Vågar inte rida ensam..

Y

Yulia

Jag har ett stort problem med min valack som jag tänkte att någon kanske har någon åsikt om eller något tips om vad jag ska göra. Det är såhär att när han tas ifrån de andra hästarna som han går i samma hage som och som står i samma stall som honom så blir han helgalen. Det spelar ingen roll om man tar honom direkt ur hagen in i stallet eller om man tar honom ur stallet för att rida ensam, han flippar ur totalt.

Droppen blev när han för några månader sen ställde sig på bakbenen på en hyfsat trafikerad väg och höll på att bli påkörd av en bil för att han blev så grymt stressad av att vara ensam och sen taktade hela vägen hem. Han riktigt laddade och man kände hjärtat dunka genom sadeln och man kände hur energin bara byggdes upp. :cry: Sen dess har jag inte vågat rida honom alls utan att ha med någon annan häst samtidigt. Detta är kanske mesigt men jag är så grymt osäker och det känns inte som om det finns något annat sätt.

Detta har inte varit något problem innan utan har kommit nu på senaste tiden och jag förstår inte vad som har flugit i honom. Jag är förtvivlad och vet inte vad jag ska göra. :cry: Han är som förbytt och just nu känns det grymt hopplöst hela situationen.. Om någon har någon som helst åsikt om detta så tveka inte på att bara vräka ur er allt. Jag vill verkligen få någon ordning på detta nu en gång för alla..

/j
 
Sv: Vågar inte rida ensam..

Jag har ett stort problem med min valack som jag tänkte att någon kanske har någon åsikt om eller något tips om vad jag ska göra. Det är såhär att när han tas ifrån de andra hästarna som han går i samma hage som och som står i samma stall som honom så blir han helgalen. Det spelar ingen roll om man tar honom direkt ur hagen in i stallet eller om man tar honom ur stallet för att rida ensam, han flippar ur totalt. Hur länge har detta pågått?
Droppen blev när han för några månader sen ställde sig på bakbenen på en hyfsat trafikerad väg och höll på att bli påkörd av en bil för att han blev så grymt stressad av att vara ensam och sen taktade hela vägen hem. Han riktigt laddade och man kände hjärtat dunka genom sadeln och man kände hur energin bara byggdes upp. :cry: Sen dess har jag inte vågat rida honom alls utan att ha med någon annan häst samtidigt. Detta är kanske mesigt men jag är så grymt osäker detta känner din häst, i samma sekund du kliver in i hagen..[/I]och det känns inte som om det finns något annat sätt. Jodå, men det kommer ta lite tid :)

Detta har inte varit något problem innan utan har kommit nu på senaste tiden och jag förstår inte vad som har flugit i honom. Jag är förtvivlad och vet inte vad jag ska göra. :cry: Han är som förbytt och just nu känns det grymt hopplöst hela situationen.. Om någon har någon som helst åsikt om detta så tveka inte på att bara vräka ur er allt. Jag vill verkligen få någon ordning på detta nu en gång för alla..

/j


Jättesvårt när man inte känner dig eller din häst, men jag "vräker" ut mig min högst personliga åsikt och möjlig lösning;

Känner igen mig.. för några år sedan hade jag foderhäst som var fd ridskolehäst och hade ungefär samma åsikt.. vi skiljdes åt utan att jag egentligen tog tag i problemet. Sedan dess hoppas jag att jag lärt mig ett och annat som kan vara till din hjälp.


Din häst känner ( om du vet att du skall rida ensam), i samma sekund du kliver in i hagen, att du är osäker (och lite rädd, vilket vi ALLA häst männikor är då och då, kom i håg det :)) och "tänker"; " ojoj, idag blir det jobbigt igen.. hon luktar osäkerhet, vad ska hända.." och reagerar som du beskriver.

Din häst kan givetvis även ha en i grunden mycket stark flockkänsla (vilken rang har han i flocken?) eller varit med om något dramatiskt som förstärkt detta.
Börja på biblioteket ( eller ev i en bra bokaffär och du har gott om pengar eller snälla föräldrar..), låna/köp några böcker om hästar och ledarskap, ridning och rädsla. (Vill du ha tips på titlar och författare skicka PM till mig.)
Läs om hur man så lätt överför sina känslor och rädslor på hästar och hur lätt de uppfattar saker och ting och hur man kan arbeta med ledarskap på olika sätt.
Sedan är det dax att göra en plan :). ( Räkna inte med att den håller, men det är lättare att ha något att hålla sig till..)
- Bestäm dig för när du vill rida din första tur ensam (om du inte ridit själv på några månader så ta lika lång tid framåt, tex " Jag och X skall ta vår första tur själv första veckan i juni")
- Sedan i ett par veckor framåt varvar du planerade ridturer med andra med att ensam bara gå in i hagen och prata med och smeka din häst och om du får bra respons, lugn och trygg häst, leder du den fram till grinden, men släpper den där och går själv ur hagen. Målet är att din häst inte skall känna stress/oro när om du själv kommer in i hagen utan andra människor.
När detta funkar bra är det dags för nästa steg och då behöver du hjälpa av de andra som har hästar i samma hage. Berätta för dem om din plan och om hur du känner. Om du har bra stallkompisar hjälper dom dig säkert!
- Före varje gång ni skall rida ut, en stund innan, tar du och en eller två till ut era hästar och går mot stallet, men du går lite före, halvvägs vänder de andra tillbaka mot hagen går en liten bit och väntar. Du står stilla med din häst pratar och gör lite enkla ledarskapsövningar så att han har fokus på dig, smek och belöna med ord. Gå sedan tillbaka till kompisarna och låt dem gå tillbaka in i hagen en stund. Upprepa detta men med längre avstånd mellan dig och de andra, gärna ett par gånger per dag om det går, tills dina kompisar och deras hästar kan stå vid grinden och du vid stallet.
Blir det bråk och motstånd, ”backa bandet” och börja om från där det funkar. (räkna med det då och då..)
- Detta kan ni sen utveckla att ni leder hästarna ”på promenad” (repgrimma och långt ledrep rekommenderas) och du övar på att gå lite före, lite längre gång på gång, promenader är jättebra för både häst och ryttare . Kom ihåg att avbryta när det går som bäst!
- Nästa steg, ta ut din häst själv ut hagen, gå TVÅ meter från grinden, belöna och beröm och släp in i hagen igen. Öka avståndet successivt, gör en massa roliga ledarskaps- /kontaktövningar mys och lek, målet är att din häst skall tycka det är roligt att vara själv med dig.
- Sista steget är att upprepa det två första stegen men på hästryggen. Rid 10 m före dina kompisar, beröm och vänd hem. Sedan första turen själv, tänk max 100 m från stallet första dagen för att sedan nå målet att kunna rida själva en timme.
Detta blev väldigt långt… Hoppas du kan ha nytta av något.. Som sagt bara min personliga åsikt och något jag borde gjort med min foderhäst förrförra sommaren.. :)

Kia
 
Sv: Vågar inte rida ensam..

Här är mina reflektioner:

Det är ett ganska vanligt problem du beskriver, men enligt min erfarenhet finns gott hopp om lösning.

Problemet ligger oftast antingen hos en otrygg och flockbunden (osjälvständig) häst, eller hos en osäker och rädd ryttare- eller en kombination av dessa.

Jag vet naturligtvis alldeles för lite om dig&din häst för att kunna avgöra hur det förhåller sig i ert fall, men av det som går att utläsa uppfattar jag en häst som uppfört sig trotsigt och en ryttare som blivit skrämd av de situationer som detta resulterat i.

Detta är begynnelsen till en ond cirkel där din häst- på grund av rädsla/trots/istadighet eller vad det nu kan vara- uppfört sig på ett dramatiskt sätt och då möts av en ryttare som blir vek i knäna och inte vare sig bjuder stöd, motstånd eller någon annan vägledning till hästen.

Om hans grundkänsla var rädsla blir din rädsla en bekräftelse på att hans rädsla var befogad, om han var uppkäftig och testade dig blir ditt undfallande agerande en signal till honom om att på det här sättet kan han slippa undan ridning/att lämna flocken etc.

Oavsett vilket behöver din häst bli mer trygg med dig som ledare. Det är inte upp till hästen att bestämma om ni ska rida ensamma eller i sällskap och han får definitivt inte ställa till med scener för att han måste gå ensam från hagen (enligt mitt sätt att se det).

Det gäller för dig att bestämma dig för var skåpet ska stå och konsekvent arbeta dig mot målet. Ett rimligt första mål kan tex. vara att han ska kunna gå obehindrat från hagen närhelst du vill.

Man kunde ju önska att det fanns nån magisk lösning på hur detta ska gå till, men tyvärr tror jag att det i slutänden endast är att traggla detta gång på gång tills det funkar.
På med hjälm och stålhättor och longerlina på hästen och så går ni ut genom grinden, mot stallet och oavsett vad din häst hittar på för övningar så är det bara att fortsätta tills det funkar.
Om han fryser fast, blåser upp sig, kastar sig hit och dit, försöker slita sig, sliter sig och brakar iväg till kompisarna igen, ser olycklig ut eller vad som helst- bara fortsätt tills han gått sträckan på ett för dig acceptabelt sätt och hållit sig någorlunda lugn.

Upprepa dagligen.

Vad gäller ridningen gäller samma sak.
Bestäm dig i förväg för hur du vill att det hela ska gå till och håll det på en hanterbar nivå. Är han asjobbig kanske det räcker med att han går från stallplan och några hundra meter bort första gången- men det ska ske på dina villkor, du kan inte acceptera att han studsar fram på två ben eller beter sig otrevligt på något annat sätt. Lugnt och fint ska han gå, då blir matte nöjd.

Dalta inte med honom, lirka inte onödigt mycket med honom, råka inte i konflikt och diskussion, utan bestäm dig, stålsätt dig och utrusta dig med stora tålamodet. Vänligt men bestämt är vanligtvis mest effektivt (men en del hästar dör inte av ett välplacerat rapp på rumpestumpen i rätt sekund heller. Om din häst är sådan eller ej vet du säkert själv och du vet säkert också med dig om du är ryttare nog att förvalta vad ett ev. rapp kan resultera i hos din häst).

För att kunna vara en bra ledare för din häst, någon som han kan lyssna på, lita på och luta sig mot minst lika bra som sin flock med hästpolare, så måste du komma tillrätta med din egen osäkerhet och rädsla eftersom din häst nosar sig till dessa känslor och de påverkar en känslig individ negativt och ger en kaxig individ utrymme att breda ut sig på din bekostnad.

Du behöver också hitta strategier för hur du ska lösa situationer som kan uppkomma med din häst innan de uppkommer.
Hur ska du kunna komma till tals med din häst om han blir uppspelt och "hjärtat dunkar genom sadeln" (eller ännu hellre: hur kan du undvika att din häst hamnar i ett sådant svårhanterligt känsloläge?)?
Vad kan du göra som får honom att rikta fokus mot dig istället för sina egna tvivelaktiga inre förnimmelser eller idéer? Dressyr? Eller kanske ickedressyr?

Lyssnar han om du skänkelviker honom fram och tillbaka över vägen eller sätter igång att göra bakdelsvändningar i parti och minut, eller kan du göra nåt icke dressyrmässigt som får honom att fokusera på dig (skrika och tjoa, kanske? Smacka som en galning? Dra honom i hans vänstra morrhår?Jag skojar mest, men du fattar vad jag menar:).)?
Många saker kan man göra för att få hästen över på sin planhalva, men de är ju individer, så det gäller för dig att känna ditt djur och veta vad som funkar på honom.
Jag hade en häst som lätt stressade upp sig i situationer där vi kom i kontakt med kor (dessa hemska behornade varelser...tyckte han...), men så snart matte (jag, alltså) skrek "yeeehooo"(:o)! och smackade energiskt så var han med på noterna och lät sig någotsånär lugnt ridas förbi korna. Det var som ett lösenord, kan man säga, funkade i andra situationer också. Han kanske hade varit cowboyhäst i ett tidigare liv, vad vet jag.

Hoppet är inte ute för dig&din vallack, säkert kan ni hitta en väg till ett trevligare umgänge på tu man hand där ni inte behöver släpa på din hästs hästpolare för att han ska vara nöjd.

Lycka till från mig:)!
 
Sv: Vågar inte rida ensam..

Först av allt så vill jag bara säga tack för att ni lagt ner tid på att skriva. :bow: Alla era åsikter har fått mig att öppna ögonen lite och inte bara se problem med detta utan även lösningar :) Så fort jag fått ordning på allt annat som stallplatser och sånt så ska jag och min häst tillsammans lösa detta. Jobba på allt. Jag tror på detta nu och det ska faktiskt bli roligt att se hur vi kan utvecklas.

Jag har även funderat på att prova någon av Monty Roberts Join up övningar eller vad man ska kalla det och se hur det funkar. Det kan ju faktiskt funka att ge honom en stark ledare!
Tack än en gång för alla peppande ord. :bump:

Jag återkommer med vad jag åstadkommit ;)

/J
 
Sv: Vågar inte rida ensam..

Hade också problem efter jag fick barn, jag var inte så mycket rädd men osäker. Då tog jag hjälp av http://www.humanhorsecenter.se/index.asp´
hennes bok går att beställa på nyheter. Den har fått mej att gå förbi den där osäkra kännslan. Jag köpte den på bokhandeln. Den kom 2009. Verkligen något jag rekommenderar.
 

Liknande trådar

Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 191
Senast: Juli0a
·
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 443
Senast: mars
·
Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
34
· Visningar
4 689
Senast: Mia_R
·
Anläggning Nytt användarnamn på Buke, då jag vill vara anonym och inte skriva det här under mitt vanliga användarnamn ifall någon skulle känna igen...
2
Svar
36
· Visningar
7 632
Senast: Karamello30
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Valet i USA
  • Dagens nagellack!
  • Svensk politik nr 3

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp