Varför heter det inte "människohantering"?

[Totola]

Sv: Varför heter det inte "människohantering"?

Min "nya" häst har faktiskt ställt mig på prov några gånger. Hon läser in allt jag gör och hur jag reagerar. Om det tex kommer en jättestor jättefarlig maskin på vägen så är det bara att låtsas som ingenting. Om jag noterar den överhuvudtaget är hon efter mindre än en sekund övertygad om att den är livsfarlig.

Haha det där känner jag igen! Fast har just nu en lite annan variant som tycker det är okej, nästan nödvändigt? att matte tittar på det läskiga om det faktiskt ÄR läskigt enligt hästen. Men håller sig matte lugn då så är det ingen fara, dock är det lätt har jag märkt att få någon sån där tanke "undrar om han kommer bli rädd för den här?" och liksom reagera av ren gammal ovana innan man kommer på sig själv och vill slå huvudet i väggen för att man gjorde fel. Håller jag mig lugn så håller sig oftast (men inte alltid ) kuse lugn, om han gör det eller inte tror jag också har att göra med vilken pondus/självsäkerhet jag har för dagen, hur intressant det är att lyda mig så att säga.
Om det inte är något jätteläskigt enligt hästen utan att den fortfarande beslutar sig för hur den ska reagera eller inte ens tittar dit så funkar det kanon att försöka hålla sig från förutfattade meningar själv och ignorera det hela, jobba vidare med det man höll på med. Fast då bryr den sig ärligt talat inte om jag tittar själv heller bara jag håller mig lugn samtidigt, gärna agerar nyfiken dessutom!

 

[Totola]

Sv: Varför heter det inte "människohantering"?

Jag tror också risken är stor att man hela tiden ger dubbla signaler (det behöver kanske inte gå så långt som att hästen "tar över"). Ett jättetydligt exempel var på en tömkörningskurs jag var på. En kvinna hade väldiga problem med att få sin häst att gå rakt fram (den bara snurrade). Hon fattade nog inte vad hon gjorde för fel - hon bad ju hästen att gå fram (med smackningar). Men för oss som tittade var det uppenbart - hon "hindrade" hela tiden hästen med sin kropp, gick liksom "i vägen" för den. Inte konstigt att den blev förvirrad.

Väldigt känslig häst och totalt okänslig pilot = dålig kombination.

För att förtydliga det första så tror jag att ödmjukhet ibland överdrivs tills det i praktiken blir osäkerhet. Att vi blir itutade att vara ödmjuka och lyssna på hästen och snappar upp den biten- men glömmer att det ändå är vi som ska påverka hästen, inte hästen som ska påverka oss. Eller att vi är så ambitiösa och har så höga krav på oss själva att man börjar överanalysera och blir osäker om man inte kommer till det där perfekta. Bara lite reflektioner av det jag stött på, men folk är ju olika!

Och nej precis, jag tror dessutom att är man osäker så glömmer man lätt bort sig själv, får lite dålig "objektiv" överblick över situationen. Och risken för dubbla signaler lär öka ännu mer... Har man kontroll på sig själv lär man ha lättare att få kontroll över hästen. Vilket jag jobbar MASSOR med och märker direkt ffa på ena kusen när jag inte varit riktigt på hugget dagen innan eller samma dag

 

[Rikkan]

Sv: Varför heter det inte "människohantering"?

Tänkvärd tråd!
Medvetandegörandet av människan själv är grunden för allt vi gör, det inkluderar hästhanteringen. När vi vet vad vi gör, i kropp, tanke och sinne så behöver vi inte göra mycket utan kan istället glädja oss åt det som faktiskt sker i verkligheten, istället för att kontrollera eller förvränga.
Yoga tar oss dit. Hästar välkomnar all form av övning som ger oss insikt och öppnar dörren för ett ödmjukt tänkande.