Varför är det OK att....

Du verkar blanda ihop mig med någon annan. Jag är knappast extrem för att jag förklarar hur samhällsstrukturer och normer fungerar. Har inte heller menat att all i samhället kretsar kring fatshaming.

(På tal om överdrifter...)
Nej jag har inte blandat ihop dig med någon, det är dina inlägg jag svara på men du undviker nogsamt debatt och bara skriver att jag har fel. Troligen för att det är direkt svårt att argumentera emot att det finns korpulenta företagsledare, kläder i storlek 46-48 och ofta större i flertalet/alla stora klädkedjor och att det finns sjukdomar relaterade till fetma, att läkare faktiskt har skäl för att dra upp fetmarelaterad sjukdomar- skälet att de faktiskt existera mm.

Du förklarade inte hur samhällsstrukturer fungerar, utan hur en fatshamingextremist resonerar för att få det till att mycket i samhället påverkas och kretsar kring att racka ner på överviktiga. Resonerar man så är man i mina ögon extremist på det området.
 
Du förklarade inte hur samhällsstrukturer fungerar, utan hur en fatshamingextremist resonerar för att få det till att mycket i samhället påverkas och kretsar kring att racka ner på överviktiga. Resonerar man så är man i mina ögon extremist på det området.

Åh herrejösses.
Jag "undviker" inte debatten. Jag har redan tagit den i föregående tråd, och det finns fler inlägg än bara mina som du m.fl. skulle behöva läsa. Du skulle nog ärligt talat behöva läsa hela tråden. Det finns ingen anledning alls till att dra om allt igen.

Att det finns "korpulenta" företagsledare och att vissa klädkedjor har upp till storlek 48 säger mig bara att du fortfarande inte förstått vad "representation" innebär. Men jag har skrivit exempel på det i förra tråden också. God läsning.

Mvh "Fatshamingextremisten"
 
Åh herrejösses.
Jag "undviker" inte debatten. Jag har redan tagit den i föregående tråd, och det finns fler inlägg än bara mina som du m.fl. skulle behöva läsa. Du skulle nog ärligt talat behöva läsa hela tråden. Det finns ingen anledning alls till att dra om allt igen.

Att det finns "korpulenta" företagsledare och att vissa klädkedjor har upp till storlek 48 säger mig bara att du fortfarande inte förstått vad "representation" innebär. Men jag har skrivit exempel på det i förra tråden också. God läsning.

Mvh "Fatshamingextremisten"
Det är du som drar om det, du drog upp det. Och nej jag kommer inte att läsa en annan tråd för att hitta dina argument. Om du nu inte vill debattera det varför dr upp det igen?

PS flertalet/alla stora kedjor betyder inte vissa som du vill få det till, jag tar din förvrängningen av vad jag skrivit som att du inser att du har fel ;). Kan du ens nämna någon stor kedja som har 44 som största storlek?
 
jag tar din förvrängningen av vad jag skrivit som att du inser att du har fel ;).

Vinner du mycket på sådan typ av argumentation vanligtvis? Med en smiley, dessutom? Sorry, not gonna go there.

PS. Vet inte ens vad du menar att jag har fel i DS.

Mvh Fatshamingextremisten
 
Vinner du mycket på sådan typ av argumentation vanligtvis? Med en smiley, dessutom? Sorry, not gonna go there.
Det jag vinner är att jag påtalar ditt försök att förvränga mina argument. Smileyn indikerar att jag är road av dina tafatta försök till halmdockor och inte tänker nappa på dem.

Snälla nämn några större konsumentkedja som har max storlek 44 som är ett av dina uppräknade argument för att det finns fatshaming.
 
Det jag vinner är att jag påtalar ditt försök att förvränga mina argument. Smileyn indikerar att jag är road av dina tafatta försök till halmdockor och inte tänker nappa på dem.

Snälla nämn några större konsumentkedja som har max storlek 44 som är ett av dina uppräknade argument för att det finns fatshaming.
Jag räknade upp ett gäng, duger inte det?
 
Jag räknade upp ett gäng, duger inte det?
Ett gäng stora svenska konsumentkedjor, den har jag inte sett, jag vill minnas några namn som jag inte kände igen alls, inte som stora svenska kedjor åtminstone, inget Dressman, Ellos, eller Lindex direkt. Jag skev någonstans tidigare att det säkert finns de som har den policyn men inte de stora kedjorna.

För att något ska vara en samhällsstruktur så ska de gälla "alla" och inte undantagen, de små.
 
Vinner du mycket på sådan typ av argumentation vanligtvis?

Säkerligen minst lika många som du vinner med nedan argumentation i af.

Jag nöjer mig med att bara skriva att du har fel, och vill du veta varför jag tycker att du har fel så refererar jag till de inlägg jag skrev i *nick* förra tråd

Vidhåller att vissa diskuterar äpplen och andra päron, men äppelsidan envisas med att läsa päron som äpplen ändå.
 
Ett gäng stora svenska konsumentkedjor, den har jag inte sett, jag vill minnas några namn som jag inte kände igen alls, inte som stora svenska kedjor åtminstone, inget Dressman, Ellos, eller Lindex direkt. Jag skev någonstans tidigare att det säkert finns de som har den policyn men inte de stora kedjorna.

För att något ska vara en samhällsstruktur så ska de gälla "alla" och inte undantagen, de små.
Ok. Jag har stl 52. De ena ställen som jag kan köpa kläder på utöver postorder är Kapp Ahl och Lindex. Och då är det oftast svarta tält.
 
Korrekt men här har vi en tid diskuterat mycket måttlig övervikt, där är fatshaming inte aktuellt, åtminstone inte om man inte anser kändisjournalister som den enda rådande samhällsstrukturen. Absoluta majoriteten i Sverige är antingen omedvetna om det som skrivits om exempelvis lady gaga som du gav som exempel, tycker det är löjligt eller struntat i det. Det är en liten klick som är intresserad och håller med.

En viktig del av samhällsstrukturer är att flertalet måste vara inne på spåret. Så är det inte när det gäller en liten eller måttlig övervikt, möjligen när det gäller en stor övervikt

(Kanske delvis knapplån.)

Fast att det ens BLIR en sak av det säger också en del. Det handlar inte alls bara om ohälsosam övervikt när det pratas om vikt, utan om vad som är kosmetiskt rätt enligt det ideal som finns.

När tidningar (både veckotidningar, hälsomagasin, kvällstidningar) skriver om tränings- och bantningstips handlar det inte alls bara om att gå ner för hälsans skull, utan även om att fixa platt mage, vältränad rumpa, fasta armar etc. Det har ingenting med hälsa att göra, utan handlar endast om hur normen säger att en idealkropp ska se ut. Och det är ingen liten klick personer som driver det eller något man aktivt måste söka sig till, utan det är något som skriks ut till alla som råkar passera. Det räcker att stå i kassan i mataffären och se tidningsrubrikerna så har man matats med information om hur fel det är att ha lår som går ihop eller kärlekshandtag över jeansen, helt oavsett om man är hälsosamt normalviktig eller inte.

Men för att det säljer, för att det är en del av samhället.

Lady Gaga är inte ens stor, men knappast den enda (kvinna) som får sin kropp kritiskt granskad och öppet kommenterad och hånad. Och man behöver varken hålla med eller vara intresserad av det för att det ska nå en, eftersom sådant förekommer överallt. Om än det inte handlar om just fat shaming på det sätt som kraftigt överviktiga personer råkar ut för, men dra det ett steg längre och det är inte särskilt svårt att se varför fat shaming ens har blivit ett begrepp.
 
...säga ditt smala åbäke till någon men inte ditt feta skrälle?
Under förutsättning att den nu är smal resp tjock person det sägs till.
Varför är det OK att säga till en mager att äta mer och inte till en överviktig att äta mindre?
Varför är det OK att ifrågasätt en smal persons val när denne äter "skräpmat" och inte om en överviktig äter det?
Varför är det OK att säga till en smal person: Du kan äta allting för du är så mager. När det inte är OK att säga till en överviktig: Du borde nog fundera på vad du äter med tanke på din vikt?
Varför är det OK att kalla någon för spinka/skelett men inte tjockis/fetknopp?

Jag har själv aldrig varit överviktig däremot kraftigt underviktig. Så för mig är det inte odelat positiv att bli kallad mager. Inte heller att det ofta ifrågasätts vad jag äter. Det lustiga är ju att om jag tar en riktigt stor portion av något då blir jag inte ifrågasatt på samma sätt som om tar en liten. Men jag har aldrig hört någon säga till en överviktig person om den verkligen ska ta en gång till av efterrätten. Mig däremot är helt OK att mer eller mindre tvinga i den kvarvarande biten på en tårta/kaka som någon bjuder på.
Jag håller inte riktigt med, jag är själv mager, men ingen som ifrågasätter mig vad jag äter eller att jag bör äta mer.

Jag brukar säga ifrån om det sägs något jag inte håller med om eller tycker är elakt osv.

Generellt sett har jag en misstanke att det där med att vara tjock har en negativ klang, som inte de smala har. Sen vet jag inte om det är mer accepterat att vara smal över tjock? Tänker generellt på samhället, t ex att man bör vara smal bla bla bla osv.
 
Ok. Jag har stl 52. De ena ställen som jag kan köpa kläder på utöver postorder är Kapp Ahl och Lindex. Och då är det oftast svarta tält.
Men handlar det om fatshaming eller att det inte är lönsamt? Jag har skrivit om det tidigare, att göra en affärsmässig bedömning om vilka storlekar som är lönsamma att tillverka är inte fatshaming, det är företagsekonomi. Och att få plagg av stora storlekar att sitta snyggt handlar om svårare design inte om att man försöker producera kläder som ser ut som tält.

Det är tråkigt för de drabbade men man kan inte tvinga företag att producera kläder i storlekar som har liten efterfrågan. Då hamnar man hos företag som inriktar sig på det marknadsegmentet. Det gäller även de som har stora fötter och stora storlekar för att de är långa men inte feta mm.
 
Jag hittar nästan aldrig snygga skor i butik till mina små fötter, är jag då diskriminerad eller är det så att antalet vuxna kvinnor i området med små fötter är så pass fåtaliga att det är olönsamt att ta hem en flera olika modeller skor i den storleken?

Det är business och inget annat. Efterfrågan styr tillgång liksom.
 
Men handlar det om fatshaming eller att det inte är lönsamt? Jag har skrivit om det tidigare, att göra en affärsmässig bedömning om vilka storlekar som är lönsamma att tillverka är inte fatshaming, det är företagsekonomi. Och att få plagg av stora storlekar att sitta snyggt handlar om svårare design inte om att man försöker producera kläder som ser ut som tält.

Det är tråkigt för de drabbade men man kan inte tvinga företag att producera kläder i storlekar som har liten efterfrågan. Då hamnar man hos företag som inriktar sig på det marknadsegmentet. Det gäller även de som har stora fötter och stora storlekar för att de är långa men inte feta mm.
Även om jag går ner till vettig vikt så kommer jag vara hänvisad till samma utbud...
 
Stämmer ju inte alls, något kilos övervikt syns överhuvudtaget inte så märkbart. Du har nog en knepig defonation på något kilo.

Det är inte min syn, det är samhällets. Och nej, jag anser inte att något kilos övervikt syns, för JAG ser inte sånt. Det är, som jag sagt tidigare, inget jag kan svara på. Men jo, samhället ser ner på folk som enligt dessa personer är tjocka. Och med tjock menar jag allt som inte stämmer överens med idealet.
 
(Kanske delvis knapplån.)

Fast att det ens BLIR en sak av det säger också en del. Det handlar inte alls bara om ohälsosam övervikt när det pratas om vikt, utan om vad som är kosmetiskt rätt enligt det ideal som finns.

