Ja det är galet, närmre ettårsdagen än födseln Men det känns skönt!
Det känns så himla avlägset när man sitter här med trådens yngsta bebis , men så härligt med nedräkning till ettårsdagen för trådens första! (Ser jag en ursäkt att äta tårta )
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Ja det är galet, närmre ettårsdagen än födseln Men det känns skönt!
@Monifa min förra bvc-sköterska som var fantastisk(hon slutade tyvärr) förklarade det som att det är ett fönster mellan ca 4 och 6 månader där barnet är väldigt nyfiken på mat och att det var ett bra tillfälle att introducera smaker då. Vid 6 månader händer det mycket annat i utvecklingen som gör att de eventuellt byter fokus/blir lite skeptiska men även den perioden är ju övergående (inga faser med bebis är för evigt).
Jag tänker att man gör som det passar en själv bäst och det finns absolut ingen mening med att stressa för näring får han absolut i sig!
Sen har jag en annan tanke baserat på de mammor jag har i min närhet, de är ytterst få som trivs med att amma och de flesta verkar ha bråttom med att introducera mat av den anledningen och då finns det en möjlighet att det sprider dig till bvc och de vill ge en "lättnad" till mammorna.
Jag som inte ammat alls denna gång, jag hade gärna gjort egentligen men gjorde inte för att jag var rädd att gräva ned mig så psykiskt igen. Ammade ju H till ca 2.5månader.
Men jag upplever skillnad på mammor bara mellan -15 och -18 att ni ska man inte vara hemma, amma så lite som möjligt och pappa ska istället vara hemma massor. Gärna mer än 50% för det är så media vill vinkla det.
Samt att med yngre mammor finns mycket rädsla över att brösten ska bli förstörda och hängiga. Att väldigt mycket hänger på det yttre.
Jag tror tyvärr att media förstör mycket av amningen. Samt att man inte ger det en ordentlig chans. Det går inte per automatik, det är inte alltid lätt att amma och det funkar inte för alls. Jaga er verkligen inte ned på någon som väljer det ena framför det andra. Men det känns som att man tror att flaska är ”den enkla” vägen.
Jag tycker det är jättebra att/om jämställdheten går framåt!
Jag har faktiskt tänkt på det ur en annan aspekt också - jämfört med tidigare så tycker jag att det åtminstone här verkar vara betydligt mindre vanligt med plötsligt kassa partners/pappor nu än förr
Jag tror den tanken har fog för sig! Minns fortfarande när första barnets bvc-sköterska (som annars var bra!) tyckte att ”han använder ju dig som napp” - utan att ens ta reda på om jag faktiskt hade något problem med det. Snällt men felriktat, liksom.
Det är häftigt när amningen fungerar problemfritt, jag kan inte heller förstå vilka mängder M faktiskt får i sig!För mig var det så, jag kände mig extremt låst av att det tog sån tid och han aldrig blev nöjd. Och så känslan av otillräcklighet när bebis krånglade och inte ville ta tag, och han dessutom sällan blev ordentligt mätt...
För mig känns det fortfarande som magi att någon kan föda upp ett barn med bara brösten, har så himla svårt att fatta att det kan produceras mjölk i samma mängd (typ) som de flaskor med ersättning kotten smäller i sig på en dag
Vi har också kommit en bit med maten, det kom per automatik när jag var sängliggande pga ryggen och det känns dumt att backa. M vill ju inte bli matad så hon sitter med när vi äter och petar i sig efter bästa förmåga och vilja. Det känns ju rätt br med tanke på att jag börjar jobba om 2 månader, då får hon ju ta det i sin takt. Men hon ammar inte mindre än i alla fall.Jag är ju en av de som introducerat mat relativt tidigt och snabbt, även om vi inte bytt ut några mål helt än, och jag bromsar pga magen. Men eftersom kotten krånglar så med flaska oftast, och hittills äter vanlig mat med god aptit, ser jag fram emot övergången till vanlig mat. Det hänger såklart ihop med längtan att han ska bli större generellt, men ser mycket fram emot att slippa hitta på nya sätt att distrahera bebis för att han ska ta flaska. Imorse krävdes fyra olika leksaker för att kunna äta en flaska på 200 ml
Det är liksom nappen som är ett substitut för bröstet.
Jag hoppas ingen tar illa upp. De flesta som läser i denna tråden borde veta att jag tycker att man ska ta till de hjälpmedel som krävs för att hela familjen ska må så bra som möjligt
Ajdå, då kanske jag inte ska ropa hej än Har iallafall för länge sen förlikat mig med att jag antagligen kommer använda skärmtid i såna situationer i framtiden, hur mycket jag än fördömde det innan kotten föddesTyvärr kan jag ju berätta om en period med storasyskonet där vi fick ta till både leksaker (stekspade, visp och slev) och babblarna för att få i honom mat på kvällarna men den fasen gick över, precis som alla andra
Ajdå, då kanske jag inte ska ropa hej än Har iallafall för länge sen förlikat mig med att jag antagligen kommer använda skärmtid i såna situationer i framtiden, hur mycket jag än fördömde det innan kotten föddes
Sen det där med faser och mat... Är med i en flaskmatargrupp på Facebook där folk ofta frågae om råd angående bebisar som inte vill äta i famnen eller äta alls. Svaret är såklart nästan alltid utvecklingsfas, men dom flesta lägger också till "det går över på några dagar! "
Varför har inte mitt barn läst det där med "några dagar"? För honom innebär varje fas istället att lägga till ett nytt krångelattribut ta de föregående, och sen behåller han det. Äta "normalt" (vad nu det är, iofs) har han inte gjort på mycket länge
Det är liksom nappen som är ett substitut för bröstet.
Jag hoppas ingen tar illa upp. De flesta som läser i denna tråden borde veta att jag tycker att man ska ta till de hjälpmedel som krävs för att hela familjen ska må så bra som möjligt
För mig känns det fortfarande som magi att någon kan föda upp ett barn med bara brösten, har så himla svårt att fatta att det kan produceras mjölk i samma mängd (typ) som de flaskor med ersättning kotten smäller i sig på en dag
Jag är ju en av de som introducerat mat relativt tidigt och snabbt, även om vi inte bytt ut några mål helt än, och jag bromsar pga magen. Men eftersom kotten krånglar så med flaska oftast, och hittills äter vanlig mat med god aptit, ser jag fram emot övergången till vanlig mat. Det hänger såklart ihop med längtan att han ska bli större generellt, men ser mycket fram emot att slippa hitta på nya sätt att distrahera bebis för att han ska ta flaska. Imorse krävdes fyra olika leksaker för att kunna äta en flaska på 200 ml
Ajdå, då kanske jag inte ska ropa hej än Har iallafall för länge sen förlikat mig med att jag antagligen kommer använda skärmtid i såna situationer i framtiden, hur mycket jag än fördömde det innan kotten föddes
För vår del var det en del av försöken att få rätsida på sömnen, vi hade en bebis på 9-12 månader som inte tog flaska och således inte fick käk på natten. För att säkerställa att de många uppvaken inte berodde på hunger försökte vi alltid se till att han ätit innan läggdags.Det här med mat (hela det här inlägget handlar om maten efter amning/flaskning alltså)... med första barnet hade vi ett väldigt stort fokus på maten i början, och det kändes som att livet handlade om att proppa ungen så full av mat det gick... tills han plötsligt blev lite större, och matbudskapen började handla om vikten av att äta rätt och inte bli överviktig (det generella matbudskapet alltså, han själv är och har alltid varit en rätt spenslig typ). Och jag minns hur förvirrat det kändes!
Sedan dess har jag varit matanarkist . Ibland lever barnen på luft, ibland proppar de i sig så att man undrar var allt får plats. Så länge de växer som de ska får de uppenbarligen i sig vad de behöver. Jag skulle hellre se till att mäta/väga oftare om jag hade ett matkrånglande barn, än att börja mecka med för mycket annat. (Visar det sig sedan att man faktiskt har ett barn som dippar, skulle jag däremot köra på vadhelst för knep som fungerar).
För vår del var det en del av försöken att få rätsida på sömnen, vi hade en bebis på 9-12 månader som inte tog flaska och således inte fick käk på natten. För att säkerställa att de många uppvaken inte berodde på hunger försökte vi alltid se till att han ätit innan läggdags.
Lite mer avslappnad approach denna gången kan man väl säga
Nu när stora barnet var sjukt senast (misstänkt rota) åt han knappt på 10 dagar. Han håller fortfarande på och äter igen för det häromdagen smällde han i sig nästan en hel thai-take away rätt på egen hand
Nä det var inte någonting vi testade som gjorde den bättre. Eller, det vet vi inte för det var i samband med att jag började jobba mån-fre och dagtid i höstas som det blev bättre både med tiden han vaknar och antal uppvak... det kan vara en tillfällighet men det är lite nervöst inför jobbstarten. För det förvånar mig inte om han behöver ha den strukturen i sin vardag...Ja, man kan ju såklart få kortsiktiga problem av överhoppade måltider också, och det kan ju vara svårt att sticka åt dem något extra om det är just inför natten! Blev sömnen bättre av mat?
Starkt jobbat med ätningen! Min mamma kan fortfarande prata om den gång hon var på kinarestaurang med min äldsta, och han först klämde i sig en portion friterad kyckling med sötsur sås (favoriträtten!) och sedan en hel efterrätt på det
Nä det var inte någonting vi testade som gjorde den bättre. Eller, det vet vi inte för det var i samband med att jag började jobba mån-fre och dagtid i höstas som det blev bättre både med tiden han vaknar och antal uppvak... det kan vara en tillfällighet men det är lite nervöst inför jobbstarten. För det förvånar mig inte om han behöver ha den strukturen i sin vardag...
Men schhh! Pappan har inte gjort kopplingen än och jag vågar inte nämna det för att undvika självuppfyllande profetior så långt det går
Beef sweet and sour är det som gäller här. Eftersom det är en liten stad är restaurangutbudet inte på topp men det finns ett ställe med svenskt kött