Vem ska hålla min älskning?

Sv: Vem ska hålla min älskning?

Så egoistiskt.
När ens djur behöver en som mest, då sviks det. :(

Kan man inte vara med sitt djur dess sista stund i livet, anser jag att man ska överväga om man alls ska ha djur. Man behöver inte följa själva avlivandet eller ev kramper, det går bra att vända bort huvudet.

Vem har sagt att livet ska vara fritt från obehagligheter och sorg? Ta ert ansvar mot ert djur även om det är svårt och jobbigt!

LIA

Jag tog mitt ansvar som djurägare jag tog beslutet att låta min häst slippa sitt lidande.
Jag såg till att hans sista stund på jorden var lugn utan att jag stressade honom.
Jag har inte dålig samvete,vet att det jag gjorde var rätt för mig.
Vad har du för rätt att dömma mig?
Sorgen blir inte mindre för att jag är med och ser när han faller och ligger död i en blodpöl på gårdsplanen.
Den bilden ville jag inte ha som en sista minne av min häst.
Jag skulle varit så ledsen och upprörd att det skulle påverka min häst på ett negativt sätt.
Nu ställde min hovslagare upp och höll honom,hovslagaren kände hästen sedan innan så det gick lungt och fint till.
Hovslagaren pratade med killen från lantbrukstjänst och han sa att han föredrog att inte ägaren var med för hästens skull,de märker ju annars att något är på gång och undrar varför matte/husse beter sig så konstigt.
Jag svek inte min häst jag gjorde han en tjänst genom att inte vara med.
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Kan man inte vara med sitt djur dess sista stund i livet, anser jag att man ska överväga om man alls ska ha djur.

LIA

Ett par saker:

För det första, vem är du att dömma om andra är lämpliga att ha djur?

För det andra, att ta sitt ansvar är för mig att se till att hästen är trygg, inte har ont och att den har det bra sina sista timmar i livet.

Om det nu är så att någon annan håller den, vilken skillnad gör det om hästen är lika trygg med den personen?

Tycker det är jäkligt fult att uttala sig som du gör.

Kan ju förövrigt tillägga att jag tog farväl av en mänsklig bekant efter dennes död och det ångrar jag än idag. Den bilden har fastnat i huvudet på mig.

Trots det ska jag försöka vara med så länge jag kan när min häst travar vidare snart, men orkar jag inte har jag inget emot att min stallägare håller henne, så länge hästen är trygg.

Alla är vi olika, acceptera det!
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Jag tog bort min älskade kompis i januari. Jag tog bort honom hemma. Det kom en lastbil och de bultade honom. Hade varit ute hos honom hela förmiddagen innan bilen kom. Vi hade en bra morgon, men när bilen kom bröt jag ihop. Men jag pratade med chauffören och han berättade hur vi skulle göra. Han körde bort bilen till en äng och efter en stund kom jag och hästen dit. Det var den hemskaste promenad jag gjort. Hästen var inte alls rädd för bilen och det var skönt. Hade med mig lite mat i en hink. Han fick stå och äta ur den när han blev bultad. Han hann inte fatta någonting. Han stönade till och dråsade i backen. Han såg så liten ut när han låg på marken. Han ryckte och hjärtat slog fortfarande. Mannen ville lyfta in honom i containern och avbloda där eftersom det var fruset på marken. Men jag ville han skulle göra det innan så det gjorde han. När han sedan skulle lyftas in i containern tog jag min grimma och gick.

Kändes så tomt. Efter en månad kände jag ville skaffa ny häst. Har nu gjort det men saknar fortfarande min gamla häst så himla mycket. Det var ju han och jag. Jag tycker inte så värst mycket om min nya häst ännu. Men det kommer väl. Börjar kännas bättre och bättre ialla fall.

Men jag ångrar inte att jag var med när han gick bort. Det är inte det minnet jag minns. Jag minns alla bra stunder, är väl därför jag saknar honom så. Han var en riktig gentleman med glimten i ögat. Jag tvekade innan jag var med men kände att jag ville ställa upp för honom och vara med i slutet. Hade nog känt att jag svikit honom annars. Fast jag kan ibland känna att jag svek honom ändå för det var ju jag som tog det avgörande beslutet. Men får tänka på att veterinären dömt ut honom så han hade nog inte blivit bra.
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

För det första, har jag inte dömt någon.

För det andra, har vi olika syn på ansvar i detta fall. Är det bara din syn som gills?

För det tredje, vad är det för fult i att sätta hästen först?

För det fjärde, var tappade vi den naturliga synen på döden?

