Vänta med att äta upp? Bukelena

[Lobelia]

Fast det är nog en gammal etikettsregel som tydligen fortfarande hänger kvar i vissa kretsar. En snabb googling visar att "Etikettdoktorn" tycker det är en bra idé.

http://blogg.vett-och-etikett.com/vardskap-ska-vardinnan-ata-upp-sist-av-alla/

Att det är en gammal etikettsregel har framgått, jag undrade hur folk skulle uppleva om någon medvetet åt långsamt för att försöka få folk att känna sig mindre glupska. Alltså om det fungerar på dem.

 

[Snurrfian]

Så om min unge sitter en hel middag med näsan i mobilen, med plingande ljud var tionde sekund, så är det shitty av mig att säga att den får använda telefonen efter maten?

Där kommer andra regler in än etikettsregler, det är regler om föräldraskap. Där får man själv fundera på vad man anser är lämpligt för ens egna barn. Vi har som exempel regel att man inte har mobilen framme när vi äter kvällsmat. Däremot är det helt okej vid en vanlig vardagsfrukost, är det däremot en mer fixad söndagsfrukost, ja då får inte telefonen vara framme. Men om vi bjuder hem en annan familj med barn så skulle jag aldrig säga åt det barnet att lägga undan mobilen. Skulle mina egna barn mot alla förmodan ta fram mobilen när vi är bortbjudna på middag så räcker det att titta på dem för att de ska lägga undan den.

 

[cirkus]

Om andra tar illa upp är det deras problem att hantera. Det finns inget du kan göra åt det inom ramen för etikettsartad artighet.

Så är det nog.. Det är stor skillnad för mig att ta upp mobilen och börja surfa jämfört med att ta fel gaffel. Det ena bryr mig inte ett smack. Det andra ogillar jag skarpt och skulle inte ha problem att säga till om.

Rätt ofta så ser jag sällskap på flera personer som är ute och äter och alla glor ner i sina mobiler. Det är jättemärkligt att vara så onärvarande tycker jag

 

[tott]

Tusen tack, själva meningen med min post var att få en lektion i hyfs och uppfostran.

Hån, tycker jag det var. Jätteonödigt, tycker jag också.

 

[karamelldrottningen]

Min dotter var på födelsedagsmiddag hemma hos pojkvännens familj. Hon äter ganska sakta och är liten i maten. Alla andra åt upp maten snabbare än henne och så fick hon kämpa vidare med en alldeles för stor portion.
Jag har lärt mig att man som värd/värdinna aldrig lämnar gästen att äta ensam utan man ser till att ha mat kvar på tallriken så att gästen inte hamnar i dotterns sits. Plus att man inte måste äta upp om man serverats maten och inte tagit själv.
Vad säjer folket?

Aldrig hört att man ska ha mat kvar sist av alla om man är värd.
Lämna mat borde man absolut få göra om man inte orkar mer.

 

[Lobelia]

Så om min unge sitter en hel middag med näsan i mobilen, med plingande ljud var tionde sekund, så är det shitty av mig att säga att den får använda telefonen efter maten?

Du borde lärt din unge hyfs innan hon visar sig på finnare middagar, att lära barnen hyfs hemmavid är det ingen som protesterat mot.

 

[mandalaki]

PS. Helt ärligt, jag har varit på middag hos very much överklass och de har sällan hållit hårt på etikett. För mig är det här en sån där ängslig medelklassgrej, där man i sin iver att göra rätt och vara fin bara framstår som skitnödig. Där man tror att man får nåt form av diplom för att man är bäst på att vara chockad över att det finns folk som inte har bordsplacering på sina middagar.

Sådär känner jag inför de flesta etikettstrådar. De blir mest en tävlan i vem som kan mest etikett och alltså verkar mest classy.

 

[mandalaki]

Hån, tycker jag det var. Jätteonödigt, tycker jag också.

Ok, då vet jag!

 

[tott]

Sådär känner jag inför de flesta etikettstrådar. De blir mest en tävlan i vem som kan mest etikett och alltså verkar mest classy.

...men vem/vilka är det som fått tråden på villovägar??

 

[mandalaki]

...men vem/vilka är det som fått tråden på villovägar??

Mest du, verkar det som? Nästan alla inlägg i tråden handlar etikett, förutom dina som du använder för att hacka på mig.

 

[Petruska]

Sådär känner jag inför de flesta etikettstrådar. De blir mest en tävlan i vem som kan mest etikett och alltså verkar mest classy.

Samtidigt som det nästan alltid mest handlar om hur andra borde bete sig.

Det vill säga diskussionen om etikett, som används för att tävla i "ha klass", blir i sig själv ett enda kontinuerligt pågående etikettsbrott. Dessutom brott mot den enda faktiskt viktiga regeln, enligt alla som är födda in i den där "etiketten".

Precis på samma sätt som när folk vill tillämpa klädkod på någon fest de arrangerar, för att få en viss stil på tillställningen. Dvs, de vill använda "etikett" för att uppfostra andra.

 

[Raderad medlem 6459]

Att man uppfostrar sina barn även vid matbordet ser jag väl som rätt tråkigt för övriga, men får väl vara OK om den detaljen inte sköts tidigare.

 

[cirkus]

Samtidigt som det nästan alltid mest handlar om hur andra borde bete sig.

Det vill säga diskussionen om etikett, som används för att tävla i "ha klass", blir i sig själv ett enda kontinuerligt pågående etikettsbrott. Dessutom brott mot den enda faktiskt viktiga regeln, enligt alla som är födda in i den där "etiketten".

Precis på samma sätt som när folk vill tillämpa klädkod på någon fest de arrangerar, för att få en viss stil på tillställningen. Dvs, de vill använda "etikett" för att uppfostra andra.

Ser du nån sorts gråskala mellan att bete sig hyffsat och det som kallas för etikett?

Jag tänker på mobilanvändande vid middagsbordet tll exempel

 

[Raderad medlem 6459]

Nu är jag tillbaka från min (fruktansvärt informella) lunch!

@hoppsann Jag har fetat det som jag upplever är saker som fullkomligt ignoreras av de allra flesta vid en informell födelsedagsmiddag med familjen.

Vid bordet

• Värden med bordsdam ställer sig vid sina platser.
• Bordsdamen sitter alltid till höger om mannen.
• Vid representation sitter hedersgästen till höger om värden (oavsett kön)
• Om det är dammiddag, sitter hedergästen på värdinnans högra sida, vid en herrmiddag sitter han på värdens högra sida.
• Sist av alla anländer värdinnan och det är hon som sätter sig ned först.
• Finns ingen värdinna sätter sig värden först (vid t.ex. representation)
  
• Herrarna drar ut stolen och hjälper sina bordsdamer till höger att sitta ned.
• Väskor kan hängas över stolsryggen, armstödet eller hänga på damens axel. Alternativt i ditt knä eller bakom ryggen mot stolsitsen.
• Framför dig ser du nu en rad glas, längst till höger har du ditt vattenglas.
• Till vänster om ditt kuvert finns eventuellt en assiett, den är din. Bröd och/eller servett finns där.
• Nu kan du som gäst omedelbart placera din servett i ditt knä. Inte i slipsnål eller skjortkrage!
• Vatten kan du du dricka av direkt. Avvakta med att dricka av eventuellt vin till en välkomstskål utbringats.
• Finns det ett kuvertbröd, kan du bryta bitar av detta. Ta en klick smör på din assiett och smöra bitarna vartefter med din egen assiettkniv.
• I avvaktan på välkomsthälsning från värden samtalar du med den du har till bords.
• Bra samtalsämnen är enkla. Vädret, kallt, varmt, höst,vår. Bygden, landskapet, miljön, hemmet, inredning, musik, filmer, teater etc.
• Värd eller värdinna reser sig eller lyfter sitt vinglas när alla fått att dricka. Hälsar välkomna och utbringar en bordsskål.
• Därefter kan gästerna dricka av vinet.

