Vem betalar.....

[MJLee]

I ett drömsamhälle hade staten gått in och lånat ut de pengar som behövdes för att ta hem en allvarligt skadad medborgare, eller behöver hjälp att ta sig hem från ett land det plötsligt blivit krig i.

Ambassaden kan redan nu låna ut pengar till individen vid behov. Men det är ett lån som måste återbetalas. Och inga enorma summor.

 

[Milosari]

Ambassaden kan redan nu låna ut pengar till individen vid behov. Men det är ett lån som måste återbetalas. Och inga enorma summor.

Ja alltså jag tänker att det är rimligt att man betalar tillbaka, men summan bör ju kunna täcka så att man får vård och kan komma hem. Att bli fast någonstans, eller få men för livet eller t o m inte överleva är ju inte riktigt okej för att man tog ett felaktigt beslut någonstans. Är det fråga om omyndiga personer har de ju inte ens fått möjligheten att välja själva.

 

[MJLee]

https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...om-konsulart-ekonomiskt-bistand_sfs-2003-491/

Rätten till bistånd​

6 § Den som har råkat i nöd eller annan svårighet i utlandet och därför behöver ekonomisk hjälp har rätt till konsulärt ekonomiskt bistånd om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt och det är skäligt att bistånd lämnas.

Bistånd lämnas med skäligt belopp för nödvändiga kostnader.

9 § Den som har fått bistånd som har lämnats enbart enligt 6 § skall betala tillbaka biståndet till staten.

 

[Milosari]

https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...om-konsulart-ekonomiskt-bistand_sfs-2003-491/

Men vad är skäligt? Är det inte skäligt att hämta hem en medborgare som ligger svårt skadad utomlands? Gäller det bara om vården utomlands är sämre än här?

 

[MJLee]

Men vad är skäligt? Är det inte skäligt att hämta hem en medborgare som ligger svårt skadad utomlands? Gäller det bara om vården utomlands är sämre än här?

Enligt nuvarande regelverk (och kommer inte att ändras) så är det individens ansvar, inte staten. Staten tar ansvar över mycket för medborgarna, vård, skola, omsorg. Infrastruktur. Socialförsäkringssystemet. De har inte, och ska inte heller ha ansvar för om en individ skadar sig utomlands. Däremot kan de under vissa omständigheter som i Kabul och nu Gaza/Israel bistå med evakuering. Men, som jag länkade till i ett annat inlägg, individen tar ansvar för kostnaden.

 

[Cambrie]

Men vad är skäligt? Är det inte skäligt att hämta hem en medborgare som ligger svårt skadad utomlands? Gäller det bara om vården utomlands är sämre än här?

Det dör 1400-1500 människor utomlands varje år. Det kostar 30-70.000 att frakta hem en död kropp inom Europa, såklart betydligt mer från resten av världen, krävs ambulansflyg lär man inte komma under 200.000 kronor. Nej, jag kan nog egentligen inte tycka det är skäligt att vuxna människor ska kunna strunta i att teckna försäkringar och tänka att någon annan fixar om det väl händer något. Vi har till exempel många pensionärer som dör efter de har flyttat utomlands till solkusten, är det inte vettigt att de faktiskt har en försäkring för om de blir sjuka eller dör där nere om de vill ha vård eller begravas i Sverige?

 

[Milosari]

Enligt nuvarande regelverk (och kommer inte att ändras) så är det individens ansvar, inte staten. Staten tar ansvar över mycket för medborgarna, vård, skola, omsorg. Infrastruktur. Socialförsäkringssystemet. De har inte, och ska inte heller ha ansvar för om en individ skadar sig utomlands. Däremot kan de under vissa omständigheter som i Kabul och nu Gaza/Israel bistå med evakuering. Men, som jag länkade till i ett annat inlägg, individen tar ansvar för kostnaden.

Frågan var alltså på riktigt "vad är skäligt" eftersom de bistår med pengar om det anses skäligt. Att man betalar tillbaka är som sagt rimligt, det kan ju inte räknas som ett bidrag eller gåva precis.

 

[Milosari]

Det dör 1400-1500 människor utomlands varje år. Det kostar 30-70.000 att frakta hem en död kropp inom Europa, såklart betydligt mer från resten av världen, krävs ambulansflyg lär man inte komma under 200.000 kronor. Nej, jag kan nog egentligen inte tycka det är skäligt att vuxna människor ska kunna strunta i att teckna försäkringar och tänka att någon annan fixar om det väl händer något. Vi har till exempel många pensionärer som dör efter de har flyttat utomlands till solkusten, är det inte vettigt att de faktiskt har en försäkring för om de blir sjuka eller dör där nere om de vill ha vård eller begravas i Sverige?

Jag tänker att pensionärer har mer livserfarenhet och vid det laget är det nog få som inte förstår vikten av hemförsäkring. Men även bland dem kan det finnas sjukdomar (t ex demens) som gör att man kan missa att betala en räkning och därmed stå helt utblottad.

Begravning hemma är väl mest för anhöriga och det brukar vara inte vara oändligt med tid innan kroppen ska jordfästas. Jag tänker att många verkar vilja ha en gravplats att besöka för att bearbeta sin sorg. Men det ska alltså bara vara de rika som ska ha den möjligheten om de anhöriga har otillräckligt försäkringsskydd? Obs att jag fortfarande inte tycker att det ska vara en gåva, utan ett lån för de som inte har massor med pengar att hosta upp med kort varsel.

 

[Cambrie]

Jag tänker att pensionärer har mer livserfarenhet och vid det laget är det nog få som inte förstår vikten av hemförsäkring. Men även bland dem kan det finnas sjukdomar (t ex demens) som gör att man kan missa att betala en räkning och därmed stå helt utblottad.

Begravning hemma är väl mest för anhöriga och det brukar vara inte vara oändligt med tid innan kroppen ska jordfästas. Jag tänker att många verkar vilja ha en gravplats att besöka för att bearbeta sin sorg. Men det ska alltså bara vara de rika som ska ha den möjligheten om de anhöriga har otillräckligt försäkringsskydd? Obs att jag fortfarande inte tycker att det ska vara en gåva, utan ett lån för de som inte har massor med pengar att hosta upp med kort varsel.

Men du, har man råd att till exempel bosätta sig utomlands och att resa, då bör man väl ha råd med försäkring också? Hur kan det någonsin vara statens ansvar att betala för att vuxna människor ska komma hem om det inte går som de planerat? Du har fortfarande inte svarat på vid vilken ålder du anser man är gammal nog att ta ansvar för sina handlingar och beslut? Det finns ju lån för övrigt? Kruxet är ju att det ska betalas tillbaka. Är troligen billigare att ta försäkring för en eventuell resa än att anhöriga ska behöva betala ta lån när det väl hänt något.

 

[BornAgain]

Enligt nuvarande regelverk (och kommer inte att ändras) så är det individens ansvar, inte staten. Staten tar ansvar över mycket för medborgarna, vård, skola, omsorg. Infrastruktur. Socialförsäkringssystemet. De har inte, och ska inte heller ha ansvar för om en individ skadar sig utomlands. Däremot kan de under vissa omständigheter som i Kabul och nu Gaza/Israel bistå med evakuering. Men, som jag länkade till i ett annat inlägg, individen tar ansvar för kostnaden.

De bistår inte med evakuering från Gaza. Öht.

 

[Mia_R]

De bistår inte med evakuering från Gaza. Öht.

Hade de inte ordnat så de skulle kunna följa med på flygen ut ur Gaza, till egen kostnad naturligtvis?

 

[Cambrie]

Hade de inte ordnat så de skulle kunna följa med på flygen ut ur Gaza, till egen kostnad naturligtvis?

Från Israel, finns ingen officiell flygplats i Gaza. Men tror @MJLee är väldigt medveten om det, känns mest som ett gott försök att missuppfatta vad hen menade.

 

[Mia_R]

Från Israel, finns ingen officiell flygplats i Gaza. Men tror @MJLee är väldigt medveten om det, känns mest som ett gott försök att missuppfatta vad hen menade.

Menade Israel.

 

[Badger]

Även om det var en utvikning, så tycker jag ändå det går till trådens huvudpunkt. Vem har ansvaret för att betala för en svensk resenär om det blir kris. Som @Cambrie sa, force majeure räknas ibland inte in i försäkringen vilket många inte tänker på. Jag har för mig att det var en hel del skriverier efter Tsunamin 2004 att försäkringarna inte täckte hemresa, kostnader för transport av döda och liknande. Efter Kabuls fall så behövde, som jag har förstått det, inte privatpersoner betala själva.

Många svenskar har ett rörande men obefogad tro till att UD ska hjälpa dem. Sverige har redan evakuerat svenskar och kommer att evakuera fler. Men de måste själva ta sig till Ben-Gurion flygplatsen och de har redan meddelat vad som gäller för vem som ska betala.

https://www.dn.se/sverige/ud-ska-evakuera-svenskar-fran-israel-och-palestina/

Det stod självkostnadspris i tidningsartiklarna.

(Det kan det ju också vara på att fjällräddas med helikopter.)

Självklart tycker jag att Sverige ska hjälpa till med tex Herculesplan i sådana här situationer. (speciellt med Tsunamin också så att ett land kan fokusera på sina invånare).

 

[Milosari]

Men du, har man råd att till exempel bosätta sig utomlands och att resa, då bör man väl ha råd med försäkring också? Hur kan det någonsin vara statens ansvar att betala för att vuxna människor ska komma hem om det inte går som de planerat? Du har fortfarande inte svarat på vid vilken ålder du anser man är gammal nog att ta ansvar för sina handlingar och beslut? Det finns ju lån för övrigt? Kruxet är ju att det ska betalas tillbaka. Är troligen billigare att ta försäkring för en eventuell resa än att anhöriga ska behöva betala ta lån när det väl hänt något.

Ekonomisk situation är inte något statiskt utan kan förändras, och detsamma gäller ju kognitiva förmågor. Jag gillar verkligen inte tanken på att man får skylla sig själv om man går och får en sjukdom som gör att man inte längre kan sköta sig som man gjorde förr.

Har man fötts i rätt familj och är utan diagnoser så är man nog insatt i försäkringssystemet mycket tidigt. Har du inte haft samma tur kan det dröja längre. Ingår det i skolundervisningen idag? Eller det är något man bara ska veta? Till skillnad från andra länder har vi ju inte en kultur att vara försäkrad mot allt och inget (även om det kommer mer och mer). Själv var jag som sagt äldre än 24 när jag insåg vad en hemförsäkring faktiskt är. Och har sedan dess varit försäkrad upp över tänderna.

 

[Cambrie]

Ekonomisk situation är inte något statiskt utan kan förändras, och detsamma gäller ju kognitiva förmågor. Jag gillar verkligen inte tanken på att man får skylla sig själv om man går och får en sjukdom som gör att man inte längre kan sköta sig som man gjorde förr.

Har man fötts i rätt familj och är utan diagnoser så är man nog insatt i försäkringssystemet mycket tidigt. Har du inte haft samma tur kan det dröja längre. Ingår det i skolundervisningen idag? Eller det är något man bara ska veta? Till skillnad från andra länder har vi ju inte en kultur att vara försäkrad mot allt och inget (även om det kommer mer och mer). Själv var jag som sagt äldre än 24 när jag insåg vad en hemförsäkring faktiskt är. Och har sedan dess varit försäkrad upp över tänderna.

Det ingår i hem och konsumentkunskap, obligatoriskt ämne i grundskolan (dotterns bok i ämnet har ett helt kapitel om vikten av försäkringar och till och med grundläggande avtalsrätt).

 

[Milosari]

Det ingår i hem och konsumentkunskap, obligatoriskt ämne i grundskolan (dotterns bok i ämnet har ett helt kapitel om vikten av försäkringar och till och med grundläggande avtalsrätt).

Jag hade inte det ämnet i skolan vad jag vill minnas, vi hade hemkunskap och då bakade vi. I gymnasiet hade vi lite ekonomi också, tror att ämnet hade bytt namn till hushållningskunskap då. Jag gick ut grundskolan -97.

Sen har vi hemmasittarna och skolkarna, de som inte förstår språket tillräckligt bra och de som av andra anledningar har svårt att hänga med i undervisningen. Hörde ett kort inslag på P1 om just språket, och det fanns ungdomar som är födda i Sverige som inte förstod ganska enkla begrepp som "miljö". Ett enormt ansvar att lägga på dem att läsa och förstå villkoren i sin hemförsäkring.

Jag önskar att det fanns ett annat system som inte la ett så stort ansvar på individen! Att man åtminstone hade någon form av basförsäkring som garanterade vård vid utlandsvistelse, rättshjälp och ekonomiskt stöd vid omfattande skador som brand eller vattenskador inbakat i sin hyra eller liknande. Konsekvenserna av ingen hemförsäkring kan ju bli långt allvarligare än vid straff för brottslig verksamhet och det tycker åtminstone inte jag känns rimligt. I mitt drömsamhälle ska det finnas utrymme för att vara mänsklig.

(min pappa förstod inte heller vitsen med hemförsäkring så han var oförsäkrad i många år. Mamma levde på konstnärsbidrag och det fanns helt enkelt i princip inga pengar när jag var barn. Vi hade aldrig kunnat låna pengar via någon bank för att få hem pappa om han blivit dålig eller dött utomlands. Han är inte ens medborgare i Sverige, men har arbetat här och betalat skatt i väldigt många år. Pappa har ingen diagnos men har någon vajsing med konsekvenstänket och har även svårigheter att sätta sig in i någon annans situation. Så det handlar inte bara om att han inte brydde sig tillräckligt mycket även om det säkert var delvis så i just hans fall)

 

[hastflicka]

Ekonomisk situation är inte något statiskt utan kan förändras, och detsamma gäller ju kognitiva förmågor. Jag gillar verkligen inte tanken på att man får skylla sig själv om man går och får en sjukdom som gör att man inte längre kan sköta sig som man gjorde förr.

Har man fötts i rätt familj och är utan diagnoser så är man nog insatt i försäkringssystemet mycket tidigt. Har du inte haft samma tur kan det dröja längre. Ingår det i skolundervisningen idag? Eller det är något man bara ska veta? Till skillnad från andra länder har vi ju inte en kultur att vara försäkrad mot allt och inget (även om det kommer mer och mer). Själv var jag som sagt äldre än 24 när jag insåg vad en hemförsäkring faktiskt är. Och har sedan dess varit försäkrad upp över tänderna.

Fast staten kan ju inte betala bara for att nagon/nagra inte har hangt med i skolundervisningen/allmanna tidnings artiklar/etc. Nagon stans maste man ju ha ett eget ansvar for vad man borde veta.

/Tanten som har MASSOR av tillfallen under livet dar hon BORDE vetat men inte visste pa grund av aldeles egna missar.

 

[Milosari]

Fast staten kan ju inte betala bara for att nagon/nagra inte har hangt med i skolundervisningen/allmanna tidnings artiklar/etc. Nagon stans maste man ju ha ett eget ansvar for vad man borde veta.

/Tanten som har MASSOR av tillfallen under livet dar hon BORDE vetat men inte visste pa grund av aldeles egna missar.

Nej det vet jag. Man måste ha föräldrar med mycket resurser om man ska klara sig något vidare när man inte hänger med i undervisningen. Skolan klarar ju inte att axla det ansvaret.

/Mamma till NPF-unge som redan gör hälften av matteuppgifterna hemma eftersom han inte klarar av att ta till sig kunskap i skolmiljön

 

[Cambrie]

Jag hade inte det ämnet i skolan vad jag vill minnas, vi hade hemkunskap och då bakade vi. I gymnasiet hade vi lite ekonomi också, tror att ämnet hade bytt namn till hushållningskunskap då. Jag gick ut grundskolan -97.

Sen har vi hemmasittarna och skolkarna, de som inte förstår språket tillräckligt bra och de som av andra anledningar har svårt att hänga med i undervisningen. Hörde ett kort inslag på P1 om just språket, och det fanns ungdomar som är födda i Sverige som inte förstod ganska enkla begrepp som "miljö". Ett enormt ansvar att lägga på dem att läsa och förstå villkoren i sin hemförsäkring.

Jag önskar att det fanns ett annat system som inte la ett så stort ansvar på individen! Att man åtminstone hade någon form av basförsäkring som garanterade vård vid utlandsvistelse, rättshjälp och ekonomiskt stöd vid omfattande skador som brand eller vattenskador inbakat i sin hyra eller liknande. Konsekvenserna av ingen hemförsäkring kan ju bli långt allvarligare än vid straff för brottslig verksamhet och det tycker åtminstone inte jag känns rimligt. I mitt drömsamhälle ska det finnas utrymme för att vara mänsklig.

(min pappa förstod inte heller vitsen med hemförsäkring så han var oförsäkrad i många år. Mamma levde på konstnärsbidrag och det fanns helt enkelt i princip inga pengar när jag var barn. Vi hade aldrig kunnat låna pengar via någon bank för att få hem pappa om han blivit dålig eller dött utomlands. Han är inte ens medborgare i Sverige, men har arbetat här och betalat skatt i väldigt många år. Pappa har ingen diagnos men har någon vajsing med konsekvenstänket och har även svårigheter att sätta sig in i någon annans situation. Så det handlar inte bara om att han inte brydde sig tillräckligt mycket även om det säkert var delvis så i just hans fall)

Jag gick ur grundskolan 96, kommer fortfarande ihåg att vi fick göra budget och redovisa för de olika kostnaderna i ett hem, där bland annat försäkring funnits. Hemkunskap infördes 1962 i skolan, från 1980 har hemmets ekonomi varit en del av läroplanen.

Jag förstår absolut att man kan missa information men anser dock att det faktiskt inte fråntar en vuxen, normalbegåvad individ att ta reda på saker som man behöver. Bland annat försäkringar. Gör man sedan valet att avstå försäkring - ja, då är det så. För det mesta händer ju inget på resor. MEN, händer det, får man (och många gånger anhöriga) leva med att staten inte hjälper en. Men visst. Vore ju skönt om staten kunde betala allt för oss. Personligen hade jag gärna sluppit ha bilen försäkrad, den försäkringen är svindyr.