Vinterföräldrar -17/18 del 4

[pollex]

Jag är rädd för att jag också kommer överväga ett till barn när dessa börjar storchocka mig
(Och ännu mer rädd att jag vid det laget förträngt hur vidrigt jag tycker att det är att vara gravid)

Jag tror att du har helt rätt i åtminstone din andra farhåga - man (eller åtminstone jag) förtränger uppenbarligen sådant oerhört effektivt

(För övrigt läste jag en gång en krönika av en man som hade två barn med 1,5 års mellanrum. Båda barnen flyttade hemifrån samtidigt - den ultimata storchocken och dessutom i dubbel upplaga . Nu är jag helt övertygad om att allt har sin tid, men när jag läste det så kände jag att jag behövde större åldersspridning på barnen för att hinna med i svängarna )

 

[Positron]

Smart, speciellt när den första upplevelsen var så bra! Men hur kom det sig att du aldrig fick krystvärkar?

Jag tror att min egen det-kommer-bli-lika-tro baseras på att jag varken tänkt på mina förlossningar särskilt mycket innan eller särskilt mycket efter, så min hjärna har nog bara tagit enklaste vägen där

Jag vet inte

Så här i efterhand så inser jag att barnmorskan vid första förlossningen var dålig på att läsa mig. Det förändrar inte min upplevelse alls, den är fortfarande lika fantastisk. (Barnmorskan var endast med från att vattnet togs, jag föredrar att vara själv när jag behöver fokusera) Men hon hade nog lite för bråttom och inbillade sig nog att jag hade svaga värkar i och med att jag inte reagerade särskilt mycket på dem. Så hon förklarade hur hon ville att jag skulle krysta på varje värk och började prata om värkstimulerande vilket jag inte ville ha så då tog jag i och krystade på ren vilja och egen styrka.

Denna gången var förloppet som sagt helt identiskt men jag hade en äldre barnmorska som läste mig väldigt bra. Från att jag var fullt öppen så tog det en ganska bra stund innan jag fick krystvärkar men jag fick lov att andas igenom värkarna och hon sa att jag bara skulle krysta när kroppen sa det. Sen när jag väl fick krystvärkar så var det bara varannan-var tredje som var en krystvärk. Jag minns att undersköterskan bad mig att säga till när jag hade en värk under denna förlossningen, jag var väl 8-9 cm öppen. Och jag svarade att jag har en nu medan vi patar. Hennes min var obetalbar

Tilläggas skall att barnet mådde bra under hela första förlossningen så det var inte därför det var bråttom.

 

[Positron]

Jag tror att du har helt rätt i åtminstone din andra farhåga - man (eller åtminstone jag) förtränger uppenbarligen sådant oerhört effektivt

(För övrigt läste jag en gång en krönika av en man som hade två barn med 1,5 års mellanrum. Båda barnen flyttade hemifrån samtidigt - den ultimata storchocken och dessutom i dubbel upplaga . Nu är jag helt övertygad om att allt har sin tid, men när jag läste det så kände jag att jag behövde större åldersspridning på barnen för att hinna med i svängarna )

När du skriver detta blir jag övertygad om att det kommer bli ett tredje barn om sådär 5 år

 

[pollex]

När du skriver detta blir jag övertygad om att det kommer bli ett tredje barn om sådär 5 år

Jag kommer hålla utkik efter dig i vinterföräldrar-2022/2023-tråden

 

[Positron]

Jag kommer hålla utkik efter dig i vinterföräldrar-2022/2023-tråden

Du kommer ju såklart göra mig sällskap

 

[Evenstar]

När du skriver detta blir jag övertygad om att det kommer bli ett tredje barn om sådär 5 år

Jag vet inte ens om jag kan bli gravid igen, men vi känner oss extremt färdiga och nöjda med två Jag planerar dock för en bebis om några år, men en fyrbent

 

[pollex]

Jag vet inte

Så här i efterhand så inser jag att barnmorskan vid första förlossningen var dålig på att läsa mig. Det förändrar inte min upplevelse alls, den är fortfarande lika fantastisk. (Barnmorskan var endast med från att vattnet togs, jag föredrar att vara själv när jag behöver fokusera) Men hon hade nog lite för bråttom och inbillade sig nog att jag hade svaga värkar i och med att jag inte reagerade särskilt mycket på dem. Så hon förklarade hur hon ville att jag skulle krysta på varje värk och började prata om värkstimulerande vilket jag inte ville ha så då tog jag i och krystade på ren vilja och egen styrka.

Denna gången var förloppet som sagt helt identiskt men jag hade en äldre barnmorska som läste mig väldigt bra. Från att jag var fullt öppen så tog det en ganska bra stund innan jag fick krystvärkar men jag fick lov att andas igenom värkarna och hon sa att jag bara skulle krysta när kroppen sa det. Sen när jag väl fick krystvärkar så var det bara varannan-var tredje som var en krystvärk. Jag minns att undersköterskan bad mig att säga till när jag hade en värk under denna förlossningen, jag var väl 8-9 cm öppen. Och jag svarade att jag har en nu medan vi patar. Hennes min var obetalbar

Tilläggas skall att barnet mådde bra under hela första förlossningen så det var inte därför det var bråttom.

Spännande att olika BM kan ha sådan inverkan på förloppet!

(Men var beställer man sådana värkar som di hade? Det låter inte alls fel! )

 

[Positron]

Jag vet inte ens om jag kan bli gravid igen, men vi känner oss extremt färdiga och nöjda med två Jag planerar dock för en bebis om några år, men en fyrbent

Jag är väldigt färdig med att vara gravid och vill inte utsätta min kropp för det igen. Jag är bara rädd att hjärnan inte håller med. Jag ser mig på många sätt som trebarnsmamma konstigt nog

 

[pollex]

Du kommer ju såklart göra mig sällskap

Haha, då får det hända saker i mitt liv som jag inte alls kan förutsäga idag först! Då ska jag ju leva loppan med mina 13-, 10- och 5-åriga ungar () ute i snön och inte hasa runt som en gravidvalross

 

[pollex]

Jag vet inte ens om jag kan bli gravid igen, men vi känner oss extremt färdiga och nöjda med två Jag planerar dock för en bebis om några år, men en fyrbent

Blir ju förstås liiiite besviken över att du inte föll för min avvänjningsargumentation... men okej då . Hur stor fyrbent bebis?

 

[Positron]

Spännande att olika BM kan ha sådan inverkan på förloppet!

(Men var beställer man sådana värkar som di hade? Det låter inte alls fel! )

Man förlitar ju sig på dem, speciellt som förstagångsföderska. Jag följer väl inte riktigt mallen heller i hur jag reagerar på smärta så det kanske ställer till det för dem också?

Det är nog en bra kombo av hög smärttröskel, bra andningsteknik och förmåga att fokusera och väldigt mycket tur

 

[Evenstar]

Blir ju förstås liiiite besviken över att du inte föll för min avvänjningsargumentation... men okej då . Hur stor fyrbent bebis?

Jag vill skaffa häst igen när det passar bättre med övriga livet

 

[FeatherCloud]

Här har vi haft en "lugn" natt, sov 3 h i sträck! Nu har hon sovit så galet mycket i eftermiddag att jag nog börjar luta åt att väcka henne så det inte blir kaos hela kvällen. Hon ligger på min man just nu och kommer väl iofs vakna när han ska laga middag strax.

Jag har ett streck - linea nigra på magen som syns ganska tydligt. Ni som varit gravida tidigare - hur lång tid tar det tills den försvinner?

Jag googlade nångång på bebis sömn och läste då att mycket sömn på dagen inte ger sämre nattsömn utan snarare tvärtom men visst kan det förskjuta dygnet lite, märker jag iallafall här.

Jag har för övrigt laddat ner en app som heter Baby tracker som är perfekt för nördar som jag, där man kan logga sömn, mat, blöjbyten etc. Jätteintressant att se och jämföra över flera dagar! Hittills händer inget på samma tider

Jag har fått en infektion i snittet. Antibiotikan ger bebis diarré. Måste alltså pausa amningen, som börjat kännas riktigt bra. Är orolig att det ska ställa till det med amningen sen, att hon ska tappa sugtekniken eller bli lat och föredra flaska. Är dessutom rädd att bröstvårtorna ska avvänjas så att jag får göra om eländet med att härda dem. Precis vad jag inte behövde, har gråtit halva dagen.

Usch så jobbigt, stackare!
Vi använder Medela Calma som @Jenka nämner. Tycker faktiskt kottens sugteknik blev bättre när vi började tillmata med dom istället för kopp, trots att många menar att kopp är bättre om man inte vill ha "tuttförvirring".

 

[Heulwen]

Jag har fått en infektion i snittet. Antibiotikan ger bebis diarré. Måste alltså pausa amningen, som börjat kännas riktigt bra. Är orolig att det ska ställa till det med amningen sen, att hon ska tappa sugtekniken eller bli lat och föredra flaska. Är dessutom rädd att bröstvårtorna ska avvänjas så att jag får göra om eländet med att härda dem. Precis vad jag inte behövde, har gråtit halva dagen.

Fy vad jobbigt! Det finns en länk om hur man kommer tillbaka till amning på en jättebra amningsblogg, b***b***.se. PM:a om du vill ha länken!

 

[Sofie_B]

För att inte tala om hur obrydd man går runt hemma Jag kommer på mig själv att gå runt med brösten bara mest hela tiden, vi har till och med fått stoppa oss i sista sekund från att skicka iväg bilder till bekanta där jag sitter med bara bröst för att vi slutat reflektera över det

Jag är dock lite för pryd för att sitta så med besök, så med andra närvarande skyler jag mig lite mer

Eller hur! I början hade jag lite problem med såriga bröstvårtor och det enda som hjälpte var att lufta dom. Var nog inte förrän dag 3 eller så som jag tänkte på att förklara för mannens barn varför jag plötsligt gick runt med tuttarna ute.

 

[pollex]

Man förlitar ju sig på dem, speciellt som förstagångsföderska. Jag följer väl inte riktigt mallen heller i hur jag reagerar på smärta så det kanske ställer till det för dem också?

Det är nog en bra kombo av hög smärttröskel, bra andningsteknik och förmåga att fokusera och väldigt mycket tur

Jag skulle också tro att det spelar in mycket - om den person man träffar kan ”känna in” hur man uttrycker smärta relativt hur andra gör det.

Just det, det var det där med att andas också...

 

[Sofie_B]

Jag har fått en infektion i snittet. Antibiotikan ger bebis diarré. Måste alltså pausa amningen, som börjat kännas riktigt bra. Är orolig att det ska ställa till det med amningen sen, att hon ska tappa sugtekniken eller bli lat och föredra flaska. Är dessutom rädd att bröstvårtorna ska avvänjas så att jag får göra om eländet med att härda dem. Precis vad jag inte behövde, har gråtit halva dagen.

Stackare! Hur länge ska du äta antibiotikan?

Jag tror att det där med tid är väldigt individuellt. Vår bebis sover så mycket så då hinner man med en hel del plus att jag kan jobba hemifrån så jag kan jobba när det passar, dag som kväll, vardag som helg.

 

[Positron]

Stora barnet hade det väldigt knöligt med sin sömn under nätterna lääänge.
För oss gällde följande:
- Ju mer du försökte styra över sömnen desto sämre blev den.
- Mer dagssömn av bra kvalitet gav bättre nattsömn, så försök inte styra den heller

Det fanns liksom inget vi kunde göra för att förbättra nattsömnen. Däremot blev det lättare att hantera när vi accepterade läget och struntade i slla hjälpsamma tips

 

[Positron]

Jag skulle också tro att det spelar in mycket - om den person man träffar kan ”känna in” hur man uttrycker smärta relativt hur andra gör det.

Just det, det var det där med att andas också...

Det är verkligen inget lätt jobb de har!
Finns en anledning till att jag jobbar med hårda icke-levande prylar

Ja det kan vara en god idé att andas

 

[YaHilweh]

Jag är rädd för att jag också kommer överväga ett till barn när dessa börjar storchocka mig
(Och ännu mer rädd att jag vid det laget förträngt hur vidrigt jag tycker att det är att vara gravid)

Man glömmer fortare än man tror
Jag är riktigt värdelös på att vara gravid, även min bm talade om det för mig dryga året senare och *poff* ett virus flyttar ini min mage. Men hur vidrigt och (i mitt tycke) fruktansvärt det än är att vara gravid, så är resultatet
Att sedan vara 2 barnsmamma, det är ganska häftigt. Ingen dag är den andra lik och nu förstår jag verkligen charmen med att springa på ica med en snorig 2 åring och en nedkräkt tröja, då du inte orkat byta för 5e gången denna dag.. Ja, vi har fått oss en liten kräkbebis här. Att det får plats så mycket kräk i en så liken kropp