Var går er gräns när det gäller klädval?

[Björk]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Och jag tycker inte att det är något fel med det!
Jag har inte dåligt samvete för att jag inte uppmuntrar min son att ha rosa tyllkjol.

Ja, det är din åsikt och ditt val. Det jag opponerar mig mot är att du påstår att du inte alls har påverkat honom vad gäller klädval. Jag är övertygad om att du som förälder har påverkat ditt/dina barn! Både medvetet och omedvetet. Både i frågor som du VILL påverka i och frågor du inte vill påverka i.

Konstigt vore det ju annars. Det vore väl knappast ens önskvärt att man inte kunde påverka sina barn som förälder. Tycker ju jag då.

 

[Willebillebus]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Det jag opponerar mig mot är att du påstår att du inte alls har påverkat honom vad gäller klädval.

Det har jag aldrig påstått..... Däremot att vi inte medvetet pratat om kläder och vad han får ha/inte ha på sig. Han får välja själv!

 

[escodobe]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Kan tillägga att jag är lite glad att min pojke vill vara pojke

Krymper kuken om han får på sig rosa eller en kjol?


(Ja, ordvalet är medvetet)

 

[Willebillebus]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Krymper kuken om han får på sig rosa eller en kjol?


(Ja, ordvalet är medvetet)

Han har faktiskt en del rosa i sina kläder.... kan tillägga att han är 4 år, så jag tycker ditt ordval är lite opassande!

 

[Björk]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Det har jag aldrig påstått..... Däremot att vi inte medvetet pratat om kläder och vad han får ha/inte ha på sig. Han får välja själv!

Vi har aldrig pratat något om kläder osv, utan detta är uppfattningar han gjort själv.

Det var detta som fick mig att tro att du ansåg att du inte påverkat honom i frågan.

 

[Roheryn]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Jag har en dotter på sex, snart sju år. Hon får ha på sig allt som är någorlunda praktiskt (=går att röra sig i och att leka i utan att gå sönder med en gång, och är tvättbart i maskin ihop med annat....) och som inte är "sexigt". Vi har väl enstaka gånger haft diskussioner om något hon tycker är "fint", men som jag bedömt som opraktiskt, annars är hon ganska okomplicerad att köpa kläder till och får välja rätt så fritt. Färgmässigt är det rosa, lila, svart, blått och turkos som mest finns i garderoben. Några finkläder har lite glitter och paljetter, annars är det rätt "enkel" design på de flesta kläderna.

Någon särskild "gräns" har jag nog inte, annat än att det inte får vara sexigt. På sätt och vis är det ju mer accepterat också, att sätta "killkläder" på en tjej, än tvärtom. Vi har köpt jeans på "pojkavdelningen" emellanåt, och jag är nog själv mer lagd åt det "tuffa" än det "gulliga" hållet (mest svart i garderoben, och döskallar hellre än blommor alla dagar i veckan....).

Vet inte om jag haft annan "gräns" om jag haft en pojke - det är ju betydligt mer kontroversiellt, som sagt, att ex-vis låta en pojke gå till skolan i rosa klänning, än att klä flickan i jeans och en blå tröja....

 

[Björk]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Vet inte om jag haft annan "gräns" om jag haft en pojke - det är ju betydligt mer kontroversiellt, som sagt, att ex-vis låta en pojke gå till skolan i rosa klänning, än att klä flickan i jeans och en blå tröja....

Absolut! Jag tror det är en mycket svårare gräns att våga överskrida. Att inte bry sig när/om dottern vill ha "pojkkläder" är nog lättare för många än att inte bry sig när/om sonen vill ha "tjejkläder", framförallt då kjol eller klänning.

Vad gäller just kläder så är nog pojkar/män mer begränsade som grupp än flickor/kvinnor i vårt svenska samhälle idag.

 

[Willebillebus]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Det var detta som fick mig att tro att du ansåg att du inte påverkat honom i frågan.

Ok, jag antog att du hade uppfattat det så, men jag menade bara att vi aldrig påtalat vad en pojke "ska" ha på sig osv.

Sen är det ju självklart att han har gjort sina uppfattningar utefter oss föräldrar, dagis och kompisar osv.

 

[Koli]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Var går din gräns när det gäller barnens kläder? Stannar det vid färg eller måste själva plagget vara mer extremt? Dödskallar till flickan och ballerinakjol till pojken?

/Timsetim

Hmm.. Gräns?
Jag brukar försöka att få mina ungarskläder att vara varma och hela på vintern. Samt svala och sköna på varma sommardagar.
T.ex kanske stövlar om det är regnigt och blött.

För mig är färger, färger och ingenting annat.
Rosa betyder inget annat än grönt eller blått.
Det finns ingen färg som passar bättre på det ena könet än det andra. Det är snarare en individuell sak.

Min äldsta dotter gillar att ha dödskallar på sig, så då får hon gärna ha det.
Även om det så hade varit min begravning.

 

[Björk]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Ok, jag antog att du hade uppfattat det så, men jag menade bara att vi aldrig påtalat vad en pojke "ska" ha på sig osv.

Sen är det ju självklart att han har gjort sina uppfattningar utefter oss föräldrar, dagis och kompisar osv.

Ja, och det var ju ungefär det jag tog upp.... att man påverkar sina barn utan att nödvändigtvis säga det i ord.

 

[escodobe]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Han har faktiskt en del rosa i sina kläder.... kan tillägga att han är 4 år, så jag tycker ditt ordval är lite opassande!

Det var tanken.

Så små barn är mer könlösabarn mer än de är utpräglade pojkar/flickor/män/kvinnor. Därför tycker jag det är märkligt med utaladen om att "man är glad att ens pojke är en pojke och inte använder kjol".

 

[Willebillebus]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

*********** Raderat************

 

[squirlett]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Och jag tycker inte att det är något fel med det!
Jag har inte dåligt samvete för att jag inte uppmuntrar min son att ha rosa tyllkjol.

Känner inte att jag ska "tvinga" min son att revolutionera på något sätt, han duger bra som pojk-pojke, och ser varken mig själv som bättre/sämre förälder för att jag tycker det är snyggt med riktiga killkläder t.om kamouflage

Vill man använda sitt barn till att förändra världen, så visst .... men jag låter min son se ut som en pojke iaf!

Du tog orden ur munne på mig...


Sen till TS,
Reagerade oxå på att pojken ifråga ansåg klädesplagget sexigt
Även om det var en helt vanlig tröja som inte är ett dugg sexig i en vuxens ögon, så tycker jag att detta uttalande och ordval känns lite fel att komma från en 9-åring...

 

[Timsetim]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Detta är min gräns. En 9-åring ska f*n inte leta sexiga kläder!!!

Så som jag tolkade det så var det inte sexigt så som du och jag kanske ser sexigt. Utan pojken hade nyligen fått upp ögonen för detta ord och använde det, på barns vis.

/Timsetim

 

[Basilika]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Känner inte att jag ska "tvinga" min son att revolutionera på något sätt, han duger bra som pojk-pojke, och ser varken mig själv som bättre/sämre förälder för att jag tycker det är snyggt med riktiga killkläder t.om kamouflage

Tänk synen när din son blir några år äldre och har sunpunkter på vad han SJÄLV vill ha på sig, och skulle välja en rosa tyllkjol

 

[Isis]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Jag kan erkänna att jag hade nog blivit lite ledsen och orolig om min son hade velat gå till skolan i rosa tröja med volanger eller liknande. Men enbart för att jag hade varit rädd för att han skulle bli mobbad i skolan för det. Vet hur elaka barn kan vara om nån har "fel" klädsel.
Så jag skulle nog ha sagt nej till det för den risken.

Enbart en rosa tröja ser jag ingte problem med. Kan vuxna män gå runt med rosa kläder så ska väl barn kunna göra det?

Till en tjej så skulle gränsen gå vid allt för "vuxna" kläder. Tycker in te att barn ska springa runt med höga klackar och bara magar. Eller som när jag såg en 7-årig tjej gå runt med ett linne det stod sexy på. Hade min dotter velat ha döskallar och andra tuffare kläder hade jag bara blivit glad..

 

[cirkus]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

MIn son är COOOL

Och han har (eller hade innan den blev för liten) en ROSA ryggsäck med hästar på. Han blev retad av några andra killar - Då svarade min son bara VADÅ ? Den har jag fått av mina systrar, den är skitsnygg ! Sen blev det alldeles tyst.

Jag är GLAD att min son har självkänsla nog att ha på sig vad han vill, oavsett färg eller form. Han hade en "Felicia" period när han klädde sig i tjejkläder, mest hemma, han var ursöt ! Han hade långt hår i flera år och blev ofta tagen för flicka.

 

[chrysler]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Jag var på ett me and i party häromdagen. Mitt första av tre denna hösten! Urfin höstkollektion har de i år!

Vi var ett gäng tjejer som frossade i alla nyheter och en av tjejerna hade sin 9-åriga son med sig.

Han var fullständigt lyrisk över alla rosa och röda kläder. "Såå sexigt" hörde jag honom säga massor av gånger!

När det var dags att beställa så ville han prova allt det röda och rosa. Det blev livliga diskussioner och till slut så tog mamman i och sa "du får ingen rosa tröja (han hade fastnat för en gammelrosa med en nyckelpiga på), så är det bara". Så pojken fick nöja sig med sina nya röda byxor.

Var går din gräns när det gäller barnens kläder? Stannar det vid färg eller måste själva plagget vara mer extremt? Dödskallar till flickan och ballerinakjol till pojken?

/Timsetim

Vilken tråkig mamma!Jag hade blivit glad om min son ville ha rosa kläder.

 

[Björk]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Jag kan erkänna att jag hade nog blivit lite ledsen och orolig om min son hade velat gå till skolan i rosa tröja med volanger eller liknande. Men enbart för att jag hade varit rädd för att han skulle bli mobbad i skolan för det. Vet hur elaka barn kan vara om nån har "fel" klädsel.
Så jag skulle nog ha sagt nej till det för den risken.

Jag ska dra min historia som jag dragit förut härinne.
Året är 1976. Min lillebror går på lekis. Jag som är några år äldre äger några par spetsstrumpbyxor; såna där i genombruten spets. Brorsan älskar dem och vill en dag ha dem till lekis.
Min mamma tänkte först att "oj, undrar om han kommer bli retad" och "hrm... undrar vad fröknarna kommer att tänka om mig..:" , men åsidosatte sin egna förutfattade mening (älskade mamma ) och lät honom ha dem. Hon skickade med ett par vanliga strumpbyxor/kalasbyxor i väskan så att han skulle kunna byta när han blev retad....
När hon hämtade på slutet av dagen så hade han fortfarande på sig strumpbyxorna. Mamma frågade lite diskret fröknarna:
- Har ingen reagerat på strumpbyxorna...?
-Jodå, alla andra killar hade varit jätteavundsjuka och ville också ha sådana där fina strumpbyxor!

Denna historia utspelade sig alltså för över 30 år sedan...
Och den har fått mig att inse att även om jag skulle vara oroad som förälder för att mitt barn eventuellt får höra gliringar eller bli retad så behöver det faktiskt inte alls bli så! Och om jag då "förbereder" honom på att "nej... jag vill inte det; du kommer bli retad" - även om jag gör det i all välmening så är det ju JAG som då visar/skapar idén om att det är något konstigt med en pojke som vill ha "tjejkläder". Jag tänker istället svälja min rädsla och vara beredd på att kanske få ta emot ett barn som blivit retad och ta tag i DET problemet. Istället för att från början ge signalen att han bör anpassa sig till något som jag inte ens VET om kompisarna kräver.

 

[californication]

Sv: Var går er gräns när det gäller klädval?

Underbar historia, och mycket bra sagt!