Varför så uppdelat!?

[Brun]

Sv: Varför så uppdelat!?

ojoj! Jag har tävlat upp till nationell FEI på ponny och ska etablera mig i MsvA på min stora häst i dressyr. Båda hästarna har ridits ut på regelbundet och ibland har vi busat till det rejält. Senast igår var jag och hästen ute i skogen med hoppsadel, utan benskydd och bara travade och galopperade på lösa tyglar just för att vi inte skulle ha några krav öht.

Varför ska du inte kunna ha kravlöst kul med din häst och kunna satsa på tävlandet? Jag tycker det är en utmärkt kombination som ger en hållbar häst och en underbar relation!

Vad andra gör är väl inte din sak. Relationen med din häst blir vad du gör det till!

Det är det jag vill och det är det jag försöker, men mitt sto blir alldeles för stissigt och uppspelt så fort vi rider ut. Jag försöker rida ut mycket så att hon ska vänja sig och vi tränar massor på att hon ska behålla lugnet, men det vill sig bara inte. Sedan är ju hästar individer såklart!

 

[Brun]

Sv: Varför så uppdelat!?

Men alltså, om du var elva, på vilken nivå tävlade du på då? Det kan ju inte gärna varit svår klass, gissar jag?

Snarare är det väl så, att om man vill ha en häst att busa med i skogen så får man titta lite på stammen, och inte köpa en alltför vass häst. Det finns hästar som går åtminstone Msv utan att vara vassa. Busridning sliter också väldigt mycket på hästen, så det är kanske lite mycket begärt att hästen ska hålla både för tävling, tävlingsträning och busridning utan att gå sönder. Vill man tävla högre klasser så sliter det såpass mycket på hästen att man nog får lägga busridningen på hyllan, och istället alltid rida hästen genomtänkt och uppbyggligt.

Nej, då jag var elva så tävlade jag tävlingar på runt 90 cm, men eftersom jag vill tävla så investerade min hästkunniga mamma en tävlingshäst åt mig, vilken vi trodde även var en lugn och mer stabil häst, men som visade sig vara något helt annat.
Det jag menar med busridning är inte att tokgaloppera hej som hå i skogen och hoppa meterhöga stenmurar om jag får syn på en, så oansvarig är jag inte, utan jag menar mera att kunna rida ut över huvud taget, kanske lite barbacka, galoppera på något fält ibland och kanske bada med hästen på somrarna, men alltid under kontrollerade former.

 

[boccia]

Sv: Varför så uppdelat!?

Jag har tävlat en hel del (särskilt när jag var yngre), och mina hästar reds i skogen så gott som dagligen. Det var bara i undantagsfall jag red på ridbana/i ridhus (bortsett från träningar/tävlingar så var det kanske i snitt 1 gång/vecka, och då givetvis mer vintertid och mindre sommartid) Det går alldeles utmärkt att kombinera tävling och skogsridning

 

[Brun]

Sv: Varför så uppdelat!?

Hej på dig! Jag är också lång, 184 cm och har inte heller fått rida på ponny någon gång
Förstår helt dina tankar och kan hålla med dig till viss del. Ofta tror jag att det handlar om VEM det är som handlar VILKEN häst. Om du köper en t.ex. e. Rubinrot- Master, ja då kanske du tänkt använda den till dressyr och är mest intresserad av att rida just dressyr. Därför kommer det inte vara lika viktigt att den hästen lär sig att gå ut i skogen själv osv. Det tror jag kan vara en del. Sen tror jag även att det är som ovan sagt, att stammen spelar roll. Men inte alltför stor roll! Ibland skyller man en massa på stammen men ibland är det bara svepskäl för att något inte fungerar för en.

Min första häst var en 153 cm hög arabvalack, tre år gammal, som var inriden men inte mer. Just för att jag var för lång fför ponny men inte var redo för en för stor häst (var 13 och ca 178 cm lång). Men just för att han var min första häst och vi inte hade ridhus så blev jag ju tvungen att lära honom att rida ut själv! Å han vände, å han bockade, å han gnäggade, men eftersom han iinte var så "vass" och inte så stor så blev jag aldrig riktigt rädd... trots många avramlingar Och han gick åtminstonde LA:4 med bra poäng och hade börjat med bytena och hade nog kunnat gått till MSV om han inte fått hovbensfraktur, men han kunde man så smpningom rida ut på hursomhelst, bakåfram, barbacka, i träsk, ja you name it.

SÅ jag tror, om du verkligen vill rida ut med din häst, verkligen vill! Träna! Fast eftersom vissa hästar är väldigt känsliga och lite svåra, kan det ju vara skönt att slippa rida ut om man nu riskerar att ramla av och bli förlamad....

Om du känner att din häst just är ett sånt fall och att du känner ett behov av att rida ut så tycker jag kanske att du ska överväga å sälja henne.

Oj va långt det blev

Ja, jag försöker verkligen rida ut så mycket som möjligt och träna på att få henne att behålla lugnet men det vill sig inte.
Hur som helst så ser det just nu väldigt mörkt ut för min lilla dam, Vega... Förmodligen så kommer hon inte leva många fler veckor p.g.a. sjukdom. Jag är helt förstörd, men mamma övertygar mig om att skaffa en ny häst ganska snabbt inpå för att inte fastna i sorgen. Denna gången vet jag kanske lite mer vad jag är ute efter och har lite mer erfarenhet och kan vara extra noga med att få hem den rätta hästen.

 

[Lager]

Sv: Varför så uppdelat!?

Jag vet inte om jag tycker att det är så uppdelat. Det beror väl på vad du menar med tävla på "lite högre nivå", lätta klasser inom både dressyr och hoppning kan de flesta hästar (med någorlunda korrekt träning) klara utan större problem. Det finns också många MSV-hästar som går utmärkt att busa med ute i skogen utan att de flippar loss helt. Det beror nog snarare på hästens bakgrund och lydnaden, än om hästen tävlar. Ulla Håkansson tränar ju sina enbart utomhus med sina svårklasshästar, exempelvis.

Har du en stissig häst så är det bara att träna, ut och rid i skogen så mycket du kan . Klart att det är enklare med ex en cool tinker, än med en häst som står högre i blod, men alla hästar kan träna rädsleövervinning och alla hästar behöver mental stimulans. Lägg ut en presenning i hagen så kan hon öva flyktbeteende där istället för med dig på ryggen...

 

[Lager]

Sv: Varför så uppdelat!?

Ja, jag försöker verkligen rida ut så mycket som möjligt och träna på att få henne att behålla lugnet men det vill sig inte.
Hur som helst så ser det just nu väldigt mörkt ut för min lilla dam, Vega... Förmodligen så kommer hon inte leva många fler veckor p.g.a. sjukdom. Jag är helt förstörd, men mamma övertygar mig om att skaffa en ny häst ganska snabbt inpå för att inte fastna i sorgen. Denna gången vet jag kanske lite mer vad jag är ute efter och har lite mer erfarenhet och kan vara extra noga med att få hem den rätta hästen.

Läste detta efter att jag skicat mitt första inlägg. Hoppas det går bra med Vega! styrkehälsning!

 

[vima]

Sv: Varför så uppdelat!?

Usch vad tråkigt. Även om det är svårt och tungt så får du vara glad för den tid ni fått tillsammans och om hon har ont och inte mår bra så är det nog ändå det som är bäst för henne. Hoppas att det ordnar sig dock!
Skickar en massa styrkekramar!

 

[Brun]

Sv: Varför så uppdelat!?

Tack, Vima och Lager. Man märker ju på henne nu, efter att hon bara gått i hage, blivit ompysslad o.s.v. att hon får massor med överskottsenergi och tycker livet är ganska, ja, värdelöst och saknar mål och mening. Sedan tror jag också att hon har ont ibland. Tycker väldigt synd om henne och jag vill ju inte att hon ska behöva lida mer än nödvändigt. Tack för styrkekram och styrkehälsning, det lär behövas.

 

[nullo-modo]

Sv: Varför så uppdelat!?

Tror det inte är så mycket i psyket på hästarna utan hur dem rids som unga.

Hur ofta rids ungponnys inom fyra väggar eller staket jämfört med en blivande tävlings häst.
Hur ofta rids ungponnyer och galopperar på ängar/skogsvägar jämfört med dem stora och hur tidigt i utbildningen.
Jag har min uppfattning att den stora skillnaden ligger grundutbildningen av hästen/ponnyn en ponny rids mer ut i alla gångarter tidigare och oftare jämfört med dem stora.

Det beror inte på att hästen är vass eller tuff som inte utridningen funkar utan om det skulle bero på psyket så är det väll dem hariga och veka hästarna som är problemet.

Kram