Vem hälsar inte?

[Ray]

Efter många kommentarer på både jobb och fritid om ytligt bekanta som " aldrig hälsar"-( A säger att B aldrig hälsar när de möts) har jag märkt att B många gånger känner att A aldrig hälsar...Till och med så att B ibland upplevt sig utstött och mobbad och att ingen hälsar.

Vem är det som aldrig hälsar? Egentligen...

När min man säger att grannfrun aldrig hälsar undrar jag om han hälsar själv och om hon hörde det. Då menar han att han är trött på att hälsa först. Nån gång borde hon hälsa före. Och då blir det att ingen hälsar. Jag upplever samma sak med grannfrun- alltså att hon aldrig hälsar på gatan om inte jag hälsar. Men att om jag hälsar och hon inte är påväg någonstans så är hon trevlig och vi kan snacka lite om något. Min slutsats blir att hon inte är intresserad av att bli min kompis men inte heller tycker illa om mig. Min man däremot tycker bara det tillhör hyfs att man alltid hälsar när man ser någon man känner.

Kollegan har många gånger åsikter om folk som inte hälsar och det är lite samma sak. Hon borde inte behöva hälsa först varje gång. B är otrevlig och ouppfostrad. Ibland kan B senare säga att hon kanske inte vågade hälsa för kollegan såg arg ut. Det är ingen ursäkt dock om man inte är ett barn har jag förstått. Man hälsar och man hälsar först.

Allmänt verkar en regel vara att den som kommer säger hej först. En person som kommer till en samling personer, passerar ett hus, kommer till stallet borde säga hej först. Om båda möter varandra blir det svårare...

Vad säger ni? Vem hälsar först?
Kan man säga att någon inte hälsat när man själv inte heller hälsat?
Vems fel är det när båda tycker att den andra inte hälsar?

 

[Bison]

Herregud vad folk är krångliga och tjuriga
Ser jag någon jag känner hälsar jag, oavsett vem som kommer först, hälsar mest osv. Vad spelar det för roll

 

[Görel]

Jag har hört att enligt vett och etikett ska den som är yngst hälsa på den som är äldst. Själv tycker jag att sånt är tramsigt, och jag tycker att det finns så oerhört mycket bättre saker man kan lägga sin tid på. Jag hälsar nog alltid först och det bekommer mig inte det minsta.

 

[Sel]

Oj, det har jag verkligen aldrig funderat på och inte trott att folk gick omkring och bedömde. Jag säger typ hej om personen tittar upp och tydligt ser mig, förutsatt att jag ser Dem givetvis. Verkar folk pyssla med sitt låter jag bli, liksom jag antar att folk gör om jag inte är "öppen" i mitt kropsspråk, om de inte vill mig något eller har ett ärende förstås.
Spela roll vem som hälsar först, jösses vad folk har lite att störa sig på!

 

[Ray]

Herregud vad folk är krångliga och tjuriga
Ser jag någon jag känner hälsar jag, oavsett vem som kommer först, hälsar mest osv. Vad spelar det för roll

Då blir det ju inga problem...

 

[Ray]

Jag har hört att enligt vett och etikett ska den som är yngst hälsa på den som är äldst. Själv tycker jag att sånt är tramsigt, och jag tycker att det finns så oerhört mycket bättre saker man kan lägga sin tid på. Jag hälsar nog alltid först och det bekommer mig inte det minsta.

Den har jag inte hört men det är sällan yngre människor som klagar så det ligger nog något i det. Att äldre gärna surar för att yngre inte hälsar?
Jag hälsar alltid först på barn och ungdomar- känns som att det är mitt ansvar på nåt vis som vuxen?

 

[Ray]

Oj, det har jag verkligen aldrig funderat på och inte trott att folk gick omkring och bedömde. Jag säger typ hej om personen tittar upp och tydligt ser mig, förutsatt att jag ser Dem givetvis. Verkar folk pyssla med sitt låter jag bli, liksom jag antar att folk gör om jag inte är "öppen" i mitt kropsspråk, om de inte vill mig något eller har ett ärende förstås.
Spela roll vem som hälsar först, jösses vad folk har lite att störa sig på!

Det kan bli rena mobbinganklagelser som baseras lite på detta med hälsadet. Lite därför jag undrar....
Jag hälsar sällan på någon som inte tittar på mig och aldrig på folk som pratar i handsfree heller... Tänker att de är upptagna.

 

[Michellan95]

Jag tycker nog kanske det beror på.

