Varför tvinga andra att äta?

Nu ska vi inte överdriva. :) Jag var frustrerad när jag skrev ursprungsinlägget. Normalt sett fungerar det hyfsat.
Jag överdrev litelite, kanske. Men nog har man varit med om att känna sig lite kidnappad och dessutom felaktigt utfodrad i alla fall någon gång i sitt liv?

Om det normalt sett fungerar hyfsat, och det där med att avstå för att kunna gå ner i vikt är en svår fråga att ta upp, så verkar ju lösningen vara att du räknar de här tårtbitarna i dagens kaloritilldelning, så att säga? Eftersom du inte riktigt vill störa er etablerade ordning (vilket jag har all förståelse för, jag är en social fegis).
 
Men varför måste man äta något? Jag fattar inte. Då hade jag avtalat lunch med kompis/kollega.
Det verkar gå en skiljelinje här ngnstans där vissa tycker att fika betyder äta och andra tycker det betyder -sitta och umgås. Jag tycker det betyder äta, eller i alla fall dricka ngt annat än vatten ;) men i så fall skulle jag säga -kom förbi på en kopp te (vilket iofs också kan betyda samma sak som -titta på mina etsningar...).

Så om en väninna säger ska vi fika betyder det för mig -ska vi äta ngt tillsammans. Medan om hon säger dricka te, träna, promenera, prata osv så betyder det just det.

Det kan man ju också göra, bjöd hem en väninna en gång på att -prata häst.

Om någon glatt tackade ja till lunch skulle jag också känna mig lite dum som åt ensam på restaurangen eller satt med allt färdiglagat hemma.
 
Frukt triggar mitt sockersug något fruktansvärt.
Vad jag skulle kunna tänka mig att äta är en skiva ost som jag rullar ihop.
Men jag fattar fortfarande inte varför min älskade kopp med svart kaffe duger om jag fikar på stan med en kompis. Jag vill inte äta något! Låt mig slippa då.
Jag förstår inte varför du reagerar så stönigt? Gör som du vill. Trådens syfte är säkerligen inte att tvinga Luff att äta bakelser. Gör som du känner för, det verkar ju funka för dig.
 
Att lämna marsipanen och grädden från en prinsessbakelse någon köpt åt mig och äta upp resten skulle kännas dumt på alla sätt.

Alltså - jag har inte problem med det här normalt sett. Men jag inser att det är himla svårt att gå ner några kilo när man umgås dagligdags med människor som man tycker jättemycket om, inte vill såra, och som har ätande (fika, middagar, allt) som främsta intresse OCH tyvärr också vill gå ner i vikt själva - men klarar inte det utan får typ ångest när jag försöker.
Jo det måste vara himla svårt. Kan man inte kämpa med att ändra umgängesformerna? dvs om du bjuder så kan du hitta på ngn annan aktivitet än äta.
 
Jag förstår inte varför du reagerar så stönigt? Gör som du vill. Trådens syfte är säkerligen inte att tvinga Luff att äta bakelser. Gör som du känner för, det verkar ju funka för dig.
I´m a stönig one.
Nä, skämt åsido så är jag fundersam över mekanismen över att inte tolerera att någon undviker kaffebröd så till den milda grad så att diverse ursäkter behövs. Jag funderar över hur många jag förolämpat utan att ha den blekaste aning.
 
I´m a stönig one.
Nä, skämt åsido så är jag fundersam över mekanismen över att inte tolerera att någon undviker kaffebröd så till den milda grad så att diverse ursäkter behövs. Jag funderar över hur många jag förolämpat utan att ha den blekaste aning.
Svaret är väl att ursäkter kan behövas för att kulturen med "kaffe med dopp" fortfarande är stark.
 
Själv är jag TACKSAM för att den svenska kaffe med dopp-kulturen är så stark att jag TVINGADES beställa den där lilla aragostinen med citronkräm i fredags när solen sken. (Jag var helt ENSAM. :cautious:)

y4Nr9uK.jpg


Funderar redan på att gå dit på fredag igen. :cautious:

(Det konstiga är att den ser ut som en liten smördegskuk :confused:)
 
Man kan väl välja att promenera tillsammans istället? Fika utan fika är väl inte enda sättet att umgås?

Jag bjuder nog färre gånger hem på fika om det är någon som bara dricker vatten är jag rädd, får en att känna sig lite fånig om man bakat, skurit upp frukt och personen bara ratar allt. Dvs om jag vet att en person bara accepterar vatten från mitt hem så ringer jag inte och bjuder på fika, det skulle ju kännas fånigt. Men jag kan ju ringa och bjuda på promenad eller en jogging. (om man måste vara inne kanske rita eller ngt? om man vill på stan men inte fika så shoppa kanske?)

Om personen i alla fall dricker te och äter kanske ngn bit päron så är det ju en annan sak.

