superledsen av extra vakentid och kört på.

Jag tycker kotten slutade bli sådär jobbigt övertrött runt halvåret faktiskt, numer kan han kunna vid middag och/eller sista blöjbytet och tandborstning om han varit vaken lite längre, men han är aldrig svårnattad i de lägena, snarare mycket lättare.

Och det där med att sovpassen blivit längre gick också ganska direkt så det har ju inte blivit så extremt mycket vakentid. När i gick ner på två pass började han sova 1,5+drygt 2 timmar, nu blir det oftast 1+1,5 så han reglerar det ju själv utifrån behov.
 
L sover också ca 3 tim/dag, men fördelat på två gånger. Får man inte till det så behöver hon tidigare nattning på kvällen.
Försöker inte gå så mycket efter klockan utan mer efter signaler. Sen är det klart att vi lärt oss hennes intervall och förväntar oss att hon ska bli trött, det är nog det som varit svårast i övergångarna.
Jag upplever att det kan vara lite stökigt när sömnen läggs om. När vi ändrade från tre till två gånger så tog det några veckor där det ibland var två och ibland tre sovstunder per dag. Och om man satsade på två gånger de dagar det hade behövts tre så blev det lite jobbigt. Tror att grejen var att se till att det blev rätt mängd sömn räknat i timmar. Sov hon bara 40 min första gången så behövde hon sova två gånger till, sov hon 1,5 timme så behövdes bara en gång till.

Jag läste nånstans att man kunde förlänga vakentiden med 15 min i taget, att det skull3 vara lättare för dem då. Det kanske kan vara nåt att prova? Har inte provat själv, L verkar tycka att man ska göra större hopp än så

+ @FeatherCloud tack för era svar! :heartProblemet för oss såhär långt är nog precis som ni båda är inne på att två sovpass istället för tre innebär 2 h dagssömn istället för 3 h och inte heller sover han igen det på natten. Han tappar därför en timmes sömn vilket såklart känns av. Antar att han kommer anpassa sig och ta den sömn han behöver så småningom, det är väl lite av en omställningsperiod. Idag ville han först verkligen inte somna i vagnen med farmor så han somnade en timme ”för sent” vilket gjorde att vi bara hann med två pass. Det resulterade i en lite jobbigare nattning men ändå inte som sist när han bara sovit två timmar på dagen, mycket tack vare att jag denna gång lyckades få honom att gå-amma och somna så. Inte alltid han vill det och då blir det mer tårar.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
73 886
Fritid På onsdag 28/8 börjar Paralympics och det sänds på SVT/svtplay. Ska ni kolla? :banana: Här finns sändningstider och deltagare: 28...
Svar
12
· Visningar
439
Senast: Rosett
·
Gravid - 1år Eftersom som ingen annan startat en ny tråd om våra bebisar kommer det en här :D Tror detta är senaste listan från förra tråden...
34 35 36
Svar
707
· Visningar
46 302
Senast: BusBarro
·
Gravid - 1år Scrollade i gamla tråden och tror att jag hittade sista listan. Ber om ursäkt om det fanns en senare och någon är missad. September 9/9...
18 19 20
Svar
391
· Visningar
28 067

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Avels fråga
  • Valp 2025
  • Akvarietråden V

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp