TheWickedWitch
Trådstartare
\"Vem ska man tro på?\"
Jag frågar som Tomas DiLeva, vem ska man tro på när allt är såhär?
Marknaden kryllar av böcker inom området (Natural) Horsemanship, en genomsnittlig månadslön räcker nog inte till om man vill köpa alla. Men hur skiljer man agnarna från vetet ? Hur vet man vad som är bra och vad som är slöseri med pengar ?
samma sak med olika tränare, oftast får man punga ut med en ordentlig slant om man anlitar någon som är mer välkänd, Visst, det kostar att ha häst, och är tränaren duktig och kan sina saker så är det väl investerade pengar. Men att personen i fråga är välkänd är ju ingen garanti för att han/hon är duktig eller praktiserar det som är horsemanship för mig. För mig är är horsemanship en trygg, kärleksfull och naturlig relation mellan häst och människa. En relation som bygger på tillit till varandra, inte på rädsla.
Som nybörjare är man ganska lättledd, och lockas lätt av marknadsföring av olika slag. Böcker som utlovas vara "idiotsäkra" och innehåller många bilder av "lugna, lydiga och harmoniska" hästar och leende människor i olika "övningar". Om sedan övningarna och innehållet är vettiga ur hästens synvinkel är en annan femma.
Det kan ju även vara väldigt lärorikt att läsa en dålig bok eller se en dålig tränare arbeta, men är man inte så erfaren och sedan tidigare beläst om hästens instinkter, naturliga beteende och behov kanske man inte kan avgöra om det är bra eller dålig hantering man ser.
Många gånger går man nog också på kompisars linje, "Den där boken är så bra" eller "Jag var på en kurs med en tränare som var så himla bra, han löste nästan alla våra problem på så himla kort tid, du bara måste vara med nästa gång" Oftast så ifrågasätter man inte kompisens omdöme, man resonerar som så att om han/hon varit med på en riktig kurs så måste ju han/hon kunna mer än mig, som kanske bara har läst en artikel i en tidning eller snubblat över något på internet som man tyckte lät intressant. Problemet är ju bara att kompisen kanske har exakt samma bakgrund som jag, men har varit på en clinic med en tränare som lär ut några "quick-fix" som imponerar, men kanske aldrig går på djupet i hanteringen och lär sina elever vad riktigt hordemanship egentligen innebär.
Nu börjar det bli dags att återknyta till frågan vem man ska tro på, Hur kan man avgöra vad som är bra eller dåligt, vem som har rätt och vem som har fel, om begreppet rätt och fel ens existerar inom hordemanshipen, eller är det bara en fråga om vad som passar olika individer ?
När man börjar tänka i nya mönster, och vara ute på vad som för en är okänd mark, är det svårt att prova sig fram, det är lätt att man klandrar sin egen förmåga (eller oförmåga) om det inte fungerar, när det kanske egentligen är det man försöker lära sig som inte är skrivet för hästen utan för människan...
Jag frågar som Tomas DiLeva, vem ska man tro på när allt är såhär?
Marknaden kryllar av böcker inom området (Natural) Horsemanship, en genomsnittlig månadslön räcker nog inte till om man vill köpa alla. Men hur skiljer man agnarna från vetet ? Hur vet man vad som är bra och vad som är slöseri med pengar ?
samma sak med olika tränare, oftast får man punga ut med en ordentlig slant om man anlitar någon som är mer välkänd, Visst, det kostar att ha häst, och är tränaren duktig och kan sina saker så är det väl investerade pengar. Men att personen i fråga är välkänd är ju ingen garanti för att han/hon är duktig eller praktiserar det som är horsemanship för mig. För mig är är horsemanship en trygg, kärleksfull och naturlig relation mellan häst och människa. En relation som bygger på tillit till varandra, inte på rädsla.
Som nybörjare är man ganska lättledd, och lockas lätt av marknadsföring av olika slag. Böcker som utlovas vara "idiotsäkra" och innehåller många bilder av "lugna, lydiga och harmoniska" hästar och leende människor i olika "övningar". Om sedan övningarna och innehållet är vettiga ur hästens synvinkel är en annan femma.
Det kan ju även vara väldigt lärorikt att läsa en dålig bok eller se en dålig tränare arbeta, men är man inte så erfaren och sedan tidigare beläst om hästens instinkter, naturliga beteende och behov kanske man inte kan avgöra om det är bra eller dålig hantering man ser.
Många gånger går man nog också på kompisars linje, "Den där boken är så bra" eller "Jag var på en kurs med en tränare som var så himla bra, han löste nästan alla våra problem på så himla kort tid, du bara måste vara med nästa gång" Oftast så ifrågasätter man inte kompisens omdöme, man resonerar som så att om han/hon varit med på en riktig kurs så måste ju han/hon kunna mer än mig, som kanske bara har läst en artikel i en tidning eller snubblat över något på internet som man tyckte lät intressant. Problemet är ju bara att kompisen kanske har exakt samma bakgrund som jag, men har varit på en clinic med en tränare som lär ut några "quick-fix" som imponerar, men kanske aldrig går på djupet i hanteringen och lär sina elever vad riktigt hordemanship egentligen innebär.
Nu börjar det bli dags att återknyta till frågan vem man ska tro på, Hur kan man avgöra vad som är bra eller dåligt, vem som har rätt och vem som har fel, om begreppet rätt och fel ens existerar inom hordemanshipen, eller är det bara en fråga om vad som passar olika individer ?
När man börjar tänka i nya mönster, och vara ute på vad som för en är okänd mark, är det svårt att prova sig fram, det är lätt att man klandrar sin egen förmåga (eller oförmåga) om det inte fungerar, när det kanske egentligen är det man försöker lära sig som inte är skrivet för hästen utan för människan...