När man får börja att äta och dricka

• Ingen gäst börjar äta innan värdinna eller värd sagt varsågod eller börjat äta själva.
• En myt säger att man får börja vid fler gäster än åtta vid bordet, detta är fel.
• När du sitter till bords och innan det sagts varsågod, kan du dricka av vattnet, bryta och äta av brödet, samt placera servetten i ditt knä.
• Om det serveras soppa, eller om det är många gäster och maten riskerar bli kall uppmanar ett bra värdpar gästerna att börja äta direkt.

Bestick, glas och hur du äter

• Besticken används enligt principen "utifrån och in". Ytterst ligger således besticken till förrätten.
• Soppsked ligger till höger om tallriken. Serveras soppa ska man helst inte tippa tallriken alls, behövs detta gör du det ifrån dig.
• Dessertbesticken ligger ovanför din tallrik.
• Det anses mest korrekt att hålla gaffeln i vänster hand och kniven i höger. Dessa används samtidigt.
  
  
• Den eleganta gästen vet att mat som inte behöver skäras eller fösas på med kniven, kan ätas med gaffel i höger hand (t.ex. fiskpaté).
• Vid desserten är det "finast" att äta med gaffeln. Även här beror det på gaffelns höga status i besticksordningen.
• Vänsterhänta byter inte plats på besticken, då det kan orsaka kollisioner med bordsgrannen (återigen, det är enbart vid formella middagar).
• Fingrarna används inte till att äta med, även om det är fågel eller kotlettben. Man äter med besticken.
• Vid okonventionella måltider kvittar det om man tar kycklingbenet med fingrarna.
  
  
• Glasen används från höger till vänster. Samtliga glas kan användas hela måltiden och dukas inte bort.
• Väl dukade bord har salt- och pepparkar. Smaka först, sedan kan du krydda maten. Det är inte oartigt att göra det, vi har olika behov av sälta.
• Ibland förekommer kaffekoppar på bordet, det rekommenderas inte. Men om den finns, står den längst till vänster, så man kan ta den sist av all dryck.

 

[Petruska]

Ser du nån sorts gråskala mellan att bete sig hyffsat och det som kallas för etikett?

Jag tänker på mobilanvändande vid middagsbordet tll exempel

Jag lutar åt att vanligt hyfs är helt situationsberoende och därför nästan helt saknar regler. En trött kväll kan det vara helt ok att alla hänger över mobilerna medan de äter, men de flesta dagar känns det inte så trevligt. På en enkel strandservering kan vi mycket väl äta några av våra pommes frites men fingrarna, på ett lite finare ställe gör vi inte så. Eftersom vi känner varandra och är på samma våglängd, behöver vi inga regler. Någon lägger servetten i knät och någon gör det inte och båda är okej.

Etikett, i konservativ mening är en kombination av att göra sig själv trevlig för andra och att underlätta för gäster som kan känna sig osäkra på vad som gäller - tex pga olika klassbakgrund eller olika kultur.

Det betyder att för de flesta av oss behövs aldrig någon etikett. Vårt vanliga sociala liv funkar ändå. Det är inget problem att min amerikanske svåger och jag hanterar besticken olika, tex.

Etikett som det oftast används på buke är mest skitnödigt, tycker jag. En massa regler utan mening som inte är till hjälp för den som känner sig osäker, utan snarare skapar osäkerhet.

 

[alazzi]

Nope, men för att jag visste att jag stred mot trådens struktur när jag skrev mitt inlägg. =)

Nu var det @alazzi som skulle piskas upp lite. Jag kände med alazzi och tyckte det alazzi skrev inte var några konstigheter. Så jag lade medvetet huvudet på stocken.
Jaja, nu har jag inte tid. Min skärmtid för i dag är överskriden! Allt gott!

Jag tackar för det. Tyckte att folk var lite väl hårda mot mig och jag blev ledsen.

 

[athena]

Jag lutar åt att vanligt hyfs är helt situationsberoende och därför nästan helt saknar regler. En trött kväll kan det vara helt ok att alla hänger över mobilerna medan de äter, men de flesta dagar känns det inte så trevligt. På en enkel strandservering kan vi mycket väl äta några av våra pommes frites men fingrarna, på ett lite finare ställe gör vi inte så. Eftersom vi känner varandra och är på samma våglängd, behöver vi inga regler. Någon lägger servetten i knät och någon gör det inte och båda är okej.

Etikett, i konservativ mening är en kombination av att göra sig själv trevlig för andra och att underlätta för gäster som kan känna sig osäkra på vad som gäller - tex pga olika klassbakgrund eller olika kultur.

Det betyder att för de flesta av oss behövs aldrig någon etikett. Vårt vanliga sociala liv funkar ändå. Det är inget problem att min amerikanske svåger och jag hanterar besticken olika, tex.

Etikett som det oftast används på buke är mest skitnödigt, tycker jag. En massa regler utan mening som inte är till hjälp för den som känner sig osäker, utan snarare skapar osäkerhet.

Amen.

 

[the_connemara]

Men vilken tråd det blev Känns som att hela buke bråkar om äpplen och päron och blandar in nya saker hej vilt? Läste resten sedan mitt svar i ett svep nu och fattar noll.

@alazzi hoppas din dotter kan känna sig mer bekväm i att åtm tacka för sig när hon fått för mycket mat upplagd av någon annan. Att vara stressad med att vara sist med mat kvar i lite mindre bekväma sammanhang hade jag själv också behövt tips på.

 

[lil-sis]

Nu är jag tillbaka från min (fruktansvärt informella) lunch!

@hoppsann Jag har fetat det som jag upplever är saker som fullkomligt ignoreras av de allra flesta vid en informell födelsedagsmiddag med familjen.

Vid bordet

• Värden med bordsdam ställer sig vid sina platser.
• Bordsdamen sitter alltid till höger om mannen.
• Vid representation sitter hedersgästen till höger om värden (oavsett kön)
• Om det är dammiddag, sitter hedergästen på värdinnans högra sida, vid en herrmiddag sitter han på värdens högra sida.
• Sist av alla anländer värdinnan och det är hon som sätter sig ned först.
• Finns ingen värdinna sätter sig värden först (vid t.ex. representation)
• Herrarna drar ut stolen och hjälper sina bordsdamer till höger att sitta ned.
• Väskor kan hängas över stolsryggen, armstödet eller hänga på damens axel. Alternativt i ditt knä eller bakom ryggen mot stolsitsen.
• Framför dig ser du nu en rad glas, längst till höger har du ditt vattenglas.
• Till vänster om ditt kuvert finns eventuellt en assiett, den är din. Bröd och/eller servett finns där.
• Nu kan du som gäst omedelbart placera din servett i ditt knä. Inte i slipsnål eller skjortkrage!
• Vatten kan du du dricka av direkt. Avvakta med att dricka av eventuellt vin till en välkomstskål utbringats.
• Finns det ett kuvertbröd, kan du bryta bitar av detta. Ta en klick smör på din assiett och smöra bitarna vartefter med din egen assiettkniv.
• I avvaktan på välkomsthälsning från värden samtalar du med den du har till bords.
• Bra samtalsämnen är enkla. Vädret, kallt, varmt, höst,vår. Bygden, landskapet, miljön, hemmet, inredning, musik, filmer, teater etc.
• Värd eller värdinna reser sig eller lyfter sitt vinglas när alla fått att dricka. Hälsar välkomna och utbringar en bordsskål.
• Därefter kan gästerna dricka av vinet.

När man får börja att äta och dricka

• Ingen gäst börjar äta innan värdinna eller värd sagt varsågod eller börjat äta själva.
• En myt säger att man får börja vid fler gäster än åtta vid bordet, detta är fel.
• När du sitter till bords och innan det sagts varsågod, kan du dricka av vattnet, bryta och äta av brödet, samt placera servetten i ditt knä.
• Om det serveras soppa, eller om det är många gäster och maten riskerar bli kall uppmanar ett bra värdpar gästerna att börja äta direkt.

Bestick, glas och hur du äter

• Besticken används enligt principen "utifrån och in". Ytterst ligger således besticken till förrätten.
• Soppsked ligger till höger om tallriken. Serveras soppa ska man helst inte tippa tallriken alls, behövs detta gör du det ifrån dig.
• Dessertbesticken ligger ovanför din tallrik.
• Det anses mest korrekt att hålla gaffeln i vänster hand och kniven i höger. Dessa används samtidigt.
  
  
• Den eleganta gästen vet att mat som inte behöver skäras eller fösas på med kniven, kan ätas med gaffel i höger hand (t.ex. fiskpaté).
• Vid desserten är det "finast" att äta med gaffeln. Även här beror det på gaffelns höga status i besticksordningen.
• Vänsterhänta byter inte plats på besticken, då det kan orsaka kollisioner med bordsgrannen (återigen, det är enbart vid formella middagar).
• Fingrarna används inte till att äta med, även om det är fågel eller kotlettben. Man äter med besticken.
• Vid okonventionella måltider kvittar det om man tar kycklingbenet med fingrarna.
  
  
• Glasen används från höger till vänster. Samtliga glas kan användas hela måltiden och dukas inte bort.
• Väl dukade bord har salt- och pepparkar. Smaka först, sedan kan du krydda maten. Det är inte oartigt att göra det, vi har olika behov av sälta.
• Ibland förekommer kaffekoppar på bordet, det rekommenderas inte. Men om den finns, står den längst till vänster, så man kan ta den sist av all dryck.

Jag tror de bör redigera bort vädret som lämpligt ”neutralt” samtalsämne

 

[hastflicka]

Jag har aldrig någonsin varit på en födelsedagsmiddag hos vänner eller släkt där alla de där stegen följts. Jag tror få har varit det, oavsett vad man hävdar här.

För mig är det du skriver helt absurt.

Hur manga middagar i Tyskland har du varit pa om det inte ar mycket nara familj? Jag har aldrig varit hemma hos nagon i Tyskland dar det inte varit mycket formellt. Inte ens for en eftermiddags fika hemma hos en kompis, och absolut inte en fodelsedags middag.

Min mormor var också mycket noga med det. Hon såg till, oklart exakt hur hon bar sig åt, att alltid ha mat kvar till sist på sin tallrik. Hon sa att det är något man gör av artighet, för att gästerna inte ska behöva känna att de är glupska som bara äter och äter medan alla andra är klara.

Efter min mormor har ingen i min familj tillämpat den där regeln, och jag tror inte att jag någonsin har varit någonstans där den tillämpas (men jag ska kolla lite extra noga nästa gång jag besöker mina svärföräldrar, de kan tänkas hålla på sådant utan att jag har tänkt på det och utan att prata om det).

Jag tycker att det räcker gott och väl att alla sitter kvar och pratar tills alla har ätit klart. (Möjligen kan mindre barn gå från bordet efter att alla barnen har ätit klart.)

Min Mamma var expert pa att ata sa att hon alltid var sist, med en sista tugga, nar sista gasten atit klart.
I min familj har alla alltid atit ett mal tillsammans vid matbordet varje dag. Alla sitter kvar tills alla atit klart. Mindre barn kan be att fa bli "excused" och lamna innan.

Eller så är det där normal hyfs, men att tippa på sopptallriken mot sig bör kanske inte anses som grottmänniskebeteende?

Enligt reglerna pa Lundsbergs internatskola ar det deffinitivt ett grottmanniskobeteende att tippa sopptallriken.

Jag undrar bara sa hur sa manga kan vara sa fordommande mot @alazzi och referera till Svensk etikett och traditioner nar hela fragestallningen utspelade sig i Tyskland, utan att stalla en enda fraga om vad som ar vanligt dar.