Västernorrlands sjukvård?

[95johsv]

Om man har långt till sjukhuset men inte tillhör kommunen sjukhuset är i, hur gör man om man inte vågar vara hemma men ändå inte får ligga kvar på avdelningen?

Det gäller alltså en person som ska behandlas var 14:e dag med cellgifter, som redan innan första behandlingen var i såpass dåligt skick att de försökte operera in ett "uttag" i halsen men det misslyckades pga att hon var så uttorkad. Spytt ca en månad i sträck innan inskrivning och fick komma in tack vare en läkare som inte gav sig.

Prover togs och hon fick stanna kvar för att hon var i dåligt skick. När hon kunde äta skickades hon hem utan planering för hur det var hemma. Gjordes så gott det kunde men trots det fick hon åka in akut med rejäl blodförgiftning. Efter en vecka med antibiotika blev hon bra nog för att kunna få cellgifter. Andra delen gavs tre dagar senare. Då reagerade hon igen och blev isolerad och hade inget immunförsvar alls. Idag har hon fått komma tillbaka till ett vanligt rum, jag har satt igång vårdplanering och vi ska ses onsdag eller torsdag.

Men vad finns för alternativ? Patienthotell finns vid Sundsvalls sjukhus, dock stängt på helgen och ingen möjlighet att äta enskilt finns. Korttidsboende, går det att få när man tillhör annan kommun?

Kort sagt vad kan man göra? Jag bor inte i närheten utan har åkt upp för hon är så orolig att bara bli hemskickad. Jag har som sagt startat vårdplanering men just nu verkar det som hon kommer få andra cellgiftsbehandling på fredag och sedan skickas hem...

 

[Sablar22]

ta kontakt med den kommun kompisen bor i, biståndshandläggarna där kan förhoppningsvis svara på dom frågor du har! Eller avvakta tills mötet på sjukhuset är och se om du får svar på frågorna där.
Hoppas att allt ordnar sig

 

[tara]

Om man har långt till sjukhuset men inte tillhör kommunen sjukhuset är i, hur gör man om man inte vågar vara hemma men ändå inte får ligga kvar på avdelningen?

Det gäller alltså en person som ska behandlas var 14:e dag med cellgifter, som redan innan första behandlingen var i såpass dåligt skick att de försökte operera in ett "uttag" i halsen men det misslyckades pga att hon var så uttorkad. Spytt ca en månad i sträck innan inskrivning och fick komma in tack vare en läkare som inte gav sig.

Prover togs och hon fick stanna kvar för att hon var i dåligt skick. När hon kunde äta skickades hon hem utan planering för hur det var hemma. Gjordes så gott det kunde men trots det fick hon åka in akut med rejäl blodförgiftning. Efter en vecka med antibiotika blev hon bra nog för att kunna få cellgifter. Andra delen gavs tre dagar senare. Då reagerade hon igen och blev isolerad och hade inget immunförsvar alls. Idag har hon fått komma tillbaka till ett vanligt rum, jag har satt igång vårdplanering och vi ska ses onsdag eller torsdag.

Men vad finns för alternativ? Patienthotell finns vid Sundsvalls sjukhus, dock stängt på helgen och ingen möjlighet att äta enskilt finns. Korttidsboende, går det att få när man tillhör annan kommun?

Kort sagt vad kan man göra? Jag bor inte i närheten utan har åkt upp för hon är så orolig att bara bli hemskickad. Jag har som sagt startat vårdplanering men just nu verkar det som hon kommer få andra cellgiftsbehandling på fredag och sedan skickas hem...

Varför får hon inte vara kvar om det finns medicinska behov? Usch va hemskt, hoppas det löser sig. Annars måste hon väl ta in på vanligt hotell? Eller vandrarhem.

 

[kryddelydd]

Om man har långt till sjukhuset men inte tillhör kommunen sjukhuset är i, hur gör man om man inte vågar vara hemma men ändå inte får ligga kvar på avdelningen?

Det gäller alltså en person som ska behandlas var 14:e dag med cellgifter, som redan innan första behandlingen var i såpass dåligt skick att de försökte operera in ett "uttag" i halsen men det misslyckades pga att hon var så uttorkad. Spytt ca en månad i sträck innan inskrivning och fick komma in tack vare en läkare som inte gav sig.

Prover togs och hon fick stanna kvar för att hon var i dåligt skick. När hon kunde äta skickades hon hem utan planering för hur det var hemma. Gjordes så gott det kunde men trots det fick hon åka in akut med rejäl blodförgiftning. Efter en vecka med antibiotika blev hon bra nog för att kunna få cellgifter. Andra delen gavs tre dagar senare. Då reagerade hon igen och blev isolerad och hade inget immunförsvar alls. Idag har hon fått komma tillbaka till ett vanligt rum, jag har satt igång vårdplanering och vi ska ses onsdag eller torsdag.

Men vad finns för alternativ? Patienthotell finns vid Sundsvalls sjukhus, dock stängt på helgen och ingen möjlighet att äta enskilt finns. Korttidsboende, går det att få när man tillhör annan kommun?

Kort sagt vad kan man göra? Jag bor inte i närheten utan har åkt upp för hon är så orolig att bara bli hemskickad. Jag har som sagt startat vårdplanering men just nu verkar det som hon kommer få andra cellgiftsbehandling på fredag och sedan skickas hem...

Hej!
Mest spekulationer eftersom regler och rutiner skiljer mellan olika kommuner.

Rent spontant tror jag inte att korttidsboende och liknande kan komma på fråga när det är olika kommuner - om man inte kan få hemkommunen att betala till i detta fallet Sundsvalls kommun.

Min första tanke var Patienthotell, men det har du ju själv beskrivit att det inte fungerar.

Hur långt har personen de facto till hemmet?
Vad - rent konkret - är det som gör att personen inte "vågar" vara hemma?

Jag tänker också så här: man har något slags förväntan om hur fort antalet vita blodkroppar sjunker efter cytostatikabehandling, vilket alltså påverkar den kritiska, infektionskänsliga perioden.
Rimligen planerar även behandlande klinik för att det kan hända igen för din bekant.
Med den sjukhistoria du beskriver med blodförgiftning, misstänker jag att man nog vill behålla personen ett par dagar efter given cytostatikabehandling.
Kanske det går att förhandla fram "kvar under helgen" och om inga komplikationer tillstött under helgen kanske patienthotellet kan vara ett alternativ under närmsta veckan därefter?

 

[95johsv]

Varför får hon inte vara kvar om det finns medicinska behov? Usch va hemskt, hoppas det löser sig. Annars måste hon väl ta in på vanligt hotell? Eller vandrarhem.

Infektionen måste vara avslutad dör att de ska skicka hem, tyvärr innebär det endast att hon ska vara feberfri över natten. Och för henne kommer febern tillbaka redan dagen efter igen och hittills har de bara hunnit skicka hem henne en gång.

De var på väg igår, men pga mig blev det stopp.

 

[95johsv]

Hej!
Mest spekulationer eftersom regler och rutiner skiljer mellan olika kommuner.

Rent spontant tror jag inte att korttidsboende och liknande kan komma på fråga när det är olika kommuner - om man inte kan få hemkommunen att betala till i detta fallet Sundsvalls kommun.

Min första tanke var Patienthotell, men det har du ju själv beskrivit att det inte fungerar.

Hur långt har personen de facto till hemmet?
Vad - rent konkret - är det som gör att personen inte "vågar" vara hemma?

Jag tänker också så här: man har något slags förväntan om hur fort antalet vita blodkroppar sjunker efter cytostatikabehandling, vilket alltså påverkar den kritiska, infektionskänsliga perioden.
Rimligen planerar även behandlande klinik för att det kan hända igen för din bekant.
Med den sjukhistoria du beskriver med blodförgiftning, misstänker jag att man nog vill behålla personen ett par dagar efter given cytostatikabehandling.
Kanske det går att förhandla fram "kvar under helgen" och om inga komplikationer tillstött under helgen kanske patienthotellet kan vara ett alternativ under närmsta veckan därefter?

Har pratat med vårdplanering nu, och korttidsboende i egena kommun verkar gå, dock ej i Sundsvall. Har letat rätt på liggande transport dessutom. Men långt ifrån säkert ännu ang boende.

Tyvärr är patienthotellet stängt helger samt det går inte att få mat på rummet eller medicinsk hjälp.

Det är ca 15 mil, tar dryga 2 timmar att köra vanligt pga vägarna.

Anledningen till att hemmet inte fungerar är hygien. Sist så fick hon blodförgiftning, och var riktigt illa däran. Dessutom finns det många djur, inget utrymme är undanskiljt särskilt väl. Den som klarar att laga mat ser dåligt och därmed är den hygienen sådär. Noga med kyckling men resten av rått kött kan liksom skäras först och sedan grönsaker som serveras råa, mm. Hon kan dessutom inte äta alls utan illamåendetabletter, hostar så mycket att sömnen är helt upphackad och vi är oroliga att något ska hända under sömnen utan att det märks. Hon är så slut att gå till duschen kräver hon gåbord.

Lägger in ditt tips om att stanna över helgen i huvudet. Sköterskorna verkar vilja ha kvar henne, läkarna har redan försökt skicka hem igår när vita blodkroppar gick upp lite. Dock satte jag stopp för det tack vare vårdplaneringsmötet.

 

[95johsv]

Infektionen måste vara avslutad dör att de ska skicka hem, tyvärr innebär det endast att hon ska vara feberfri över natten. Och för henne kommer febern tillbaka redan dagen efter igen och hittills har de bara hunnit skicka hem henne en gång.

De var på väg igår, men pga mig blev det stopp.

De har alltså inte hunnit få iväg henne innan hon blivit dålig igen, och därför fått stanna. Men denna oro att inte veta, att hela tiden ha det hängandes över sig att de försöker skicka hem mig så snart som möjligt, tär också enormt.

Att vårdplaneringsmötet ska ske verkar ge andrum.

 

[kryddelydd]

De har alltså inte hunnit få iväg henne innan hon blivit dålig igen, och därför fått stanna. Men denna oro att inte veta, att hela tiden ha det hängandes över sig att de försöker skicka hem mig så snart som möjligt, tär också enormt.

Att vårdplaneringsmötet ska ske verkar ge andrum.

Jo, oron för att något ska hända är jättejobbig.

Dock kan man som regel inte behålla patienter på avdelningen mer än enstaka dag av sådant skäl även om undantag kan finnas.

Man kan inte behålla din bekant på sjukhuset under hela cytostatikabehandlingen (alla planerade cykler och alla dagar däremellan) pga rädsla för att något ska inträffa. Tyvärr.

Dock är det förstås så att om det tillstöter komplikationer även vid denna cykel så lär man ju inte skriva ut henne i riktigt risigt skick utan vårdtiden kan bli längre i så fall.

Man får hålla tummarna för att det öppnar sig med korttidsboende i hemkommunen.
Vid försämring finns det ju både ambulans- och helikoptertransport i Västernorrland.

 

[trazel]

Din bekant måste ju kunna få hjälp av hemtjänsten i sin hemkommun? De kan komma flera gånger om dagen, om så bara för att "titta till" henne.

 

[95johsv]

Jo, oron för att något ska hända är jättejobbig.

Dock kan man som regel inte behålla patienter på avdelningen mer än enstaka dag av sådant skäl även om undantag kan finnas.

Man kan inte behålla din bekant på sjukhuset under hela cytostatikabehandlingen (alla planerade cykler och alla dagar däremellan) pga rädsla för att något ska inträffa. Tyvärr.

Dock är det förstås så att om det tillstöter komplikationer även vid denna cykel så lär man ju inte skriva ut henne i riktigt risigt skick utan vårdtiden kan bli längre i så fall.

Man får hålla tummarna för att det öppnar sig med korttidsboende i hemkommunen.
Vid försämring finns det ju både ambulans- och helikoptertransport i Västernorrland.

Jag förstår att hon inte kan få stanna hela tiden, och vad jag vänder mig emot är att hon bara skickades hem utan information om tex sjuktransport och vårdplanering. Att det inte krävs mer än några timmar som feberfri innan det sägs att hon ska hem. Ingen info annat än att hon ska hem utan att veta om någon ens kan ta emot. Det är det jag försöker ta reda på, alternativ.

Tex frågade hon igår om planeringen och om korttidsboende när hemgång togs upp. Svaret var att det inte fanns.

 

[95johsv]

Din bekant måste ju kunna få hjälp av hemtjänsten i sin hemkommun? De kan komma flera gånger om dagen, om så bara för att "titta till" henne.

Ja det kan de, men tyvärr hjälper inte det renlighetsnivån.

 

[trazel]

Ja det kan de, men tyvärr hjälper inte det renlighetsnivån.

Hemtjänsten får väl hjälpa till med det också. Min erfarenhet är att kommuner brukar vara generösa med hemtjänst vid hemgång från sjukhuset.

 

[fryckan]

Varför går det inte med korttidsboende i den egna kommunen?

 

[kryddelydd]

Hemtjänsten får väl hjälpa till med det också. Min erfarenhet är att kommuner brukar vara generösa med hemtjänst vid hemgång från sjukhuset.

Åtminstone när det handlar om cytostatikabehandlingar och cancersjuka.

 

[95johsv]

Hemtjänsten får väl hjälpa till med det också. Min erfarenhet är att kommuner brukar vara generösa med hemtjänst vid hemgång från sjukhuset.

Det är just det att det finns så många djur och öppen planlösning samt gammalt hus med många vrår. Men jag tänkte ta kort till mötet så de får se hur det ser ut på mötet.

 

[95johsv]

Varför går det inte med korttidsboende i den egna kommunen?

Det är det jag försöker fixa nu, när vi vet det är omöjligt med morsvarande i närheten av sjukhuset. Dock lät det som det var mycket svårt att få det så därför funderar jag på alternativ.

Ska även försöka få till att hon kan läggas in kvällen innan om det är 07:00 tider hon ska få behandling. De måste åka senast 04:30 isf plus att hon ska duscha osv innan behandling, känns lite väl optimistiskt med tanke på skicket.

Kommunen verkar tillmötesgående med hjälp hemma iallafall. Spruthjälp och extrahjälp hemma verkade gå att lösa frågan är om det räcker.


*kl*
Tack för input! Jag har fått lite nya infallsvinklar och idéer!

 

[trazel]

Det är just det att det finns så många djur och öppen planlösning samt gammalt hus med många vrår. Men jag tänkte ta kort till mötet så de får se hur det ser ut på mötet.

Då kanske biståndshandläggaren behöver bevilja mer tid för städning än vad som är rekommenderat, men inget är omöjligt... Och som sagt, vid hemgång från sjukhuset är min erfarenhet att besluten gällande hemtjänst varit frikostiga.

 

[95johsv]

Förra läkaren vägrade vårdplanering. De har flyttat henne till ett annat sjukhus nu, med den förklaring, som vi fått, att hon ska få rehab. Dock vet inte de som har hand om henne hur länge hon får stanna så vi har bett om vårdplanering igen.

Så bara att vänta...

Sedan har jag så svårt att förstå att de vill skicka hem en person som har svårt att andas själv, behöver både hostmedicin och lugnande då och då för att få i sig luft öht. Hostattackerna låser musklerna på något vis så inandning blir omöjlig. Hon kan gå de två meter till toa själv nu, men absolut inte mer. Yr hela tiden, trillade igår tex. Kunde inte äta för risk att allt kom upp. Dessutom är hon svullen överallt.

Ska ringa kommunen igen imorgon, få träffa läkaren och en sköterska på avdelningen som kan vårdplanering i veckan.

 

[95johsv]

Vill bara uppdatera att andra läkaren tyckte också att hon kunde åka hem, men när jag förklarade varför vi vill ha kvar henne så, satte han sig med hennes journal och fick då plocka ihop den från tre olika ställen. När hela journalen och hela historian kom fram så tittade han upp och bara sa; hon behöver korttidsboende så hon har någonstans att ta vägen när hon är frisk nog att inte ligga på sjukhus. Sedan visade han vilka värden hon låg inne på där. Fick med mig även planeringssköterskan på andra sjukhuset och fick en tid för vårdplaneringsmötet. Innan det hann att bli av blev hon dock sämre igen och läkaren på andra sjukhuset fixade så hon fick åka tillbaka till specialisterna på första och är nu lovad att få ligga kvar resten av behandlingarna. Hon är just nu så dålig att hon ligger isolerad där och ingen får hälsa på henne.

Lättnaden är enorm, och nu hoppas jag bara på att allt går vägen. Tyvärr är en behandlig missad (igen) pga infektioner och andra problem. Men nu kan vi slappna av och veta att hon får vara kvar. Hon grät av lättnad.

Tack alla för alla tips och hjälp!

 

[kryddelydd]

Lättnaden är enorm, och nu hoppas jag bara på att allt går vägen. Tyvärr är en behandlig missad (igen) pga infektioner och andra problem. Men nu kan vi slappna av och veta att hon får vara kvar. Hon grät av lättnad.

Det är inte helt ovanligt att planerade behandlingar får skjutas upp pga infektioner när man, som din bekanta verkar ha fått, får väldigt låga värden på de vita blodkropparna (tolkar att det nog är så utifrån att personen nu ligger på isolering; brukar vara när man får i stort sett noll på vita blodkroppar).

Ibland behöver man också byta cytostatikasort om det blir så kraftig påverkan på vita blodkropparna, eftersom kroppen då inte tolererar den i första läget valda behandlingen.