När tidningar (både veckotidningar, hälsomagasin, kvällstidningar) skriver om tränings- och bantningstips handlar det inte alls bara om att gå ner för hälsans skull, utan även om att fixa platt mage, vältränad rumpa, fasta armar etc. Det har ingenting med hälsa att göra, utan handlar endast om hur normen säger att en idealkropp ska se ut. Och det är ingen liten klick personer som driver det eller något man aktivt måste söka sig till, utan det är något som skriks ut till alla som råkar passera. Det räcker att stå i kassan i mataffären och se tidningsrubrikerna så har man matats med information om hur fel det är att ha lår som går ihop eller kärlekshandtag över jeansen, helt oavsett om man är hälsosamt normalviktig eller inte.

Men för att det säljer, för att det är en del av samhället.

Lady Gaga är inte ens stor, men knappast den enda (kvinna) som får sin kropp kritiskt granskad och öppet kommenterad och hånad. Och man behöver varken hålla med eller vara intresserad av det för att det ska nå en, eftersom sådant förekommer överallt. Om än det inte handlar om just fat shaming på det sätt som kraftigt överviktiga personer råkar ut för, men dra det ett steg längre och det är inte särskilt svårt att se varför fat shaming ens har blivit ett begrepp.

Det är ingen som förnekar detta, men den här delen av diskussionen kom sig av påståendet att folk med 1-2 kg övervikt blir uttittade- utsätts för fatshaming.

Det är ett problem att skönhetsidealet många gånger är helt omöjliga smala kanske retuscherade typer. Det är omdebatterat och i vissa grupper blir det omöjliga ideal som ledet till en bantningskultur som i sin tur förmodligen leder till psykiska problem, övervikt, självmord mm.

Det är dock långt ifrån samma sak som att samhället i stort ägnar sig åt fatshaming, att det är inbyggt i samhällsstrukturen att se ner på och utesluta alla som har några få kg övervikt (1-2 är nämnda och hektiskt försvarade) och mera till den grad att folk inte kan köpa kläder i vanliga affärer, att det är fatshaming att som sjukvårdspersonal se på vikten när det gäller sjukdomar mm.

Ditt inlägg är på en mer realistisk nivå och tar upp verkliga problem.
 
Även om jag går ner till vettig vikt så kommer jag vara hänvisad till samma utbud...
Hur menar du? Jag hänge inte med, om du går ner till storlek 48 kommer du att få ett större utbud då den storleken är vanligare än 54 och går du ner till 44-46 så finns flertalet plagg i de storlekarna i de vanliga affärerna.

Dock är det normalt inte fatshaming att göra en bedömning att det är olönsamt att producera vissa storlekar. I sanningen är det i viss mån värre för de som drar riktigt små storlekar, de hänvisas till barnavdelningen och det för alltid vad de än gör (utom att måttbeställa eller sy själv), och de som har stora fötter, vad de än gör så kommer de aldrig att hitta skor i vanliga skoaffärer.
 
Det är inte min syn, det är samhällets. Och nej, jag anser inte att något kilos övervikt syns, för JAG ser inte sånt. Det är, som jag sagt tidigare, inget jag kan svara på. Men jo, samhället ser ner på folk som enligt dessa personer är tjocka. Och med tjock menar jag allt som inte stämmer överens med idealet.
Rättelse det är din tro att det är samhällets syn viket definitivt inte är det samma som att det är samhällets syn.
 

Liknande trådar

  • Låst
Kropp & Själ Gång på gång får jag höra hur fel det är att vara tjock. Att en dels skulle må bättre om en blev smal, men också att det är mycket...
44 45 46
Svar
914
· Visningar
44 559
Senast: Snurrfian
·
Hästvård Min shettis drabbades för en vecka sedan av ett kraftigt kolikanfall. Det tog närmare 72 timmar innan hon inte fick återfall. Efter...
2
Svar
22
· Visningar
6 734
Senast: Luleå
·
Småbarn Hej! Maja 2,5 år har alltid varit kräsen när det gäller mat, eller iaf från ca 1-1,5 års ålder. Hon är modell mindre, men följer sin...
2
Svar
20
· Visningar
39 020
Senast: Brandgul
·
Övr. Katt ... och det känns som mitt hjärta har gått sönder. För lite mindre än ett år sedan, efter ännu en otäck infektion från bett av någon...
Svar
8
· Visningar
1 830
Senast: cirkus
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp