Var är Briar?

Sv: Var är Briar?

Nej, men det finns ju olika anledningar till varför man inte rider ut. En tittig och nervös häst är kanske inte så rolig att rida ut på, men en självsäker häst som tagit över är å andra sidan inte så rolig att hantera. Treåringen jag red var hemsk med ovant folk, gick rätt över dem när de skulle leda till hagen osv. Med lite mer vana personer var hon snäll och väluppfostrad, men man var tvungen att passa henne lite hela tiden, att hon inte sakta började flytta fram gränserna för vad som var ok.

Den andra Briar-hästen gick också bra att rida ut på, men ägaren ville inte att någon annan skulle göra det, för den kunde testa rejält och dra iväg i bockserier - än så länge hade den aldrig fått av henne, men hon ville inte låta nån annan rida ut ifall hästen skulle få av ryttaren och lära sig att det var ett sätt att bli av med ryttaren om man ville. Så hon fick jobba en hel del med uteritterna för att de skulle funka, och den hästen var nog direkt olämplig som skogsmullehäst (däremot uppenbart mycket lämplig som tävlingshäst).

Bägge hästarna har genomsvenska mödernen.

Vad gäller ryttare som inte vill rida ut, så tycker inte jag det verkar ha så mycket med hästarna som med ryttarna att göra. Jag var i några år "uteryttare" för en dressyrryttare, som inte själv tyckte om att rida ut utan enbart red i ridhuset, men tyckte hästarna skulle få komma ut. Hennes hästar var alla mycket trevliga att rida ut, så det var inte där skon klämde, utan hon föredrog helt enkelt ridbanan.

Är väldigt fascinerad över detta fenomen, finns inte inom travet. Inte är det vanligt iaf att unghästarna körs från inkörning till start på banan, inte här i norrland iaf :p vet ett fall och hästarna är därefter, mesproppar för det verkliga livet :angel:

Samma med "mörkrädda" hästar... hästarna blir vad vi människor gör dom till, om ändå fler ryttare kunde tänka på det
 
Sv: Var är Briar?

Jag hade ju en briar-avkomma, ett sto som absolut inte var stoigt( tänker mig ston som gärna lägger öronen bakåt, surar, vänder rumpan till och allt sådant). Hon var underbar, sura aldrig, märkte aldrig av brunst eller dylik MEN hon hade ett jävla huvud. Hon ifrågasatte oftast allt man gjorde, ridning, tömkörning, longering osv.

Red du och krävde något, blev hon förbannad och sparka i sargen eller bocka fula bockar. Likadant i tömning och longering

Blev hon förbannad och något inte passade så börja hon stegra mot en och försökte slå en med frambenen, funkade inte de vände hon upp rumpan och börja sparka. Att använda en piska på henne - nej det gör man inte.

Jag hade många fighter med henne och vann dem alla med livet i behåll.

Samtidigt som jag upplevde henne skarp så upplevde jag henne som väldigt smart. När jag red in henne förstod hon allt på första försöken, hon var en klippa att rida ut på för hon gick fram överallt. Gick hon mot förmodan inte fram, räckte det med att jag gick före så kom hon. Visst hon bralla och bocka och busa ute men det tar jag ändå som livsglädje.

Hon behövde arbeta och tänka med huvudet VARJE dag. Vilade hon två dagar på raken var det inte kul att rida. Då fick jag köra lite "polishästträning" med henne för att hon skulle bli mentalt trött och man skulle våga sig upp och rida.

Hur konstigt det än må låta så litade jag ändå på henne till 100%.
 
Sv: Var är Briar?

Är väldigt fascinerad över detta fenomen, finns inte inom travet. Inte är det vanligt iaf att unghästarna körs från inkörning till start på banan, inte här i norrland iaf :p vet ett fall och hästarna är därefter, mesproppar för det verkliga livet :angel:

Samma med "mörkrädda" hästar... hästarna blir vad vi människor gör dom till, om ändå fler ryttare kunde tänka på det

Det handlar nog mer om vad man tycker är roligt. Jag upplevde inte den dressyrryttaren som särskilt rädd, hon tyckte bara det var trist att rida ut. Folk är ju olika.

Skillnaden mot trav är väl att man i ridning gör lite andra saker när man rider ut jämfört med när man rider på bana, tycker man att det roliga med ridning är att trimma på dressyrbanan, så är det kanske inte jättekul att skritta i skogen, det är ju en helt annan upplevelse. I travet tänker jag mig att man gör ungefär liknande saker på banan och ute, åtminstone när man tränar?
 
Sv: Var är Briar?

Hm, jag det låter ju inte som en häst för amatörer precis. Gick det att tävla henne, eller blev hon för förbannad för att det skulle kunna gå att träna henne ordentligt?
 
Sv: Var är Briar?

Hon tjafsade alltid och ifrågasatte alltid varje ridpass. Ibland gick hon strålande första 30min sen kunde hon ifrågasätta något och tjafsa 5-10min sen var det ingenting mer.
Ibland börja vi ridpassen med en jädrans fight och sen var hon super. Så jo det gick att träna henne men när det blir måsten att rida VARJE dag och ha i åtanke att "hon måste använda huvudet" så tappar man lite gnista. Så jag valde att rida mkt i skogen och många timmar där i stället och miljöträna henne. Det gick bra och hon blev lugn men hon ifrågasatte ju alltid ändå.

Bestämd liten dam :O) Därför jag undra hur Briar var/ är då jag fick höra när jag valde briar som hingst till mitt sto att - Hur kan du välja honom, han som är så skarp.

Jag förneka ju lite att min häst var skarp - Skarp? äsch unghästfasoner och stofasoner men jag fatta ju mer o mer att denna donna hon har skarpheten i form av mkt huvud och smarthet.
 
Sv: Var är Briar?

Jag har ett sto född 2011 efter Briar.
hon är en klippa i all hantering och jag får så mycket beröm
om henne då hon är så trygg i sig själv och älskar alla hon träffar.

hon är otroligt snygg och högrest,med stort hjärta.
hon är långt före dom flesta i sin ålder i hantering då hon är lättlastad.
kan lastas av själv,står på stallgången och lyfter hovarna fint,älskar att gå ut och gå promenader.

Har jag någonsin möjlighet igen att betäcka med Briar så är det en självklarhet! :love:
tyvärr dog mitt sto i november pga sjukdom,så nu har jag bara briar avkomman kvar.

sedan tror jag mycket att hanteringen det första året speglas för resten av deras liv.
jag har ju tiden och orken att lägga på henne,så hon hanteras dagligen och står i box,sedan går vi ut och går och grejar ca 2 timmar om dagen.
 
Sv: Var är Briar?

Var mamman också skarp? För det kan ju ha varit kombinationen som gjorde det - det är intressant, för jag känner igen en del egenskaper från unghästen jag red, t ex detta att gå fram överallt och ifrågasätta lite grann i hanteringen (Menar du verkligen att jag ska stå still här? Verkligen? Inte ens vifta lite med frambenet? Nänä...), man var tvungen att visa vart skåpet skulle stå. Däremot ifrågasatte hon aldrig när man red, utan försökte göra sitt bästa efter förmåga (inte så lätt när man bara är tre). Jag tappade kontakten med henne sen, men jag tror hon blev väldigt trevlig som vuxen, det är en stor fördel med en häst som är trygg i sig själv och har ett sånt förtroende för människor som hon hade.

Men den hästen hade en mamma som var väldigt snäll och medgörlig, ägaren berättade att hon kanske inte hade så mycket gång, men det gick rätt bra på tävling ändå, för hon var så lydig och plockade poäng på att fixa alla hörnpasseringar osv med den äran. Och då kanske det blev alldeles lagom skärpa med Briar.
 
Senast ändrad:
Sv: Var är Briar?

Klokt skrivet!

I förra numret av Ridsport stod det att importerna riskerar att utarma svensk avel! Jag är nybörjare i avel, men jag är en av dem som sätter temperament och hållbar häst som prio ett, tävlingsprestationer på högre nivå, det kommer någonstans på typ prio tre eller fyra. ;)

Och varför köper folk importer? Priset? Temperamentet? Ridskolor säger ju allt oftare i allafall att de hittar bäst temperament på hästarna på utländska hästar.

Jag ser det som så att om jag skulle välja en hingst som ofta ger avkommor till högre nivå på tävling men med skarpt temperament, vad händer då om det blir en halvtaskig avkomma prestationsmässigt men med ett sjujäkla tufft, nervigt eller känsligt temperament? Vem ska då ha den? Jag kommer inte att klara av den avkomman, och vem ska jag i så fall sälja till?
 
Sv: Var är Briar?

Jag har lärt känna en uppfödare som fött upp halvblod "i 100 år", och hon säljer dem också. Hon avlar på fina märrar, byter ut beståndet om det inte håller måttet, åker utomlands och kollar på hingstar och avkommor. Vet inte hur många hästar hon fött upp som går svår, men msv går flera av dem. Hon är noga med temperamentet på sina avkommor, vet vad som inte är lämpligt att kombinera med just hennes ston.

Och hon säger att de holländska hästarna oftast är för elektriska för hobbyryttare, alltså de flesta av hennes kunder. Och då snackar vi om hobbyryttare som ofta är på msv nivå, med sikte på eventuell start i svår klass.

Och jag lyssnar på henne! Hon ser ju både hingstarna och avkommorna, hon kan ju det hon gör!
Så ni verkar vara lite på samma linje, det holländska är inte felfritt! ;)
 
Sv: Var är Briar?

