Sv: Vårföräldrar 2013! #6
Jajjamensan, såna satte jag, Klockan och... Någon till i oss själva
vissa kändes inte alls, satte man dem lite tokigt fick man stora bulor som gjorde pissont och massa blåmärken. Det var väldigt skönt att sluta med dem men på nåt sätt var det lite separationsångest för visst tusan känner man sig cool när man kan sätta nålar i sig själv
Kl
Åh, lilla sambo... Han har apmycket på jobbet. De vill att han ska vara närvarande 11 timmar om dagen, alla vardagar. Så jäkla drygt. Han har gått efter 9-10 timmar hittills men de är inte så glada åt det. Han är stressad, jag är sur för att han aldrig är hemma. Han pyser iväg 8:30 på mornarna så då hinner vi inte ses (prio1 är sovmorgon, han skulle nog inte få för sig att äta frukost med mig och kan inte flexa). Kommer hem när det är någon timme lite drygt till läggdags för tös. Helgerna ska han vila för att orka kommande vecka.
Ärligt talat känns han inte ens särskilt barnvan. Tös skriker i princip alltid när hon är hos honom och han kan inte trösta. Jag brukar låta honom försöka en stund innan jag tar över. Ger tips ibland men oftast hjälper det inte. Vet inte om det är känslan det är fel på eller vad det är. Han behöver mer tid att träna vilket är lite svårt när han är hemma under hennes mindre glada stunder..
Det är ju så att hon utvecklas ju i en rasande fart! Hon behöver så mycket mer stimulans nu än hon behövde innan vilket tar mer kraft av en. Nu är det inte bara mat hon skriker efter utan mat, lek, äventyr etc. Nu står hon gärna i knäet, hoppar och flyger flygplan över huvudet på en, sitter i hoppgungan, övar sig på att gå (?!
) osv.
Jag begärde i alla fall att han skulle ta reda på hur länge det ska vara såhär så jag har lite att räkna ner till. Så småningom när allt lugnar sig hoppas jag att han kan börja tidigare och sluta tidigare åtminstone vissa dagar i veckan. Som det är nu känns det väldigt besvärligt att åka till stallet utan tös med tanke på att ju mer han är borta desto sämre koll har han på hur han ska ta hand om henne. Mina stalldagar kanske får bli med tös i selen (som faktiskt inte var så pjåkig) och hästen i koppel. Jag behöver ju motionera mig själv med och jag mår dåligt av att veta att det börjar gå sämre för honom att vara själv med tös och att jag ändå lämnar henne.
Tös vände sig förresten från mage till rygg idag
hon kanske börjar åla runt tids nog hon med! Jag menar, hon kan ju vända sig i alla fall