LIA
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Nu tycker jag faktiskt att du går över gränsen! Vem är du att dömma andra? Om man nu känner att man inte klarar av att stå å hålla i grimmskaftet vid en avlivning så gör man inte det.

När min pappa dog 30:e juli 2005 i en hjärtattack, var både jag och min storasyster på sjukhuset och tog farväl, min lillasyster klarade inte det så hon lät bli. Jag behövde att få säga hej då till pappa. Jag ska säga det att jag har aldrig dömt min lillasyster för att hon inte klarade av det. Anser inte henne som sämre än mig eller min stora syster, JAG respekterar henne för hennes beslut att inte åka till sjukhuset. Hon ville inte se pappa ligga död i ett rum. Jag behövde det för att förstå, man var ju rätt chockad.

Men när farfar och mormor dog ville jag inte ta farväl när de var döda, det var lättare att acceptera då de varit sjuka länge. Min pappa dog knallfall och när man är 24år är det inget man räknar med att ens pappa ska gå och dö.

Nu har ju inte detta å göra med hästar men jag vill bara säga att alla är olika å man är inte sämre människa för att man inte klarar av att hantera att någon dör.
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Vad har dina släktingar med det här att göra? Vi talar om skyldigheter mot djur vi skaffat.

Se f ö mitt inlägg betr dömande.

LIA
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Det har ingenting med hästar o göra, men jag tog upp det som ett exempel som jag oxå skrev nederst i inlägget. Att man inte är sämre människa för att man inte klarar av dödsfall som tråden handlar om, fast tråden är om häst som ska avlivas.

Skrev på mitt inlägg när ditt inlägg angående dömande kom in, så jag såg inte det förrän jag hade skrivit mitt.

Självklart har vi skyldigheter mot djur som vi skaffar oavsett det är en häst eller hamster. MEN skulle man inte göra det bästa för hästen? Är det bästa för hästen att jag står å gråter o beter mig konstigt i dennes sista stund? eller är det inte bättre att min mamma som oxå känner mina hästar står där lugnt i hästens sista stund? Nu pratar jag för mig själv. Tar jag inte mitt ansvar som djurägare då? Sätter jag inte hästen först då genom att avdramatisera det hela genom att låta person som klarar av det sköta den biten?
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Nu tycker jag faktiskt att du går över gränsen! Vem är du att dömma andra? Om man nu känner att man inte klarar av att stå å hålla i grimmskaftet vid en avlivning så gör man inte det.

När min pappa dog 30:e juli 2005 i en hjärtattack, var både jag och min storasyster på sjukhuset och tog farväl, min lillasyster klarade inte det så hon lät bli. Jag behövde att få säga hej då till pappa. Jag ska säga det att jag har aldrig dömt min lillasyster för att hon inte klarade av det. Anser inte henne som sämre än mig eller min stora syster, JAG respekterar henne för hennes beslut att inte åka till sjukhuset. Hon ville inte se pappa ligga död i ett rum. Jag behövde det för att förstå, man var ju rätt chockad.

Men när farfar och mormor dog ville jag inte ta farväl när de var döda, det var lättare att acceptera då de varit sjuka länge. Min pappa dog knallfall och när man är 24år är det inget man räknar med att ens pappa ska gå och dö.

Nu har ju inte detta å göra med hästar men jag vill bara säga att alla är olika å man är inte sämre människa för att man inte klarar av att hantera att någon dör.

:bow: :bow:
det som känns rätt för en kan vara helt fel för en annan. vad hjälper det hästen om det står en söndergråten hullkande skakande matte jämte ? då tycker jag att det är mycket starkare av den personen att överlämna avlivandet åt en vän som kan hålla sig lugn.

bland det första man får lära sig i all hantering med häst är ju att ALLA oros känslor överförs på pållen, kan man inte själv vara lugn (villket absolut inte är självklart) så har man lyckats tala om för pållen att "nu är det något hemskt på G." utan att igentligen vilja det. det finns ju anledningar att dom flesta slaktare inte vill ha ägaren med :crazy:
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

För det första, har jag inte dömt någon.

För det andra, har vi olika syn på ansvar i detta fall. Är det bara din syn som gills?

För det tredje, vad är det för fult i att sätta hästen först?

För det fjärde, var tappade vi den naturliga synen på döden?

LIA


1: JO, du du har faktuiskt dömt genom att skriva att du frågar dig om man ens borde ha djur om man inte vill vara med när de avlivas.