Mamman var väldigt typisk märr. Surade när hon åt, öronen bakåt och gapa lite med käften i luften. Väldigt sur när det var mat i närheten helt enkelt. MEN hon var en ängel att rida, gud gjorde aldrig någonting. Hon vägrade en grej under alla de åren(16) jag hade henne och det var en blåsig dag som en postlåda stod och slog, då tog det mig tre timmar att komma förbi den men det var också det enda. Så kan ju inte påstå att hon var speciellt skarp.

När min lilla sen kom till världen så var hon redan efter första veckan väldigt självständig. - Jaha står mamma där, ja men det struntar väl jag i jag går här borta i stället och försöker äta något.

När jag sedan efter några månader blev uppringd av Hans-Yngve så berättade han att även Briar är en väldigt självständig häst, och att min avkomma förmodligen fått hans självständiga egenskaper. Märren var ju väldigt beroende av andra hästar i närheten, bara hon såg dom så var hon lugn.


Så jag vet inte riktigt vad jag fick för avkomma. Jag gjorde hela tiden NH med henne. Hon accepterade och jag fick mig själv till ledaren tills det att hon blev 4-5år kanske det var då hon började bli som värst i allt ifrågasättandet. Jag gav mig ju såklart aldrig utan fortsatte - meeeen var ju alltid tjafs.
 
Sv: Var är Briar?

Jag har också haft att göra med flertalet skarpa Briar avkommor.

Ett av dom var ett skitfint hoppsto, tävlade 140 hoppning som 10-11 år. Men jäklar vilket humör hästen hade.
 
Sv: Var är Briar?

Och varför köper folk importer? Priset? Temperamentet? Ridskolor säger ju allt oftare i allafall att de hittar bäst temperament på hästarna på utländska hästar.

Min ridskola köper en blandning av importer och svenska hästar, och jag skulle säga att priset är en faktor - inte när det gäller tyska och holländska hästar, dock, de hör till stallets dyrare hästar i inköp, men då har de också både kapacitet och framförallt utbildningsnivå snäppet över många av de svenska hästarna.

Sen har vi på sistone köpt ett par polska hästar också, är där är det definitivt priset som varit avgörande. Av de hästarna att döma ligger den polska aveln efter den svenska (det är alltså hästar med helt ok stam, från internationella hingstlinjer som Ladykiller, Voltaire och Grannus), men de kostar förhållandevis lite jämfört med svenska hästar.

Temperamentsmässigt är importerna varken bättre eller sämre än de svenska hästarna, och importerna har om något stammar som är mer "modern sporthästavel" än de svenska halvbloden i stallet.
 
Sv: Var är Briar?

Upplever du att många säljare av svenska hästar backar ur när du nämner att du köper hästar till en ridskola? Har hört en del att det kan vara så.
 
Sv: Var är Briar?

Nu köper inte jag själv, men visst kan det vara så. Det händer framförallt om man köper från privatpersoner, som även på andra sätt kan vara ett bökigt sätt att köpa ridskolehäst. De flesta hästarna kommer antingen via kontakter, via hästhandlare, eller direkt från uppfödarna. Ytterst sällan, om nånsin, som vi köper häst via annons. Det blir oftast för dyrt att köpa på det sättet, med många resor för att titta på enstaka hästar, osv.

Sen är det också så att ett utbildat svenskt halvblod ofta är såpass dyrt att det kostar för mycket för vår ridskola, helt enkelt. Vi har några få svenska halvblod som köpts i vuxen ålder, välutbildade, men då har de oftast haft något aber som gjort att de sjunkit i värde (reservation på försäkringen som gör att privatpersoner drar öronen åt sig, nerver som inte håller för tävling, etc).
 
Sv: Var är Briar?

Jag tycker det är synd att många svenska säljare har något emot ridskolor! För det finns ju faktiskt många hästar som inte är så bra som säljaren tror och de står där med osålt månad efter månad! Och har då hästen ett gott temperament så skulle ju ridskolor vara intresserade av hästen!

Dessutom så har jag sett ett minimalt antal ridskolehästar som farit illa! Däremot har jag sett desto fler privathästar fara illa! Och ibland fara mycket illa till och med! :(

Jag skulle gärna sälja till ridskola, men jag skulle ha samma standardkrav som om jag sålde till privatperson. Och med de krav jag har så lever de flesta ridskolor upp till dem! Inte alla, men det stora flertalet.

Blir min egenuppfödda lilla halvblodspojke för liten för mig så kanske du blir spekulant om några år, vem vet! ;)
 
Sv: Var är Briar?

Njä det stämmer väl inte riktigt. Däremot så hoppade han väldigt bra så RGB ville ha honom till hoppning. Det var RGB och JB som visade honom på proven.

