Lavender
Trådstartare
Jag jobbar i en djuraffär, vilket är både jätteroligt, för jag får ju jobba med min hobby och träffa på människor med samma intresse som jag. Men det är också tråkigt, eftersom man får stöta på människor vars åsikter inte stämmer överens med ens egna. Och när det som i det här fallet gäller hundar som far illa, så är det jäkligt svårt att hålla truten.
Ibland förstår jag inte varför chefen behåller mig, för jag är en ruskigt dålig säljare. Gårdagen såg t ex ut såhär:
"Hej, vad har ni för grejer som gör att hunden inte ska dra?"
"Jag har inga grejer som gör att hunden inte drar. Men jag har hjälpmedel till att TRÄNA hunden att inte dra."
"Ja, men jag har hört att det ska finnas en sådan sele som gör att hunden inte drar."
"Det finns, men den gör inte att hunden inte drar. Den är väldigt effektiv de första gångerna, men tränar du inte hunden, och inte tar tillvara på de tillfällen den inte drar, så kommer den lära sig dra med selen också."
"Ja, men alltså jag tränar. Men min fru kan inte ut och gå med hunden."
"Men då måste frun också träna. Vad har ni för hund?"
"En husky/malamute/vit herdehund. Och han är jättestor. Jag kan knappt hålla honom, och då har jag ändå ett sådant halsband som är förbjudet, ett sånt med piggar in mot halsen."
"Då vet du att du har en väldigt krävande draghund va? Han kommer fortsätta dra så länge han inte får tillräckligt med stimulans."
"Men jag cyklar med honom en timme om dagen!"
"En draghund är gjord för att dra hela dagar i flera veckor. En timme om dagen räcker inte. Dessutom har du vit herdehund på det, som är en hund som behöver tänka för att vara nöjd."
"Men det är inte det som är mitt problem. Mitt problem är att hunden drar."
"Det är ju precis det som är ditt problem."
"Men jag kan ju inte sluta jobba för att cykla med hunden flera timmar om dagen."
"Då kanske inte just den hunden passar er."
Kunden tyckte jag var dum i huvudet, blev fly förbannad, och lämnade butiken.
Nästa kund.
"Hej, har ni munkorgar?"
"Ja, här finns olika modeller beroende på vad du ska använda den till?"
"Jag har en Cane Corso-tik som inte fungerar med andra hundar."
"Okej. Hur gammal är hon?"
"5 år"
"Gör hon utfall på promenaderna då eller?"
"Nä, hon går fint i koppel. Men fungerar inte med andra hundar lös. Så vi tänkte sätta på henne en munkorg och släppa ihop henne med andra hundar. Så hon lär sig."
Här ville jag skrika "AMEN HALLÅ, HUR FAN TÄNKER DU HÄR?", men mitt butiksalias förklarar lugnt och pedagogiskt att det där inte kommer funka, att hon är en vuxen tik med integritet, och är nöjd med sin flock precis som den är. Hon behöver inte hälsa eller leka med var och varannan hund. Förklarade att hans metod kommer göra hunden ännu mer osäker. Men hans hund var minsann inte osäker, hon skulle sättas på plats, så han köpte en munkorg av min kollega ändå.
Nästa kund. Här trodde jag att jag skulle implodera.
"Hej, en konstig fråga, har ni sådana där skydd man kan trä över armen?"
"Sådana man tränar skydd och IPO med?"
"Ja, som skyddar om hunden biter."
"Nä, det har vi inte. Vill du träna hade jag vänt mig till brukshundsklubben."
"Det vill jag inte. Jag kan bara inte ta matskålen från min hund."
"Okej. Varför känner du att du måste kunna ta matskålen från hunden?"
"Jag vet inte... Mina kompisar kan göra det med sina hundar. Och den här hunden har jag tagit över, den har bitit tre personer. Men den är jättesnäll annars."
"Har den alltså bitit när man försöker ta matskålen från den?"
"Ja. Och ben. Men som sagt, den är jättesnäll annars."
Denna kund var så osäker, han visste inte riktigt vad han skulle göra, men hans kompisar hade sagt att han var tvungen att ta matskålen från hunden, annars dominerade hunden honom. Så jag förklarade att hundar inte tänker så. Att hunden har ett stort resursförsvar, och att han helt enkelt inte litar på sin ägare. Att andra ägare antagligen redan har gjort det han tänkte göra, och att det blivit ännu värre. Att det istället vore bättre att antingen strunta i att ta saker från hunden, eller införa byteshandel. Det tyckte kunden lät rätt logiskt, när han tänkte efter. Och dessutom, han behövde ju inte ta saker från hunden egentligen. Vi stod och diskuterade länge, och han tyckte nog att hans kompisars metoder var lite förlegade. De hade förklarat att vargar gör så, men så sa jag att jag var uppväxt med urhundar, och där tänker man inte ens den tanken. Han gick hem utan att köpa någonting, men med ett leende på läpparna, och lovade att komma tillbaka och berätta hur det har gått.
Så jag kanske orkar med att jobba inom branschen ett tag till i alla fall.
Ibland förstår jag inte varför chefen behåller mig, för jag är en ruskigt dålig säljare. Gårdagen såg t ex ut såhär:
"Hej, vad har ni för grejer som gör att hunden inte ska dra?"
"Jag har inga grejer som gör att hunden inte drar. Men jag har hjälpmedel till att TRÄNA hunden att inte dra."
"Ja, men jag har hört att det ska finnas en sådan sele som gör att hunden inte drar."
"Det finns, men den gör inte att hunden inte drar. Den är väldigt effektiv de första gångerna, men tränar du inte hunden, och inte tar tillvara på de tillfällen den inte drar, så kommer den lära sig dra med selen också."
"Ja, men alltså jag tränar. Men min fru kan inte ut och gå med hunden."
"Men då måste frun också träna. Vad har ni för hund?"
"En husky/malamute/vit herdehund. Och han är jättestor. Jag kan knappt hålla honom, och då har jag ändå ett sådant halsband som är förbjudet, ett sånt med piggar in mot halsen."
"Då vet du att du har en väldigt krävande draghund va? Han kommer fortsätta dra så länge han inte får tillräckligt med stimulans."
"Men jag cyklar med honom en timme om dagen!"
"En draghund är gjord för att dra hela dagar i flera veckor. En timme om dagen räcker inte. Dessutom har du vit herdehund på det, som är en hund som behöver tänka för att vara nöjd."
"Men det är inte det som är mitt problem. Mitt problem är att hunden drar."
"Det är ju precis det som är ditt problem."
"Men jag kan ju inte sluta jobba för att cykla med hunden flera timmar om dagen."
"Då kanske inte just den hunden passar er."
Kunden tyckte jag var dum i huvudet, blev fly förbannad, och lämnade butiken.
Nästa kund.
"Hej, har ni munkorgar?"
"Ja, här finns olika modeller beroende på vad du ska använda den till?"
"Jag har en Cane Corso-tik som inte fungerar med andra hundar."
"Okej. Hur gammal är hon?"
"5 år"
"Gör hon utfall på promenaderna då eller?"
"Nä, hon går fint i koppel. Men fungerar inte med andra hundar lös. Så vi tänkte sätta på henne en munkorg och släppa ihop henne med andra hundar. Så hon lär sig."
Här ville jag skrika "AMEN HALLÅ, HUR FAN TÄNKER DU HÄR?", men mitt butiksalias förklarar lugnt och pedagogiskt att det där inte kommer funka, att hon är en vuxen tik med integritet, och är nöjd med sin flock precis som den är. Hon behöver inte hälsa eller leka med var och varannan hund. Förklarade att hans metod kommer göra hunden ännu mer osäker. Men hans hund var minsann inte osäker, hon skulle sättas på plats, så han köpte en munkorg av min kollega ändå.
Nästa kund. Här trodde jag att jag skulle implodera.
"Hej, en konstig fråga, har ni sådana där skydd man kan trä över armen?"
"Sådana man tränar skydd och IPO med?"
"Ja, som skyddar om hunden biter."
"Nä, det har vi inte. Vill du träna hade jag vänt mig till brukshundsklubben."
"Det vill jag inte. Jag kan bara inte ta matskålen från min hund."
"Okej. Varför känner du att du måste kunna ta matskålen från hunden?"
"Jag vet inte... Mina kompisar kan göra det med sina hundar. Och den här hunden har jag tagit över, den har bitit tre personer. Men den är jättesnäll annars."
"Har den alltså bitit när man försöker ta matskålen från den?"
"Ja. Och ben. Men som sagt, den är jättesnäll annars."
Denna kund var så osäker, han visste inte riktigt vad han skulle göra, men hans kompisar hade sagt att han var tvungen att ta matskålen från hunden, annars dominerade hunden honom. Så jag förklarade att hundar inte tänker så. Att hunden har ett stort resursförsvar, och att han helt enkelt inte litar på sin ägare. Att andra ägare antagligen redan har gjort det han tänkte göra, och att det blivit ännu värre. Att det istället vore bättre att antingen strunta i att ta saker från hunden, eller införa byteshandel. Det tyckte kunden lät rätt logiskt, när han tänkte efter. Och dessutom, han behövde ju inte ta saker från hunden egentligen. Vi stod och diskuterade länge, och han tyckte nog att hans kompisars metoder var lite förlegade. De hade förklarat att vargar gör så, men så sa jag att jag var uppväxt med urhundar, och där tänker man inte ens den tanken. Han gick hem utan att köpa någonting, men med ett leende på läpparna, och lovade att komma tillbaka och berätta hur det har gått.
Så jag kanske orkar med att jobba inom branschen ett tag till i alla fall.
.jpg)