2: Ja, vi har olika syn på ansvar, och det verkar som om du tycker att bara DIN syn gills!? Man är olika, det är bara att acceptera, och de allra flesta hästar är vana att hanteras av olika människor, och därför funkar det lika bra, om inte bättre, om t ex en lugn stallkompis håller i snöret som om en förtvivlad matte eller husse gör det. Självklart finns det här, som i alla andra fall, undantag, och om man har en extrem enmanshäst får man tänka annorlunda. Ansvaret tar man ju genom att dels ta bort en sjuk häst, och dels se till att det görs på ett bra sätt där hästen är lugn. Om man vill vara med så ska man vara det, och om man inte vill så får man hitta en annan, bra lösning- enkelt va?

3: Det är inte fult att sätta hästen först. Men det är heller inte fult att värna om sig själv om man DESSUTOM värnar om hästen, och ser till att avlivningen sköts bra, oavsett om man själv närvarar eller ej.

4: Den naturliga synen på döden ja... Människor upplever och lever ut sorg på olika sätt, och att må dåligt och sörja när någon man älskar, djur eller människa, går bort är högst naturligt. Hur man sedan hanterar sin sorg är individuellt, och där finns inget rätt eller fel. Att kritisera en sörjande människa tycker jag är bland det elakaste som finns.

Vi har ju haft våra diskussioner förut, du och jag, och tyvärr måste jag åter säga att det verkar som om du mest vill ha konflikt när du skriver i forumen? Att komma och sätta sig över andra, och tala om för folk som redan är ledsna och förtvivlade för att de måste ta bort sitt djur att det bara finns ett sätt- ditt sätt- som är rätt (annars är man oansvarig och borde kanske inte ens ha djur), är väldigt onödigt och tyder på omogenhet, tycker jag.
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

1: JO, du du har faktuiskt dömt genom att skriva att du frågar dig om man ens borde ha djur om man inte vill vara med när de avlivas.

2: Ja, vi har olika syn på ansvar, och det verkar som om du tycker att bara DIN syn gills!? Man är olika, det är bara att acceptera, och de allra flesta hästar är vana att hanteras av olika människor, och därför funkar det lika bra, om inte bättre, om t ex en lugn stallkompis håller i snöret som om en förtvivlad matte eller husse gör det. Självklart finns det här, som i alla andra fall, undantag, och om man har en extrem enmanshäst får man tänka annorlunda. Ansvaret tar man ju genom att dels ta bort en sjuk häst, och dels se till att det görs på ett bra sätt där hästen är lugn. Om man vill vara med så ska man vara det, och om man inte vill så får man hitta en annan, bra lösning- enkelt va?

3: Det är inte fult att sätta hästen först. Men det är heller inte fult att värna om sig själv om man DESSUTOM värnar om hästen, och ser till att avlivningen sköts bra, oavsett om man själv närvarar eller ej.

4: Den naturliga synen på döden ja... Människor upplever och lever ut sorg på olika sätt, och att må dåligt och sörja när någon man älskar, djur eller människa, går bort är högst naturligt. Hur man sedan hanterar sin sorg är individuellt, och där finns inget rätt eller fel. Att kritisera en sörjande människa tycker jag är bland det elakaste som finns.

Vi har ju haft våra diskussioner förut, du och jag, och tyvärr måste jag åter säga att det verkar som om du mest vill ha konflikt när du skriver i forumen? Att komma och sätta sig över andra, och tala om för folk som redan är ledsna och förtvivlade för att de måste ta bort sitt djur att det bara finns ett sätt- ditt sätt- som är rätt (annars är man oansvarig och borde kanske inte ens ha djur), är väldigt onödigt och tyder på omogenhet, tycker jag.

:bow:

Har kommit in i en mental svaka igen, fick pappren från veteriären nu och plötsligt blev allt så verkligt... Lider av svår beslutsångest även om det bara gäller vilken tröja man ska köpa, så det här är bara groteskt... Ska prata med tränaren senare, hon brukar ha pedagogiska övertalande sanningsenliga argument. Vill bara sjunka genom jorden och försvinna från allt.

Hur ska jag hantera mej själv?
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Stackars du!! Många kramar!! Det är inte roligt att behövs ts dessa bslut, men de är en del av djureriet, tyvärr.

För som jag förstod det hade du inte något alternativ, direkt, va? Hästen var väl för dålig för att gå som promenadhäst också? Det där är ju så olika på KS- hästar, vissa funkar ypperligt om de inte behöver gå i hög form, och andra kan inte ens ha någon på ryggen ute i skogen.

Är hästen symptomfri och mår bra om den bara promenadrids är ju T- märkning och promenadridning (men inte avel9 ett alternativ, men om den har ont även med en sådan anpassad tillvaro är det ju tyvärr inte mycket att göra.

Lycka till!
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Vad tråkig det där med din häst.:cry:
Två av mina hästar har avlivats och jag var inte med när det hände, jag kände att jag inte skulle klara av det just då. Men nu i efterhand så hade jag ändå velat vara med mina hästar till slutet..
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Ansvar är att sätta hästen i första rummet. Se till att den har det bra, att det sköts smidigt.

Man gör inte hästen en tjänst genom att vara där bara för man ska, trots att man är hysterisk och upprörd, det om något känner väl hästen av.

Som någon sa så är det ofta många som känner hästen och därför kan hålla om inte matte eller husse orkar. Vad skulle det göra hästen för skillnad, den förstår ändå inte vad som händer.

Alla är olika, och tycker det är ganska fult att som du gör gå in och tala om för ledsna och sörjande människor att de inte borde ha djur överhuvudtaget om man inte kan vara med.

Är det inte viktigare hur hästen haft det när den levt än vem som håller i grimskaftet de där sista sekunderna?
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Så egoistiskt.
När ens djur behöver en som mest, då sviks det. :(

Kan man inte vara med sitt djur dess sista stund i livet, anser jag att man ska överväga om man alls ska ha djur. Man behöver inte följa själva avlivandet eller ev kramper, det går bra att vända bort huvudet.

Vem har sagt att livet ska vara fritt från obehagligheter och sorg? Ta ert ansvar mot ert djur även om det är svårt och jobbigt!

LIA

Anser att man tar sitt ansvar iom att man faktiskt låter hästen slippa ifrån sitt lidande. Sorgen kommer man inte ifrån iallafall, tro mig. Avlivade min första egna häst för snart 8 år sedan, och tro mig, det är fortfarande jobbigt att tänka på det.
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Precis!

Ansvar är att ta beslutet att låta hästen somna in och slippa ha ont, för sin egen skull.

Det ansvaret tycker jag är det viktigaste man kan ta som hästägare.
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Silly verkar inte ha problem med mina åsikter eller att förstå vad jag menar. Varför har du?
Om du vill ha en personlig konfrontation med mig tycker jag vi tar den via PM.

LIA
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Jag har varit i din situation mer än en gång och inser hur svårt det är att ta besluten. Man försöker desperat att finna en utväg för att få behålla sin vän i livet. Tyvärr går det alltför ofta inte.
Har du kollat med en annan vet? Någon som utför titthålsoperationer? Där du bor finns det en som gör det på hundar, och kanske kan du få lite mer kött på benen där.

När man väl uttömt alla möjligheter, återstår att ta dom nödvändiga besluten, och det tror jag du är kapabel att göra. Oavsett val, så underlättar det om man planerar när, var och hur så mycket som möjligt och talar med dom människor som blir inblandade.

Var stark, både för din egen skull och för din hästs.

LIA
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Jag har upplevt det själv många gånger med både hästar och andra djur, så jag vet vad som gäller. Jag vet också att man inte behöver bli hysterisk (som någon skrev).
Vad man tydligen missar i tråden är att jag i första hand vände mig mot dom som inte vill vara med för att göra det lätt för människan och utan att tänka på djuret i första hand.

LIA
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

knapplån.
jag har egen erfarenhet av hysteriska ägare som kommit in med sina hästar för avlivning på slakteriet då vi fortfarande hade slakt av hästar där och vet vilka följder det hade på en del hästar då ägarna var helt otröstliga av sorg och det gick ut över hästarna som blev nästan helt ohanterbara bara för att de stog och illtjöt vid sidanom, så att vi fick be dem om att gå undan bara för att deras älskling skulle få lugna ner sig innan skottet.står nu själv med en gamling som jag inte vet hur länge jag får ha kvar,har haft henne sedan 7 månaders ålder och är idag 23. vet i hjärtat att jag inte kommer att klara att vara med om eventuell avlivning skulle bli.skulle bara stå och tjuta som en stolle och med min slakterfarenhet iochmed mitt tidigare yrke så känner jag det att det gör större skada en nytta med att vara med.så för i mitt fall så skulle jag stå över själva avlivningen för hästen vet i allafall att jag ÄLSKAR henne och gör det för hennes eget bästa
 

Liknande trådar

S
Övr. Hund Ursäkta, dessa typer av trådar finns säkert hundratals, men jag måste få skriva av mig lite, det är som mitt sätt att bearbeta sorgen...
2
Svar
23
· Visningar
6 134
Senast: tassel
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp