Värsta körupplevelsen?

[eventingmania]

Belgien - Antwerpen, Brussel och Ghent. Det är typ hell on earth.

Att köra genom Paris med husvagn i rusningstrafik eller sitta mitt i 16 filer stillastående motorvägstrafik i alla riktningar i södra Rotterdam kan inte toppa det kaos som uppstår i denna belgiska version av Bermuda-triangeln.

 

[nejlica]

Jag har sluppit någon värre storstadskörning tack och lov, det är jag inte så sugen på.

Men bland körupplevelser som inte varit så roliga kan jag väl nämna första gången jag körde automat, skulle åka och lämna en grej inne i stan i jobbet och fick ta en av jobbilarna för att öht kunna köra på de annars körförbjudna gatorna. Jag hade aldrig kört en automatväxlad bil och körde därför hela vägen in till stan i kryphastighet, på parkeringsväxel... Förstod inte vad det var för fel på bilen som inte ville gå fortare än så

Eller den gången jag tappade ett däck på min enkelaxlade hästtansport i en korsning, det började låta något jättemärkligt, bilen kändes konstig och så såg jag hur något kom flygande i ögonvrån PANIKEN innan jag hunnit konstatera att hästen var okej var enorm. (Och sedan lastade vi ur mitt i korsningen, sadlade och promenerade iväg till träningen vi skulle på maken och ett par helt fantastiska killar som stannade och hjälpte till fixade transporten och så kom han efter )

 

[turbofling]

Överallt där det är mkt trafik och jag inte vet exakt hur jag ska köra. Blir jättestressad.
Ja, jag tycker inte om att köra bil och undviker bilen överallt där jag inte känner mig "hemma".

Min svärmor tyckte en gang att jag skulle bli taxiförare, jag visste inte om jag skulle skratta eller grata när jag fragde om hon egentligen känner mig. Urdaligt lokalsinne, tycker inte om att köra bil, blir stressad när det händer mkt runt omkring mig och gillar inte att smaprata med folk jag inte känner.

 

[Voeux]

Överallt där det är mkt trafik och jag inte vet exakt hur jag ska köra. Blir jättestressad.

Ja, samma här. Jag har alltid varit ganska rädd i trafiken och det blev inte bättre efter en krock för några år sedan. Nu har jag egen bil och bor i stan så tycker ändå jag blivit ganska skillad på både stadskörning och rusningstrafik, och den där klumpen i magen blir mindre och mindre ju mer jag kör. Men jag måste alltid planera min körning, gärna med både GPS samt ha en uppfattning om ungefär hur jag ska åka, samt var jag ska parkera. Då är det lugnt. Att försöka följa skyltar i stadstrafik är inget jag utsätter mig för.

 

[Lycan]

Jag har kört bil och motorcykel i ett tjugotal länder och visst kan jag se mönster och riskfördelningar, både mellan länder och mellan delar av länder. Stor risk har det varit i europeiska gamla östländer, och all time low är en semesterresa på mc genom Polen för ett drygt tiotal år sedan. Skulle till Ungern och körde rakt ner från Gdynia över Zakopane, och samma väg hem. Det var fascinerande riskabelt. Möten med två och någon gång tre bilar i bredd, möten med omkörande lastbilsekipage, trängningar pga ouppmärksamhet, avsiktliga trängningar - totalt sett en hänsynslös trafikkultur. Jag har beskrivit det för vänner med att man under lugna omständigheter ägnar kanske 20-30% av medvetandet åt trafiksituationen och körandet av sitt fordon och resten till att t ex samtala med sin passagerare, tala i telefon, fundera över jobbgrejor mm... medan man behövde fokusera till 90-95% på trafiksituationen under sträckorna i Polen. Det gick helt enkelt inte att slappna av. Statistiken över trafikdödade var vid den tiden drygt fyra gånger så hög som i Sverige, justerat för folkmängd. Idag är den nere på knappt tre gånger Sverige.
När vi kom hem pratade vi med vår polska granne som bara skrattade och skakade på huvudet, och berättade att hon slutat köra bil för att hälsa på släkt i Polen utan flyger istället just pga trafiken.

Trafiken i t ex grannländerna Tjeckien och Slovakien, där jag kört en hel del, känns inte i närheten lika riskabel.

Fy sjutton! Då vet jag vart jag inte ska köra mc. Men medvetna trängningar sker tyvärr även i Sverige. Jag var med om 2-3 tillfällen förra sommaren där bilister medvetet trängde sig när jag körde mc varav sista gången var livsfarlig. Men jag kan tänka mig att det var 20 gånger värre i Polen.

 

[nowayout]

Bor nära Göteborg, men aldrig att jag skulle köra bil där. Det går bara inte, jag blir ett nervvrak. Det är massor med filer, spårvagnar mitt uppe i allt, folk överallt och den som satt upp skyltarna måste ha rökt någonting. Ska du byta fil (och det måste du i princip hela tiden) så släpper ingen in dig. Nä, ska jag köra där så får det vara kl 5 på en söndagsmorgon då nästan ingen annan är ute och åker.

 

[eventingmania]

Bor nära Göteborg, men aldrig att jag skulle köra bil där. Det går bara inte, jag blir ett nervvrak. Det är massor med filer, spårvagnar mitt uppe i allt, folk överallt och den som satt upp skyltarna måste ha rökt någonting. Ska du byta fil (och det måste du i princip hela tiden) så släpper ingen in dig. Nä, ska jag köra där så får det vara kl 5 på en söndagsmorgon då nästan ingen annan är ute och åker.

Spårvagnar är typ djävulens påfund

 

[Amanda_F]

Min värsta var en dryg vecka sen när jag skulle köra min gamla bil till skroten. Växellådan, fläkten, dieselförbränningen och bromsarna hade krånglat under vintern, jag hade inga sommardäck (utan dubbdäck) och den behövde besiktigas för att få leva vidare. Så jag sa tack och hej och bokade tid i Ystad som i normala fall tar 30 min att köra till.

Dagen innan skulle pappa flytta på bilen men fick inte i backen... Det var konstigt tyckte jag för jag har ju haft problem med den, men det har alltid gått. När jag skulle åka funkade inte den för mig heller. Nähä tänkte jag, får väl ta det lugnt. Men sen visade det sig att jag till en början bara fick in ettan och tvåan och sen, när jag äntligen fått in trean så fick jag inte in tvåan igen.

I Hammenhög 7 min efter start hade polisen hastighetskontroll och jag hade sån jävla tur att de inte stoppade mig. Då hade jag redan redan hunnit med 4 motorstopp...

Jag rullade vidare och ett tag gick det faktiskt ganska bra, men sen skulle jag ner på småväxlarna igen och nä, de ville inte. Ettan kunde jag vålda in med båda händerna men tvåan fanns inte längre på menyn. Sista biten skulle jag köra på en 100-sträcka innan jag skulle svänga ner till skroten. Det här föregicks av en stopp-plikt och jag fick växla både ner och upp med båda händerna för att orka. Väl ute på motortrafikleden kom vi väl upp i 80, för femman ville inte heller vara med längre, och svängen ner till skroten tog jag på treans växel.

Men jag kom fram! Min fitbit registrerade det som ett 43 m långt träningspass på hög puls. Är rätt glad att vara av med den bilen nu... Det är min absolut värsta körupplevelse, det är ett som är säkert.

 

[parellikusken]

Spårvagnar är typ djävulens påfund

Ja, tog ett halvår innan jag kände mig hyfsat trygg med att gå över avenyn när jag flyttade till Göteborg. Då gick jag ändå över den typ varje dag.. En kompis skrattade alltid åt mig. Men herregud, spårvagnar är ju livsfarliga.

 

[nejlica]

Jag är nog lika! Körde genom London med barnet som guide, gick fint bara man tog det lugnt och verkligen följde var man skulle enl skyltningen och barnet var noga med att berätta vad det skulle stå på skylten (då 6 år!). Kört i många länder både höger och vänstertrafik och alla inofficiella regler som man måste lära med att titta. Det är lättare nu med modern GPS, mest udda är när man blir guidad ut på vischan i Filipinerna där det kanske fanns en väg för åsnor 1940....

Vi var på semester i södra Sverige någon gång när jag var liten, hade GPS inbyggd i bilen och föräldrarna valde att den skulle ta "kortaste vägen" istället för "snabbaste vägen". Man tycker ju att i sverige med vårt vägnät och en volvo med relativt bra köregenskaper borde ju inte det vara något problem... vi hamnade på en ko-stig mitt ute på ett gärde någonstans och fick backa tillbaka

 

[Wille]

Bor nära Göteborg, men aldrig att jag skulle köra bil där. Det går bara inte, jag blir ett nervvrak. Det är massor med filer, spårvagnar mitt uppe i allt, folk överallt och den som satt upp skyltarna måste ha rökt någonting. Ska du byta fil (och det måste du i princip hela tiden) så släpper ingen in dig. Nä, ska jag köra där så får det vara kl 5 på en söndagsmorgon då nästan ingen annan är ute och åker.

Konstigt. Jag har upplevt det tvärtom och blev så glad över göteborgarna som var hyggliga och släppte in en när man skulle byta fil och man bara slog på blinkersen. Tyckte det funkade klockrent med filbyten.

 

[lytesout95]

Nu var det inte jag som körde men min värsta upplevelse i bil var i Taiwan när jag var där och hälsade på en släkting. Vi bilade runt ön och så var vi tvungna att köra över ett berg där vägen slingrade sig ytterst på kanten i ett serpentinmönster. Det är lerjordar och de har avverkat alla träd som skulle hålla kvar jorden på berget. Så när det blev regnigt och jordbävningar så gled jorden helt enkelt nedåt.

Så när vi dagen efter en rejäl jordbävning skulle resa vidare så var det på vissa ställen bara halva vägen kvar... Och då var fallhöjden ner mot havet ett par hundra meter.

Ytterst obehagligt.

 

[alazzi]

Vi var på semester i södra Sverige någon gång när jag var liten, hade GPS inbyggd i bilen och föräldrarna valde att den skulle ta "kortaste vägen" istället för "snabbaste vägen". Man tycker ju att i sverige med vårt vägnät och en volvo med relativt bra köregenskaper borde ju inte det vara något problem... vi hamnade på en ko-stig mitt ute på ett gärde någonstans och fick backa tillbaka

Det där är en riktig fälla. Min bror skulle åka från Zürich till Nürnberg och hamnade på kostigar. Man tror att vägarna i detta område är bred Autobahn men det finns krokiga kostigar. Han var INTE nöjd

 

[Malibu_Stacy]

USA är ju bästa landet att köra i! Man får köra om både från höger och vänster och man får svänga höger fast det är rödljus, så himla smart
Highway 1 är helt fantastiskt!

Däremot att tanka bilen i USA, panik varje gång. Fattar ingenting med gallons hit och dit och hur fan ska jag veta hur mycket gallons som går i hyrbilens tank liksom? Hade varit lättare om man bara betalade med kort vid automaten och den fyllde upp själv tills det var fullt.

Stockholm är enkelt att köra i, har kört massor i innerstan och GPS fungerar dessutom fint. Däremot att hitta parkering på gatan...
Lägger på minnet att aldrig ta bilen till GBG.

NYC är dock en stad jag verkligen inte skulle vilja köra bil i, åtminstone inte på Manhattan och leta parkering i rusningstrafik

 

[turbofling]

Ja, samma här. Jag har alltid varit ganska rädd i trafiken och det blev inte bättre efter en krock för några år sedan. Nu har jag egen bil och bor i stan så tycker ändå jag blivit ganska skillad på både stadskörning och rusningstrafik, och den där klumpen i magen blir mindre och mindre ju mer jag kör. Men jag måste alltid planera min körning, gärna med både GPS samt ha en uppfattning om ungefär hur jag ska åka, samt var jag ska parkera. Då är det lugnt. Att försöka följa skyltar i stadstrafik är inget jag utsätter mig för.

Jag tror ocksa att det blir bättre ju mer man van blir. Jag behöver egentligen aldrig köra i stan och sällan pa "okända" plaster.

 

[Hermelin]

Pristina är en lite speciell stad att köra i. Trafikregler gäller bara om det står en polis och tittar. Omkörning i kurvor och backkrön är standard. Efter ett tag slutade jag att bli överraskad av att få möte i rondeller. Den stora rondellen vid en av infarterna kallades för "suicide junction" av kollegerna.

Men sen har jag haft en sån näradödenupplevelse på kanarieöarna som inte var så kul. Körde uppe i bergen och fick möte i en kurva. Den mötande vägrade att flytta sig varför jag fick köra förbi hennes bil på utsidan. Mina ytterdäck var precis på kanten av vägen. Det var inte en cm tillgodo ytterligare och det var väl sisådär en 200 m ner. Men vägkanten höll och jag lärde mig att man ska tuta innan man kör in i en smal kurva.

 

[95johsv]

USA är ju bästa landet att köra i! Man får köra om både från höger och vänster och man får svänga höger fast det är rödljus, så himla smart
Highway 1 är helt fantastiskt!

Däremot att tanka bilen i USA, panik varje gång. Fattar ingenting med gallons hit och dit och hur fan ska jag veta hur mycket gallons som går i hyrbilens tank liksom? Hade varit lättare om man bara betalade med kort vid automaten och den fyllde upp själv tills det var fullt.

Stockholm är enkelt att köra i, har kört massor i innerstan och GPS fungerar dessutom fint. Däremot att hitta parkering på gatan...
Lägger på minnet att aldrig ta bilen till GBG.

NYC är dock en stad jag verkligen inte skulle vilja köra bil i, åtminstone inte på Manhattan och leta parkering i rusningstrafik

Om man nu lyckas hitta ett ställe där man kan tanka i usa med kort vid pumpen så fungerar inte de med svenska kort för man inte har zipcode på dem som måste anges. Så bara tanka på tankstationer med personal, eller köp ett amerika kort och ladda på med pengar som kanske inte heller fungerar. Lagom roligt när man är ute på vischan.

 

[Lumos_Nox]

Vi var på semester i södra Sverige någon gång när jag var liten, hade GPS inbyggd i bilen och föräldrarna valde att den skulle ta "kortaste vägen" istället för "snabbaste vägen". Man tycker ju att i sverige med vårt vägnät och en volvo med relativt bra köregenskaper borde ju inte det vara något problem... vi hamnade på en ko-stig mitt ute på ett gärde någonstans och fick backa tillbaka

Gjorde samma misstag på väg till tävling med hästen. Norrut ifrån mig är asfaltsvägarna små och krokiga så att se gpsen visa krokiga vägar var inget konstigt.
Tills jag körde och asfalt blev grusväg (inget konstigt många anläggningar ligger ju avskilt) och grusväg blev mindre och mindre och in bland gårdar och tillslut skogsväg.
Vid det här laget hade jag haft ett par meltdowns och svurit mig blå åt gpsen som visade 5 minuter till anläggningen.
Fanns ingen bra plats att vända så jag fortsatte och kom lyckligtvis fram gråtandes till tävlingsplatsen.

Tog annan väg hem kan jag ju säga. Gpsen sa att det fanns en mkt längre väg som gick i en båge runt. Den visade sig vara ganska stor och rak långa sträckor!

 

[nejlica]

Gjorde samma misstag på väg till tävling med hästen. Norrut ifrån mig är asfaltsvägarna små och krokiga så att se gpsen visa krokiga vägar var inget konstigt.
Tills jag körde och asfalt blev grusväg (inget konstigt många anläggningar ligger ju avskilt) och grusväg blev mindre och mindre och in bland gårdar och tillslut skogsväg.
Vid det här laget hade jag haft ett par meltdowns och svurit mig blå åt gpsen som visade 5 minuter till anläggningen.
Fanns ingen bra plats att vända så jag fortsatte och kom lyckligtvis fram gråtandes till tävlingsplatsen.

Tog annan väg hem kan jag ju säga. Gpsen sa att det fanns en mkt längre väg som gick i en båge runt. Den visade sig vara ganska stor och rak långa sträckor!

Åh, påminner mig om när jag var med som medhjälpare på tävling på nytt ställe, liten klubb, och vi letade på ungefär samma sätt. Tillslut såg vi ett annat ekipage med hästsläp och tänkte att ja, de ska ju säkert till samma ställe! Så vi följde helt enkelt efter dem

Grusvägen blev mindre och mindre tills de plötsligt svängde av upp mot en helt vanlig gård, helt klart inte tävlingsplatsen. Vi låtsades som ingenting och fortsatte på grusvägen en liten bit till innan vi hittade bra ställe att vända!

Ringde till arrangören, fick senarelagd start och bättre beskrivning, vi var nog inte de första som tappat bort oss på vägen dit.

 

[athena_arabians]

Åh, påminner mig om när jag var med som medhjälpare på tävling på nytt ställe, liten klubb, och vi letade på ungefär samma sätt. Tillslut såg vi ett annat ekipage med hästsläp och tänkte att ja, de ska ju säkert till samma ställe! Så vi följde helt enkelt efter dem

Grusvägen blev mindre och mindre tills de plötsligt svängde av upp mot en helt vanlig gård, helt klart inte tävlingsplatsen. Vi låtsades som ingenting och fortsatte på grusvägen en liten bit till innan vi hittade bra ställe att vända!

Ringde till arrangören, fick senarelagd start och bättre beskrivning, vi var nog inte de första som tappat bort oss på vägen dit.

Ungefär som att man ska vara försiktig med att följa framförvarande bils bakljus i snöstorm. Den bilen kan vara på väg ner i diket

Det höll på att hända två av mina borrare en gång De stoppade i tid och drog sedan upp damen som hamnat i diket