Det ligger ju mkt gångrater bakom Briar, Magini hade väldigt bra gångarter själv och Maraton behöver man ju inte direkt säga att han lämnade det.

Må så vara, detta var vad Briars utbildare sa till mig och jag ska i ärlighetens namn säga att jag inte har sett sådär jättemånga fantastiska avkommer till honom.
 
Sv: Var är Briar?

Må så vara, detta var vad Briars utbildare sa till mig och jag ska i ärlighetens namn säga att jag inte har sett sådär jättemånga fantastiska avkommer till honom.

Fast tittar du på blup så ser du ju att han lämnat rätt många tävlingshästar i dressyr, också i högre i klasser. Så de finns ju, även om du nu inte råkat se dem.

Sen beror det väl på vad man gillar för typ av häst också, han lämnar vad jag har sett lite större och grövre hästar, och gillar man inte den typen av häst så kanske man inte tycker de är fantastiska. Däremot, vare sig man gillar typen eller inte, så presterar de ju uppenbart på tävlingsbanorna.

Sen, i ärlighetens namn, finns det någon hingst öht som lämnat "jättemånga" (dvs 50+) "fantastiska" (otroliga gångarter, fantastisk typ, klockrent tävlingspsyke) hästar? Det finns ju inte så många fantastiska hästar öht i världen, lite mycket begärt att en enda hingst skulle lämna jättemånga då kanske...

Sen har man självklart olika smak, men det är ju en annan sak. Det finns hingstar som rent objektivt lämnar mycket bra tävlingshästar, men som jag ändå inte tycker särskilt mycket om för egen del. Men det säger ju inte så mycket om hingsten egentligen, mer min egen smak.
 
Sv: Var är Briar?

Må så vara, detta var vad Briars utbildare sa till mig och jag ska i ärlighetens namn säga att jag inte har sett sådär jättemånga fantastiska avkommer till honom.

Med tanke på att han ligger på plats 11 på världsrankingen och då med ett betydligt mindre antal avkommor än ex Jazz så känns det fel att säga att han inte lämnar bra.

Vad jag menar med färre antal avkommor är att för en hingst som Jazz finns det än fler chanser att faktiskt också få avkommor som går hela vägen.

Briars utbildare- tänker du på Jan Brink som tagit honom hela vägen?
 
Sv: Var är Briar?

Nej, du missförstod mig inte, och nej, jag håller inte med dig om att det skulle behövas en särskild avel för icke tävlingsmaterial. De som inte visar sig duga för högre klasser blir ju ett alldeles utmärkt material för amatörer. Bara för att man satsar högt betyder det knappast att resultatet hamnar någonstans ens i närheten av vad man tänkt sig. Eller vad tycker du? Temperamentet för en tänkt tävlingshäst är knappast dåligt.

Fast det stämmer ju inte alltid. Säg att man tar fram ett föl med målsättningen kapacitet och nerv/mentalitet/motor för att gå de högsta klasserna. Man kan ju, om man har tur, få både och = Jackpott! Men man kan också få ett föl som har mentaliteten/nerven/motorn som behövs för att gå de högsta klasserna men inte den fysiska kapaciteten för det. En sån häst hade passat jättebra hos en elitryttare. Men elitryttaren vill inte ha den för den kan inte gå hela vägen. Hobbyryttaren då? Hobbyryttaren (generellt sett) är nog inte intresserad av nerven/mentaliteten/motorn hos en elithäst utan vill ha en lite mer lagom häst. Var hamnar dessa hästar då? Jo, många av dem åker nog runt en del tyvärr och hade mått bättre och fått bättre liv om de varit lite mer lagom.

Se sen på landets ridskolor. Hur många SWB finns där? Inte alls lika många som förr. Varför? Jo, två orsaker: de är för dyra samt att det blir svårare att hitta SWB med temperament att gå på ridskola eftersom alla avlas med målet att gå hela vägen. Och sen klagar folk över att ridskolor har så många importer.
 

Liknande trådar

Hundträning Byn som jag bor i anordnar hundpromenader ett par gånger i veckan. Jättebra träning tänkte jag. Själv har jag inget behov av social...
Svar
8
· Visningar
1 951
Senast: Sesca
·
Ekonomi & Juridik Hej! Någon som var lite koll på hur jag kan gå tillväga i min situation. Långt inlägg men tyvärr nödvändigt för att förklara hela...
2 3
Svar
57
· Visningar
11 401
  • Artikel Artikel
Dagbok På något sätt känns det som ett skifte har skett den senaste veckan. Som att jag mentalt har gått igenom en portal. Det känns som att...
Svar
4
· Visningar
2 506
Senast: Pratsch
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Om 1 vecka är det 3 år sedan jag sist kände kärlek, för då lämnade min älskade hund jordelivet. Han levde ett långt och lyckligt liv...
Svar
6
· Visningar
2 118
Senast: Rie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp