Just det där upplever jag blir väldigt ofta fel - hundar lär sig jättesnabbt att det är den kedjan som utlöser belöningen; dvs att gå ut och dra, stanna, komma tillbaka och få belöning. Inte så konstigt egentligen att de börjar dra direkt igen.
Tricket brukar vara att INTE belöna när hunden kommer tillbaka till dig utan istället börja gå igen och direkt när hunden gått ett eller två steg
med slakt koppel så belönar du, gärna bakåt. Här är ju en klicker eller ett motsvarande ord bra så att man hinner belöna exakt när hunden
inte drar.
Ytterligare två tips för koppelgående som jag tycker funkar bra:
Ta den-leken lär jag in genom att först lära hunden att när jag säger "Ta den!" med ganska hög och glad röst så kommer jag att kasta en godis. Har man en mer leksaksdriven hund kan man då istället slänga fram en leksak men ibland är det så mycket enklare att få många repetitioner med godis så jag väljer det i så hög utsträkning som möjligt. När hunden börjar fatta "Ta den!" så börjar jag lägga in det på promenaden. Väljer ett tillfälle när hunden går utan att dra, ropar "Ta den!" och så snart hunden vänder sig om så kastar jag en godis på marken bredvid mig eller bakom mig - lite beroende på hur bra hunden är på att hitta godiset. Försöker välja godis som syns på den mark vi går på - här är det mycket grusväg och då behövs lite ljusare eller mörkare godisbitar, inte bara vanliga bruna.
En ny lek som jag hittade på med senaste valpen är att kasta godis över huvudet. Jag kastar alltså en godisbit så den flyger och landar precis framför hunden vid något tillfälle när den inte drar (allt för mycket i alla fall, man kan göra det även om hunden drar men inte om den vråldrar och släpar på föraren). Tricket här är att bara kasta när hunden har huvudet framåt - de lär sig relativt snabbt att höra när man rör armen för att kasta men då håller jag bara inne med kastet. Lyckas man med att kasta godiset med relativ precision och utan att de vrider på huvudet får man ganska snart en hund som går i förväntan på godiskast. Då kan man dock få en del drag i kopplet eftersom man kastat framför hunden men det är då jag börjar kasta så att godiset antingen landar på hundens manke/huvud eller precis bredvid framtassarna, då får man en hund som börjar stanna upp vid varje kast och efter några gånger så börjar de gå saktare och med förväntan på att något intressant ska komma. Här är det mycket timingen som är viktig. En trevlig sidoeffekt är att man får ett väldigt fint framförgående om man ska tävla brukset och man borde även kunna få en fin grund till saktagående inför framåtsändandet.
. Sen med belöningar, dålig timing, fumlar med kopplet och tappar godis till höger och vänster. Är också lite dålig på att upptäcka när lilleman är trött. Tycker att jag alltid märker det lite väl sent. Tror ibland också att jag överskattar hur mycket han egentligen orkar och hur länge han kan koncentrera sig.
. Förväntade mig verkligen att han skulle riva huset, men han är väldigt lugn inomhus och har än så länge inte haft sönder massa saker när han varit själv. Och så är han jätterolig att träna med! Gillar folk gör han också 
. Ja, han är faktiskt inte dum lilleman, så det är mycket möjligt att han lagt ihop ett och annat. Får helt enkelt klura på nytt upplägg.
Lite mer muskler bör hon få. Men det tar väl lite mer tid. 
).