Jag hälsar gärna först på folk tex kassören, andra föräldrar på skolgården osv. Jag har aldrig reflekterat över det om att jag faktiskt oftast är först.

Grannarna kan jag däremot erkänna att jag sällan hälsar först på. Är jag på min tomt så vill jag oftast vara ifred (jag vet jag borde inte ha grannar) men är jag på parkeringen eller vid tomtgränsen så kan jag både hälsa först och byta snabba ord.

Men min exman inte ens när vi levde ihop så hälsade han aldrig någonsin först. Hälsade inte jag först efter en dag på jobbet sa ingen hej, jag har testat många gånger nämligen med att inte hälsa.

 

[nightcrawler]

Beror på vem det är. Är det någon nära bekant så hälsar jag. Mina grannar hälsar jag på om jag springer på dom här hemma, men undantag för dom där som beter sig som idioter. Där jag har hästen hälsar man på alla som hör till grannskapet. Hälsar man inte ses man som udda.

Är jag i affären så går jag omvägar för att slippa hälsa.

 

[Bison]

Då blir det ju inga problem...

Exakt.
Jag fattar inte hur det kan vara ett problem för någon

 

[Raderad medlem 68338]

Detta är nästan stoft till en hel avhandling Om folk ska lägga ner så mkt tid på att fundera på detta finns ju ca noll tid till övrigt liv.
Jag hälsar på alla. Hur/om/varför andra eventuellt hälsar/inte hälsar/kommer att hälsa är inget jag direkt har ork eller tid att lägga fokus på.

Edit:
Dock kanske jag inte går runt på stan i Sthlm och vrålar ”heeeej” till alla jag möter likt Crocodile Dundee i ngn minnesvärd scen där han kom till stan

 

[em-pirre]

Men gud. Alltså jag har hört så många klaga på det där. Och varje (!) gång tycker jag der är precis tvärtom. Alltså att den som klagar är den som själv aldrig hälsar (tillbaka).

Alltså orka.

 

[Bison]

Detta är nästan stoft till en hel avhandling Om folk ska lägga ner så mkt tid på att fundera på detta finns ju ca noll tid till övrigt liv.
Jag hälsar på alla. Hur/om/varför andra eventuellt hälsar/inte hälsar/kommer att hälsa är inget jag direkt har ork eller tid att lägga fokus på.

Edit:
Dock kanske jag inte går runt på stan i Sthlm och vrålar ”heeeej” till alla jag möter likt Crocodile Dundee i ngn minnesvärd scen där han kom till stan

Jag bor ju i en byhåla.
Här hälsar man på alla när man ute på promenad, fotgängare, löpare och cyklister

 

[tuaphua]

Efter många kommentarer på både jobb och fritid om ytligt bekanta som " aldrig hälsar"-( A säger att B aldrig hälsar när de möts) har jag märkt att B många gånger känner att A aldrig hälsar...Till och med så att B ibland upplevt sig utstött och mobbad och att ingen hälsar.

Vem är det som aldrig hälsar? Egentligen...

När min man säger att grannfrun aldrig hälsar undrar jag om han hälsar själv och om hon hörde det. Då menar han att han är trött på att hälsa först. Nån gång borde hon hälsa före. Och då blir det att ingen hälsar. Jag upplever samma sak med grannfrun- alltså att hon aldrig hälsar på gatan om inte jag hälsar. Men att om jag hälsar och hon inte är påväg någonstans så är hon trevlig och vi kan snacka lite om något. Min slutsats blir att hon inte är intresserad av att bli min kompis men inte heller tycker illa om mig. Min man däremot tycker bara det tillhör hyfs att man alltid hälsar när man ser någon man känner.

Kollegan har många gånger åsikter om folk som inte hälsar och det är lite samma sak. Hon borde inte behöva hälsa först varje gång. B är otrevlig och ouppfostrad. Ibland kan B senare säga att hon kanske inte vågade hälsa för kollegan såg arg ut. Det är ingen ursäkt dock om man inte är ett barn har jag förstått. Man hälsar och man hälsar först.

Allmänt verkar en regel vara att den som kommer säger hej först. En person som kommer till en samling personer, passerar ett hus, kommer till stallet borde säga hej först. Om båda möter varandra blir det svårare...

Vad säger ni? Vem hälsar först?
Kan man säga att någon inte hälsat när man själv inte heller hälsat?
Vems fel är det när båda tycker att den andra inte hälsar?

Oj, jag tänker att det inte behöver betyda någonting eller kan betyda väldigt mycket vem som hälsar/inte hälsar. Det beror ju helt på. Kan ju vara allt från att man är blyg, är någon annan stans i tankarna eller inte vill umgås/hälsa etc.

Jag tycker det är trevligt att hälsa och gör det om det är någon jag känner till eller liksom hamnar i läge där man kan/bör hälsa. Jag är rätt extrovert och har inga problem med att hälsa på folk eller snacka, gillar det ofta.
Hälsa gör jag väl till alla. Men att stå längre stunder att prata ofta gör jag helst med människor jag klickar lite med.

Hade en granne som alltid var i trapphuset, kom in i tvättstugan och ibland ringde på och drog låååånga och dödstråkiga monologer. Hon kände inte alls av om det var läge eller om personen hon pratade med ville lyssna. Till henne blev jag till slut tvungen att bli jäkligt kort och hälsa ett fort, kort och inte alls inbjudande hej. För om man gav minsta lilla antydan till leende eller saktade in steget något så var hon igång. Och då gick det inte att få henne sluta.
Hon blev stött och påpekade syrligt att "Du har minsann alltid så bråttom!". Sådana personer som liksom parasiterar på andra är jag kort mot. Annars hejar jag gärna glatt.

 

[Ray]

Men gud. Alltså jag har hört så många klaga på det där. Och varje (!) gång tycker jag der är precis tvärtom. Alltså att den som klagar är den som själv aldrig hälsar (tillbaka).

Alltså orka.

Äntligen någon som.hört gnället.
Och JA! Det är ju folk som inte hälsar som sen inte blir hälsade heller. Utom min man då för han är verkligen mest irriterad på den sociala koden att man ska hälsa.
Kan vara lite beroende på var man bor kanske?

 

[Ray]

Jag bor ju i en byhåla.
Här hälsar man på alla när man ute på promenad, fotgängare, löpare och cyklister

Prova vara tyst och se vad som händer...? Hade varit kul att veta...

 

[Bison]

Prova vara tyst och se vad som händer...? Hade varit kul att veta...

Och framstå som en surpuppa
Nej tack, jag är en glad och trevlig person.

 

[Andromedae]

Jag hälsar typ alltid först. Älskar att bo på landet för här känns det som mer kutym att hälsa på allt och alla, och det passar mig.

 

[monster1]

Efter många kommentarer på både jobb och fritid om ytligt bekanta som " aldrig hälsar"-( A säger att B aldrig hälsar när de möts) har jag märkt att B många gånger känner att A aldrig hälsar...Till och med så att B ibland upplevt sig utstött och mobbad och att ingen hälsar.

Vem är det som aldrig hälsar? Egentligen...

När min man säger att grannfrun aldrig hälsar undrar jag om han hälsar själv och om hon hörde det. Då menar han att han är trött på att hälsa först. Nån gång borde hon hälsa före. Och då blir det att ingen hälsar. Jag upplever samma sak med grannfrun- alltså att hon aldrig hälsar på gatan om inte jag hälsar. Men att om jag hälsar och hon inte är påväg någonstans så är hon trevlig och vi kan snacka lite om något. Min slutsats blir att hon inte är intresserad av att bli min kompis men inte heller tycker illa om mig. Min man däremot tycker bara det tillhör hyfs att man alltid hälsar när man ser någon man känner.

Kollegan har många gånger åsikter om folk som inte hälsar och det är lite samma sak. Hon borde inte behöva hälsa först varje gång. B är otrevlig och ouppfostrad. Ibland kan B senare säga att hon kanske inte vågade hälsa för kollegan såg arg ut. Det är ingen ursäkt dock om man inte är ett barn har jag förstått. Man hälsar och man hälsar först.

Allmänt verkar en regel vara att den som kommer säger hej först. En person som kommer till en samling personer, passerar ett hus, kommer till stallet borde säga hej först. Om båda möter varandra blir det svårare...

Vad säger ni? Vem hälsar först?
Kan man säga att någon inte hälsat när man själv inte heller hälsat?
Vems fel är det när båda tycker att den andra inte hälsar?

Vem hälsar först, jag har ingen aning. Kommer jag ihåg att hälsa och det känns bekvämt så gör jag det annars gör jag det inte. Ibland kan jag må dåligt och då om jag passerar någon ute på lite håll (var sin sida om gatan tex så kanske jag inte orkar sträcka mig ut utanför min gråbubbla och hälsa.

Din man och kollega känns som människor jag antagligen skulle sluta hälsa på för att de i mina ögon betedde sig märkligt och ogint.

 

[Ray]

Och framstå som en surpuppa
Nej tack, jag är en glad och trevlig person.

Se