Det är riktigt att valpar bör ha ett foder med cirka 30 procent protein räknat på torrsubstansen (TS) i fodret, att jämföra med behovet cirka 20-25 procent för den vuxna hunden. Den högre proteinhalten behövs hos den växande valpen för att skelett, leder, muskulatur och immunförsvar ska kunna utvecklas korrekt och det är således visat att frekvensen utvecklingsrubbningar minskar påtagligt om valpen ges ett högre proteinintag under den mest snabbväxande perioden.
För att ytterligare minska risken för framförallt felaktig utveckling av lederna, kan man med fördel försöka motverka att de medelstora och större hundarna tillåts växa på sig alltför snabbt. Just benägenheten att växa snabbt är nämligen en av de faktorer som anses ha betydelse för att ledproblem som höftledsdysplasi och osteochondros ska uppkomma. Typiskt nog ser man osteochondros i ungefär dubbelt så hög frekvens hos hanhundar (som växer snabbare på grund av testosteronet) än hos tikar.
"Tillväxtbromsen" åstadkommer man genom att minska fodrets energitäthet. I viss mån kan både kolhydrater och protein bidra med energi, men den utan jämförelse viktigaste energikällan i fodret utgörs av fett. I realiteten bidrar fett med ungefär fyra gånger så mycket energi som kolhydrater respektive protein.
Det är alltså fetthalten och inte proteinhalten som ska sänkas i valpfoder avsett för stora hundar jämfört med valpfoder till småväxta hundar. Typiskt fetthalt i valpfoder för medelstora och större hundar är ungefär tio procent av TS (torrsubstansen), mot cirka 20-25 % i vanligt valpfoder.
*gör allt för att slippa städa*
