Jag har vänner i Småland som resonerar så. De har mig veterligen bara enstaka strövargar.
Det är strövargarna som är dom otäckaste, tycker jag.
Där det finns en tät stam kan jag välja att inte släppa min hund, där det finns strövarg har man ingen aning om hur det ser ut i markerna med rovdjur. Det går an när det finns spårsnö och man kan spåra av markerna, men när det inte finns det har man ingen aning.
En avgörande skillnad mellan vargen och de andra rovdjuren för oss som har hund är att vargen ser hunden dels som mat, men även som en konkurrent om mat, revir och annat. Det är faktiskt det enda rovdjuret som gör det.
Det är stor skillnad på att kunna träna sin hund och förbereda den inför t ex björn- eller lodjursjakt, mot att skydda den mot att bli angripen av varg.
Det tas fram fler och fler vargvästar på marknaden, och förhoppningsvis kan dom göra skillnad.
Det är väldigt få hundar som blir björndödade, trots att björnstammen är 3-4 gånger så stor som vargstammen. Det är otroligt sällsynt med lodjursdödade hundar.
Det är inte ovanligt med vildsvinsdödade hundar, men även där är det samma sak - du tränar och förbereder din hund för jakt på vildsvin, du skyddar den så gott det bara går med västar och skytte. Vildsvinen försvarar sig och det måste dom ha rätt att göra.
Det finns många jägare som aldrig skulle släppa sina hundar på vildsvin på grund av skaderisken.
Det ÄR en risk att jaga med sin hund, och en viss risk måste man vara beredd att ta eftersom det är så mycket man inte kan styra under en jakt.
Men, det är en väsentlig skillnad att skydda sin hund mot ett vilt som den jagar, mot att skydda sin hund mot ett vilt
som jagar den.
Angående trafiken är det också relativt enkelt att skydda sin hund, eftersom man tack vare pejlens hjälp ser om det är påväg mot en väg och då antingen kan ta sig dit och stoppa ekipaget eller kalla in hunden.
En majoritet av landets invånare vill ha vargjakt, lever vi inte i en demokrati?