Den lättlärda Elda, som inte brydde sig om andra hundar ute osv är nu en jävla tonåring på 8 månader med allt vad det innebär - i uppgraderad version
Gosig inomhus ja, förutom när hon får för sig att hon ska bossa järnet med både snart 2-åriga tiken och med hanvalpen. Hon kan tugga ett ben eller leka med en leksak och se går hon och lägger sig och halvsover......och nåde om någon råkar närma sig hennes grej. Hon kastar sig ut med ett falsettskrik
och sen mutter och morr i några sekunder. Sen vänder det och hon blir busig istället. Känslostormar som heter duga nu
Ute kan hon börja skrika på andra hundar vid möte och ibland skiter hon helt i dom.....knäppskaft. Hon är oerhört förig och trevlig lös, men ett as i koppel och har dragit sönder min arm - en liten skithund på 6,5 kg har fixat golfarm på mig
Jaja, det ska väl bli hund av henne med någon gång...
London är 5 månader nu och har börjat lyfta på benet - det tog lite tid
men inte alltid, men han gick snabbt från att en dag förra veckan att göra momenten en dag utan att det kom något, tills att dagen efter lyckas pinka med ett ben lyft och tredje dagen hjälpte han Skalman att markera på vissa ställen på kvällspromenader. Stor pojke nu
I övrigt har han tappat typ alla valptänder nu, vilket gör mig oerhört glad för han kan fortfarande gärna hälsa med att kasta sig fram7upp 1 meter och glädjehugga.....och gärna i näsan på en
men en mysig kille. Inte en överväxlad duracell som Elda är, utan en mer soft kille som är lycklig när jag lämnar honom och Elda hemma när jag går långis med dom vuxna först innan ynglen får sin skogstur. London är nämligen gräsligt morgontrött
Inom ganska kort framtid så lär det bli han och Skalman som får gå promenader ihop, för löp är i antågande. Petra kommer börja löpa inom närmaste framtiden och jag misstänker att Elda hänger på med sitt första löp då - dom är lika före-löp-knäppa båda två nu...
Visa bifogad fil 63198