Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vi provsatt en Mobi förra veckan. Lilla C väger inte ens 7 och hon satt bra i den. De sa att det var ok innan 9kg om de är stadiga. Helst vill de att bebisen ska kunna sitta själv.@Girasol Vi har också bestämt oss för en Maxi Cosi Mobi, mest pga fördelen med olika lägen. Den har ju ändå kommit tvåa på "Bäst i test 2015".
När planerar du att kunna använda den?
Har läst att rekommendationen är 9 kg, men skulle gärna vilja ha dottern i den på långa semestertrippen. Men hon väger bara 7 kg just nu..
Idag har vi tagit 5 månaders vaccinet. Stackars lilla C blev superledsen. Jag hade tajmat så att hon skulle få äta direkt efter och det var ett smart drag.
Här hemma rullar lilla C från rygg till mage åt vänster. Bara vänster . Vi fortsätter att prova mat. Idag puré med potatis och majs. Den var inte poppis. Sen en fjärdedels päron i en sån där taste teaser. Den var ju bra! Var det @Blueberry som tipsade om den?
Dock kräktes hon upp allt och lite till. Jag har bytt body 3 gånger sedan kl 18 Urk jag är så trött på kräks!
Mvh Miks
Låter lovande!! Är så ruskigt trött på vårt babyskydd, tycker inte att hon sitter bra i det längre..Vi provsatt en Mobi förra veckan. Lilla C väger inte ens 7 och hon satt bra i den. De sa att det var ok innan 9kg om de är stadiga. Helst vill de att bebisen ska kunna sitta själv.
Det blir nog en Mobi för oss också. En XP, den var 5cm längre i ryggen än SPS.
Mvh Miks
Nää det är verkligen ingen tävling!Yes!
Är mycket glad att vi köpte en. Det är särskilt skönt att han faktiskt kan greja med den själv också, så att vi hinner slänga i oss vår mat under tiden
John rullar ingenting, han har inte vänt sig från mage till rygg än och verkar inte vara intresserad av det alls...
Inte för att det är en tävling, men kompisens dotter som är fem veckor yngre gjorde sin första vändning i dag och jag ba: "Kul!"
Kom igen nu Jompa!
I morgon ska vi mäta och väga, jag gissar på 8 kilo och 65 cm.
Då är det nog lugnt! Vi bytte strax efter 5 månader med sonen. Han hatade babyskyddet och älskade sin mobi!Låter lovande!! Är så ruskigt trött på vårt babyskydd, tycker inte att hon sitter bra i det längre..
TL sitter korta stunder själv utan stöd, så ska nog inte vara något problem att byta till stol då!
Vet inte, men någon gång under sommaren. Hon väger ju dryga 6 kg men problemet är att jag knappt kan bära henne och babyskyddet pga mina axlar så vi blir nog ganska tidiga på att börja använda den. Lite därför vi ville ha lutningsläge också och som du säger, vid långa resor känns det bra och vi har ju en bit till svärföräldrarna (sisådär 65 mil)@Girasol Vi har också bestämt oss för en Maxi Cosi Mobi, mest pga fördelen med olika lägen. Den har ju ändå kommit tvåa på "Bäst i test 2015".
När planerar du att kunna använda den?
Har läst att rekommendationen är 9 kg, men skulle gärna vilja ha dottern i den på långa semestertrippen. Men hon väger bara 7 kg just nu..
Ja jag såg att det var superbra pris på den! Sonen är lång och har alltid legat 3 över medelkurvan. För mer normallånga barn borde den absolut räcka till 4,5 år!Vet inte, men någon gång under sommaren. Hon väger ju dryga 6 kg men problemet är att jag knappt kan bära henne och babyskyddet pga mina axlar så vi blir nog ganska tidiga på att börja använda den. Lite därför vi ville ha lutningsläge också och som du säger, vid långa resor känns det bra och vi har ju en bit till svärföräldrarna (sisådär 65 mil)
Nu har hon ju inte samma pappa som mina fyra andra, men de barnen har varit otroligt korta i rocken och tre av dem är det fortfarande. Bara 16 åringen som spurtat på ordentligt sista året och är 180 cm nu och han växer nog lite till, övriga tre är alla kortast i sina respektive klasser. (som lite kuriosa har alla små fötter 16åringen har 42 och 13åringen har 35or, inte så stort på grabbar) Både jag och deras pappa kom ganska sent i puberteten. Elviras pappa säger att han alltid varit stor och han är 191 cm men tittar jag på kort från när han var liten så var han inte jättelång innan han började skolan. Så jag hoppas hon kan ha stolen tills hon är 4,5 år. @Miks vi funderade på en XP men då jag fick ett bra pris på den andra, gav 2100:- för färgen stone så tycker jag inte förändringarna överväger till XP fördel vs SPS. För de övriga förändringarna var inget jag minns att jag saknade då de andra var små.
Inte jag heller. Men det är ganska bekvämt att pula ner bebisen i vagnen och inte behöva flytta på den när man åker buss. Dock älskar jag min bil mer än buss.Vi var på 4 månaderskoll idag och herrn är nu 63,7 cm och väger 7180 gram.
I morgon ska vi åka buss för första gången. Gah. Jag som knappt åkt buss sen jag tog körkort.
Åh stackars er! Skönt att själva resan ändå gick ok! Skönt att du är i Sverige och kan stötta och ta stöd nu när det är tungt! Kram!Vi tog oss hela vägen hem till mormor igår, kom fram halv 2 inatt och hade då en bebis som fått febernedsättande och knappt sovit sen 12 på dagen, inte kul alls mao blev en övertrött bebis som inte kom till ro förän vid 3. Själva flygningen gick kanon, hon sa inte mycket mest, snackade och smilade en massa min underbara unge . Nu ska hon få sprida lite glädje mitt i allt det tunga
Nu ska jag packa skötväskan med extra näsdukar och förbereda mej på en väldigt jobbig dag vill inte!
Jag sitter i en riktigt grubbla-bubbla, jag sliter så med bilden av mig själv. Eller rätt ut sagt, jag har svårt att trivas helt i hemma-rollen.
Min lille skrutt, är som jag sagt tidigare, väldigt aktiv och i det sista även mycket klängig och gnällig, så jag har inte många minuter ensam per dag där jag inte roar, tröstar, matar, leker, lyfter, bär, byter.. ja ni vet ju vad jag menar .
Det som är jobbigt är hur ledsen jag blir av att ha det såhär, jag vill göra klart en viktig uppsats och jag skulle hemskt gärna pyssla med något kreativt, jag brukade måla mycket när jag var i tonåren.
Men det blir aldrig tid över, eller ork. Jag vet inte hur jag ska hantera mig i en så passiviserande livsstil? jag blir bara sittande framför en serie när V är lugn, ammar eller sover. Men jag gillar det inte.
Hade sett fram emot att jobba nu i juli, men pga FKs regler så måste jag bli hemma till oktober om vi inte ska stå utan inkomst långt innan V fyller 1. Så jag är avundsjuk på min sambo som jobbar OCH forskar, vilket varit mitt mål.
Det blir ju inte bättre av att min sambo aldrig kan ha V ensam, vet inte om V är ovanligt mammig eller om min sambo inte kan hantera Vs gråt och gnäll, men kontentan är att V är min. Jämt.
Skulle döda för en fika med en nära vän. Eller att någon kom förbi och bara snackade skit en stund. Att jag kunde rida några gånger i veckan.
Jag har försökt engagera mig i mammagrupper, hundpromenader, stallet men det är lite svårt att få rullning på det sociala.
Jag tar långa promenader i den vackra naturen och då känns allt bara fint. Men hemma känns det ofta ensamt och långtråkigt. Är så tacksam över att jag faktiskt gillar att vara mamma enormt mycket, mycket mer än jag förväntade mig..men jag trivs inte med vem jag är just nu, bara någon som städar, mammar, pysslar och tråkar.
Jag sitter i en riktigt grubbla-bubbla, jag sliter så med bilden av mig själv. Eller rätt ut sagt, jag har svårt att trivas helt i hemma-rollen.
Min lille skrutt, är som jag sagt tidigare, väldigt aktiv och i det sista även mycket klängig och gnällig, så jag har inte många minuter ensam per dag där jag inte roar, tröstar, matar, leker, lyfter, bär, byter.. ja ni vet ju vad jag menar .
Det som är jobbigt är hur ledsen jag blir av att ha det såhär, jag vill göra klart en viktig uppsats och jag skulle hemskt gärna pyssla med något kreativt, jag brukade måla mycket när jag var i tonåren.
Men det blir aldrig tid över, eller ork. Jag vet inte hur jag ska hantera mig i en så passiviserande livsstil? jag blir bara sittande framför en serie när V är lugn, ammar eller sover. Men jag gillar det inte.
Hade sett fram emot att jobba nu i juli, men pga FKs regler så måste jag bli hemma till oktober om vi inte ska stå utan inkomst långt innan V fyller 1. Så jag är avundsjuk på min sambo som jobbar OCH forskar, vilket varit mitt mål.
Det blir ju inte bättre av att min sambo aldrig kan ha V ensam, vet inte om V är ovanligt mammig eller om min sambo inte kan hantera Vs gråt och gnäll, men kontentan är att V är min. Jämt.
Skulle döda för en fika med en nära vän. Eller att någon kom förbi och bara snackade skit en stund. Att jag kunde rida några gånger i veckan.
Jag har försökt engagera mig i mammagrupper, hundpromenader, stallet men det är lite svårt att få rullning på det sociala.
Jag tar långa promenader i den vackra naturen och då känns allt bara fint. Men hemma känns det ofta ensamt och långtråkigt. Är så tacksam över att jag faktiskt gillar att vara mamma enormt mycket, mycket mer än jag förväntade mig..men jag trivs inte med vem jag är just nu, bara någon som städar, mammar, pysslar och tråkar.