Sv: Vinter 09-10 mammor del 2, den spännande uppföljningen...
KL
Nu börjar jag få bebisångest. Jag är 37 (i morgon, så än så länge är jag bara 36), och får små psykbryt nu när det bara är 2 dagar kvar till snittet. Jag känner mig själv, jag känner maken, jag vet vilka vi är, vilket liv vi har. Och nu vet jag INGENTING om det som komma skall! Hur blir livet? Tänk om jag inte kan knyta an till den lilla? Tänk om jag inte orkar rent fysiskt?
Tankarna snurrar, samtidigt som jag är lite lite orolig för själva operationen och givetvis för att allt inte ska vara bra med flickan. Tänk om hon inte börjar andas?!
Usch, jag är så rädd emellanåt. Och det finns ingen återvändo!
*ville bara skriva av mig lite*
KL
Nu börjar jag få bebisångest. Jag är 37 (i morgon, så än så länge är jag bara 36), och får små psykbryt nu när det bara är 2 dagar kvar till snittet. Jag känner mig själv, jag känner maken, jag vet vilka vi är, vilket liv vi har. Och nu vet jag INGENTING om det som komma skall! Hur blir livet? Tänk om jag inte kan knyta an till den lilla? Tänk om jag inte orkar rent fysiskt?
Tankarna snurrar, samtidigt som jag är lite lite orolig för själva operationen och givetvis för att allt inte ska vara bra med flickan. Tänk om hon inte börjar andas?!
Usch, jag är så rädd emellanåt. Och det finns ingen återvändo!
*ville bara skriva av mig lite*