Men om du vet att personen inte vill ha något att äta utan bara en kopp kaffe, men du vill ha något att äta, så kan du väl plocka fram något till dig. Varför måste ni ut och jogga eller promenera i stället?
 
Jag funderar mest över hur ert sociala umgänge ser ut egentligen.. Hänger ni på cafe med vänner hur ofta som helst? Blir hembjudna på tårta var och varannan dag?
Har lite svårt att förstå hur detta kan bli ett så stort problem även om man försöker tappa vikt. Så ofta kan det knappast vara att det blir ett reellt problem?

Men så tänker jag ett varv till och inser att det förmodligen är ett problem eftersom många människor försöker gå ner i vikt genom att minska kaloriintaget på ett orimligt sätt = det finns inte utrymme för en enda extra kalori. Och där återkopplar jag till min första post i den här tråden, detta är anledningen till att det stör mig så mkt om folk inte ens fixar att tugga på något (valfritt) till kaffet..
 
@MiniLi fast @Miran skrev ju att det var tre gånger i veckan. Då måste man nog styra upp det lite. Jobbar man hemma, bor på landet och är noga med grannsämjan kanske det kan bli lite svårt.
 
Att lämna marsipanen och grädden från en prinsessbakelse någon köpt åt mig och äta upp resten skulle kännas dumt på alla sätt.

Alltså - jag har inte problem med det här normalt sett. Men jag inser att det är himla svårt att gå ner några kilo när man umgås dagligdags med människor som man tycker jättemycket om, inte vill såra, och som har ätande (fika, middagar, allt) som främsta intresse OCH tyvärr också vill gå ner i vikt själva - men klarar inte det utan får typ ångest när jag försöker.
@Miran Om det verkligen rör sig om tårta flera dagar i veckan, och inte en tunn skiva kanellängd utan fyllning, så är det ju faktiskt väldigt mycket kalorier i den tårtbiten. Betydligt fler än de flesta (tror jag) inser. Ska man då ta bort dessa minst 400 kalorier, kanske mer, kanske 600, från dagens kaloriintag, får man skippa middagen. Tre dar i veckan. Och det är ju inte så lyckat om man samtidigt försöker äta bra så man mår ok under sin viktnedgång.

Skulle jag springa bort 500 kalorier får jag springa minst 50 minuter. Dvs lite under en mil. (Ja, jag springer långsamt...)

Vad händer om du verkligen förklarar för vännerna hur det ligger till, kommer de då bara att försöka övertyga dig om att du verkligen redan är så smal och fin och inte behöver gå ner ett gram snarare tvärtom? Något jag var med om rätt ofta.
 
Edit: På jobbet säger vi att det är kaffedags, inte att det är fika, när det är rast. Just för att det inte alltid äts något på våra raster. Säger någon däremot: det är fika i lunchrummet nu! Då räknar jag att det står något ätbart framme ;)

Hade ingen aning om att fika alltid inkludera något ätbart för vissa. På mitt jobb kallar alla kaffet på eftermiddagen för eftermiddagsfika och i 4 fall av 5 är bara kaffe eller te. Däremot fredagsfika, det är heligt, det ska vara sötsaker annars är besvikelsen stor;).
 
Jag funderar mest över hur ert sociala umgänge ser ut egentligen.. Hänger ni på cafe med vänner hur ofta som helst? Blir hembjudna på tårta var och varannan dag?
Har lite svårt att förstå hur detta kan bli ett så stort problem även om man försöker tappa vikt. Så ofta kan det knappast vara att det blir ett reellt problem?

Men så tänker jag ett varv till och inser att det förmodligen är ett problem eftersom många människor försöker gå ner i vikt genom att minska kaloriintaget på ett orimligt sätt = det finns inte utrymme för en enda extra kalori. Och där återkopplar jag till min första post i den här tråden, detta är anledningen till att det stör mig så mkt om folk inte ens fixar att tugga på något (valfritt) till kaffet..
Ja jag har haft perioder när jag fikat med vänner tre gånger i veckan i alla fall. Samt att det då på jobbet fanns sötsaker ett par gånger i veckan.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Efter lång tid har jag insett att jag måste och vill ha hjälp med min "matproblematik". Några trådar har på Buke har verkligen fått mig...
2
Svar
28
· Visningar
2 478
  • Artikel Artikel
Dagbok När jag varit ute och snurrat i världen något år, och insett att min plats inte fanns därute heller så bestämde jag mig för att fördriva...
Svar
0
· Visningar
1 456
Senast: miumiu
·
Kropp & Själ Utan att gå in på alla detaljer - jag funderar på att ev försöka ta tag i min vikt. Men jag har många kilon som ska bort, det handlar...
65 66 67
Svar
1 321
· Visningar
169 408
Senast: gul_zebra
·
Hundhälsa Det har nu gått ungefär en vecka sen jag flyttade med mina hundar till ny lägenhet, som både innebär flytt från stort till litet hem och...
Svar
15
· Visningar
4 449
Senast: Misiaczek
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp