Vi måste prata om skolan

Tror du inte fler skulle välja lärarutbildningen om det bara var högre inträdeskrav och en hårdare utbildning? Jag minns vagt från när jag pluggade att det inte var så mycket prat om ingångslöner osv, folk blev ju för sjutton arkeologer och överliggare, däremot ville man ju gå en bra utbildning som gav respekt. Man ville ju inte riktigt vara den i korridoren som läste en bok på 300 sidor på en helt termin (Tjejen som läste till lärare sa att man glömde använda hjärnan på lärarhögskolans pedagogikkurser, de gjorde sedan om programmen har jag för mig, så de borde kanske vara bra nu. Samma sak när man pluggade engelska, att jämföra lärarstudenternas provresultat med de "vanliga" studenternas var inte superkul.)

Har för mig att de försökte starta en hård privat lärarutbildning i Stockholm för några år sedan, undrans hur det gick.
 
@Badger Jag tror det i första hand handlar om att göra lärare till ett attraktivt yrke och höja dess status. Då kommer det bli fler som vill läsa till lärare och då kan man höja inträdeskraven.
Att höja kraven just nu skulle bli svårt tro jag då vi, som sagt, står inför en brist på 43 000 lärare år 2020. Detta skulle bara göra att ännu färre utbildade sig då yrket inte är attraktivt. Och jag skulle personligen hellre ha "sämre" utbildade lärare i mitt lärarkollegie än vikarier som kommer direkt från samhällskunskapsprogammet - vilket nu ofta är fallet på många skolor.

Angående det relativa betygsystem som infördes 1962 och togs bort 1994 så satte man betyg i relation till resten av elevgruppen. 7% av eleverna gick 1 eller 5 i betyg, 24% fick 2 eller 4 och 38% fick 3. Så om 15% av klassen var jätteduktiga på matte så fick de iaf inte 5 allihop.
 
@Monstermom Jag håller med dig där, ungarna ska vara bra i skolan, socialt, på fritiden på alla aktiviteter, klara sig själva osv osv.

@GardenAngel de jag känner som väljer läraryrket är de som lockas av loven. Att man väljer ett jobb beroende på hur lite man slipper jobba säger en del om inställningen tycker jag.
 
@Monstermom Jag håller med dig där, ungarna ska vara bra i skolan, socialt, på fritiden på alla aktiviteter, klara sig själva osv osv.

@GardenAngel de jag känner som väljer läraryrket är de som lockas av loven. Att man väljer ett jobb beroende på hur lite man slipper jobba säger en del om inställningen tycker jag.

Loven är inarbetad tid, eftersom en heltidsarbetande lärare arbetar 45 timmar/ vecka (till skillnad mot en vanlig heltid som oftast är 40 timmar/vecka) För att jämföra med andra som ibland jobbar övertid: Sportlov, påsklov, jullov mm är kompledighet för lärarkåren!

Sommarlovet för lärarna börjar inte samtidigt som elevernas sommarlov! Lärarnas ledighet startar ofta efter midsommar. Arbetet, för lärarna, återupptas i början av augusti. En lärare, med sådan anställning, har alltså sex veckors sammanhängande ledighet på sommaren. Om en lärare vill ta ledigt under andra tider på året, än under skolornas lovperioder, är hen tvungen att ta tjänstledigt utan lön. En lärare har alltså inte möjlighet att själv välja när hen vill ta ut sin semester.

Det finns skolor där lärarna är anställda med 40 timmars arbetsvecka, året runt. De lärarna har då möjlighet att förlägga sitt uttag av semester när de vill under året.
 
Det är fortfarande en väldigt bra deal, få andra har möjlighet att ha 6v semester. 45 timmars arbetsvecka är inte ovanligt, kompledigt en dröm ;)

Jag sa bara vad bekanta som pluggat till lärare gett som anledning.
 
@Pontevecchio Ja.. Min mamma kallade det för JJA-lärare när hon gick på Lärarhögskolan. Juni, juli, augusti-lärare. De fanns redan på 80-talet. Men som @Pepson2 skriver så är det ju inarbetad tid. Dock har vi endast 35h "arbetsplatstid". 10h är förtroendetid och kan göras hemma. Dock kan jag inte säga att jag skyggar för 13v ledigt på ett år, set är en stor fördel tycker jag. Även fast jag brinner för mitt yrkesval och kommer bli världens bästa lärare. Jag är värd ett sommarlov efter vårterminen. :)
 
Det är fortfarande en väldigt bra deal, få andra har möjlighet att ha 6v semester. 45 timmars arbetsvecka är inte ovanligt, kompledigt en dröm ;)

Jag sa bara vad bekanta som pluggat till lärare gett som anledning.

För en lärare, som har två teoretiska kärnämnen, rör det sig inte om 45 timmar i veckan, snarare 55- 65. (Jo, jag har själv fört "arbetslogg" :) + att man alltid ska finnas till hands för föräldrar och elever som vill prata :) . Då menar jag alltså vara anträffbar på telefon 24/7.)
 
Det är fortfarande en väldigt bra deal, få andra har möjlighet att ha 6v semester. 45 timmars arbetsvecka är inte ovanligt, kompledigt en dröm ;)

Jag sa bara vad bekanta som pluggat till lärare gett som anledning.

Å andra sidan kan "andra" förlägga sin semester i september, om de vill :) I stället för kompledighet har de oftast möjlighet att välja ekonomisk ersättning. :)
 
@Pontevecchio Ja.. Min mamma kallade det för JJA-lärare när hon gick på Lärarhögskolan. Juni, juli, augusti-lärare. De fanns redan på 80-talet. Men som @Pepson2 skriver så är det ju inarbetad tid. Dock har vi endast 35h "arbetsplatstid". 10h är förtroendetid och kan göras hemma. Dock kan jag inte säga att jag skyggar för 13v ledigt på ett år, set är en stor fördel tycker jag. Även fast jag brinner för mitt yrkesval och kommer bli världens bästa lärare. Jag är värd ett sommarlov efter vårterminen. :)

De två/tre första veckorna av sommarlovet brukar gå åt till återhämtning :) Om du är betygsättande lärare kan du lugnt räkna med ett antal vaknätter/ dygnet runt jobb i maj. :)
 
@Pepson2 Ja, har följt min mammas återhämtning varje sommar. Hon kommer inte till ro förrän efter ett par veckor, för våren är så hetsig.

Jag kommer sätta betyg i 7 ämnen. Och det är inte bara betyg på våren, det är nationella prov och grejer också! Men förhoppningsvis kommer jag bara ha åk 6 var tredje år.

Och det är därför jag känner att man gör sig förtjänt av 7-8v sommarlov. Det skulle aldrig gå att ha vanlig semestertjänst tror jag.
 
Fast dem arbetssituationen är inte ovanlig idag och de lärare jag känner säger att man kommer in i det och lägger färre timmar efter nåt år.

Många av oss har "förtroendetid" vilket innebär noll extra för mer jobb. Visst tjänar vi bättre men att säga att lärare inte är lediga mycket är inte sant. De flesta jobb tillåter inte heller semester när som, alla har peakar.
 
@Badger Jag tror det i första hand handlar om att göra lärare till ett attraktivt yrke och höja dess status. Då kommer det bli fler som vill läsa till lärare och då kan man höja inträdeskraven.
Att höja kraven just nu skulle bli svårt tro jag då vi, som sagt, står inför en brist på 43 000 lärare år 2020. Detta skulle bara göra att ännu färre utbildade sig då yrket inte är attraktivt. Och jag skulle personligen hellre ha "sämre" utbildade lärare i mitt lärarkollegie än vikarier som kommer direkt från samhällskunskapsprogammet - vilket nu ofta är fallet på många skolor.

Jag håller inte riktigt med, om det var ont om ingenjörer skulle inte jag vilja att man sänkte kraven till noll och gjorde inträde till utbildningen väldigt enkel. Skulle bli väldigt otäckt att köra över broar i landet till exempel. Tänkte att om nästan inga lärare sökte men utbildningen var hårdare och likaså inträdeskraven skulle de vara så illa tvungna att höja lönerna tills folk sökte. Dessutom, såvitt jag förstått är det framför allt inte lönerna som får folk att tveka utan arbetsmiljön. Varför skulle du hellre vilja ha en lärare som gjort sämre än slumpen på högskoleprovet, hade underkänt i ämnen från gymnasiet och som forcerades genom en utbildning för att de inte vill ha hög procent underkända, än du skulle vilja ha akademiker med examen? för att de inte har ett år pedagogik? Som ändå inte verkar så forskningsanknuten just nu. Själv skulle jag hellre haft en av de som gått engelska A och B med VG och G på proven, med rejäl marginal, som lärare i engelska till mitt barn än en av de som gick lärarprogrammet och fick u eller knappt klarade G. Eller som kört engelska på tre högskolor och som lärarhögskolan lutar sig med all kraft mot en lektor för att få igenom med godkänt.

Självklart vill jag däremot hellre ha en av de bra lärarna som hade ok betyg, godkänt i alla ämnen från gymnasiet och klarade sina kurser typ medel och har godkänd lärarutbildning än en random akademiker. Men då måste man ju bara försöka ha lite antagningskrav så att bara de som har lite grundkunskaper med sig från gymnasiet i alla fall kommer in. (men det har de väl gjort hoppas jag)

@BadgerAngående det relativa betygsystem som infördes 1962 och togs bort 1994 så satte man betyg i relation till resten av elevgruppen. 7% av eleverna gick 1 eller 5 i betyg, 24% fick 2 eller 4 och 38% fick 3. Så om 15% av klassen var jätteduktiga på matte så fick de iaf inte 5 allihop.

Hm jag tror inte alls det var så, även om folk och vissa lärare trodde det var så. Betygen var relativa till hela populationen elever i Sverige egentligen, det var inte alls omöjligt att sätta 5 på alla i en klass om man bara motiverade det och eleverna presterade någonting i närheten på centralproven (vår samhällskunskapslärare gav alla som var värda det 5 utan att tveka om han ville tex.). Men så fanns lärare som inte förstod och inte vågade riktigt. Men jag tror betygen nu är lite bättre än de var, bortsett från att ett dåligt prov tydligen kan dra ned en elev som annars presterar väldigt bra till att få ett sämre betyg än någon som är jämnare medioker. Det måste vara uselt för motivationen.
 
Senast ändrad:
Alltså, jag tror nästan alla lärare är väldigt bra (speciellt mina vänner :) ) och att utbildningen är mycket bättre nu än när tex Lärarhögskolan i Stockholm underkändes och stängdes. Men det är lite otäck att känna att -tur att vi bor i en lärarpopulär stad så att risken är nära noll att mitt barn får en lärare som inte klarade gymnasiet och kom in på utbildningen med sina 0,4 på högskoleprovet. Så jag tycker gott man kan ha något slags nedre intagsgräns även om det lämnar luckor. (Vilket det väl blev?)
 
@Badger

Angående det relativa betygsystem som infördes 1962 och togs bort 1994 så satte man betyg i relation till resten av elevgruppen. 7% av eleverna gick 1 eller 5 i betyg, 24% fick 2 eller 4 och 38% fick 3. Så om 15% av klassen var jätteduktiga på matte så fick de iaf inte 5 allihop.

Detta stämmer inte. Det var borta långt innan 1994.
 
@Narcissa Betygsystemet med g, vg, MVG infördes 1994 med den nya läroplanen, Lpo94. Innan dess hade det relativa betygssystemet gällt. Dock försvann procentselningen på 80-talet, men det förekom fortfarande att lärare satte betyg efter procent.

Procenten skulle fördelas över alla Sverige eleverna men det var ofta det tillämpades i klassrummet också, vilket var en stor del av kritiken till det relativa systemet. Annan kritik var att det inte bedömande kunskaper utan bara en elev i förhållande till andra elever.

Sedan Lpo14 har vi haft en mål och kunskapsstyrd skola.
 
@Badger Lärarstudenten du beskriver låter fruktansvärd och en sådan har jag aldrig träffat, helt ärligt! Jag tror (och hoppas!!) att de flesta som inte klara utbildningen, eller inte klarar sina praktiker, hoppar av utbildning. De flesta avhoppen sker inom de första tre terminerna. Har själv många kursare som hoppat av.
Men sen tror jag ju inte att du tror att "alla lärarstudenter är nötter med låga gymnasiebetyg", jag menar absolut inte att sätta ord i mun på dig!
Men bilden av Lärarstudenten som du skildrar är bilden många har, för det är så den skildras i många medier. Och så klart finns det "nötter" inom lärarutbildningen och lärarkåren, precis som inom andra yrkesgrupper. Men bilden som ges tycker jag ofta är fel! Och tur är väl det.

Det som enligt mig saknas inom utbildningen är mer av de pedagogiska och didaktiska verktygen. Vi får dem, men inte tillräckligt. De ämneskunskaper vi får med oss är oftast bra och tillräckliga för att kunna undervisa i de åldrar vi ska ha (förutom geografikursen jag läste, den var mycket knapphändig! Men så är det också ett ämne som inte kan behandlas på 5 veckor.).

Angående intagningen så skulle jag personligen vilja se något sorts lämplighetsprov, hellre än högre intag. Jag har kursare som kommit in med låga betyg i bagaget som kommer bli fantastiska lärare, för att de passar som personer. Jag själv var ett typiskt "VG-barn" och kan utan skam säga att jag inte är någon höjdare på att ta ut bisatser eller räkna snabb huvudräkning, men det betyder inte att jag inte kommer kunna ha bra undervisning i matte och svenska.

Jag säger inte att de otillräckliga lärarstudenterna (och lärarna) inte finns, men det målas ofta upp en orättvis bild av oss. Och den bilden bidrar absolut inte till att öka attraktionskraften till läraryrket! Jag tror inte heller den kommer öka bara genom att höja våra löner, även om jag tror det kan bidra. Att höja statusen handlar inte bara om pengar utan om att se att lärare är fantastiska! Om att erbjuda fortbildning och skolutveckling som ger oss redskapen att bli de bästa lärarna vi kan vara! Därigenom kommer samhällets bild av läraren kunna förändras till det bättre.
Skolfrågan är i hög grad en samhällsfråga och ett samhällsproblem. Och vi måste få hjälp utifrån för att kunna förändra och förbättra, men det kräver också en kår som vill förändra och förbättra! Och jag är övertygad om att den nya generationen lärare kommer nu och att vi är väldigt många som kommer slåss för vår sak. Att skolfrågan har lyfts upp till en av dagens viktigaste frågor ser jag som något väldigt positivt (även om bilden ofta är negativ) och jag tror att det är nu det verkligen kommer börja hända grejer!
Som ni märker så är jag väldigt hoppfull och positiv! ;)
 
Det här blir ett rätt allmänt svar tror jag. Jag blir numer rätt ledsen när jag läser allt som skrivs om skolan och lärare, jag orkar inte riktigt läsa det känner jag. Under de år jag pluggade och sedan under de år jag jobbat som lärare har det nästan bara skrivits om hur eländigt allt är i skolan. Äldre kollegor har gnällt och klagat på det mesta. Ibland ställer jag mig frågan: är det bara jag som tycker att det är roligt att gå till jobbet och tycker att jag har världens bästa jobb?

Frågan är väl hur man får ut informationen om att det är världens roligaste och bästa jobb. Jag har inget svar på det, jag är inte riktigt säker på vad det är som gör att det är så bra som det är. För mig finns inga alternativyrken.

Ibland när jag träffar nya människor och berättar att jag är högstadielärare undrar de (antagligen delvis på grund av dagens mediedebatt) om eleverna är snälla och om de uppför sig eller är stökiga. Mitt svar på det brukar vara att visst är de snälla och trevliga, man måste bara hålla ordning.
 
@Cilva Vi finns!! Vi som stolt älskar det och slåss för att det ska bli bättre! Och det finns ett stort lärarkollegie över internet! Det kryllar av kreativa och framåttänkande grupper på Facebook till exempel, där man kan få massor av stöd, tips och gemenskap. :)
 
@Cilva Vi finns!! Vi som stolt älskar det och slåss för att det ska bli bättre! Och det finns ett stort lärarkollegie över internet! Det kryllar av kreativa och framåttänkande grupper på Facebook till exempel, där man kan få massor av stöd, tips och gemenskap. :)

Tyvärr märks vi ju inte lika mycket som bakåtsträvarna :) Har du något tips för att hitta de där grupperna på facebook (jag har faktiskt sökt men inte hittat)?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp