M
Myrkradis_
Ibland blir jag så trött på min häst att jag vill bara sätta mej ner och gråta.
Har ägt honom i snart 3 år och kände honom ett tag innan jag köpte honom. Värkligen en av dom posetivaste hästarna jag har träffat, han var/kan vara helt underbar att rida som en dröm
Iallafall jag köpte honom ja som sagt för ca 3 år sen, då var hann 8 år och hade varit riden i 1 år (islandshäst), han var sent inriden pga han gick under en operation för att bli av med 5 tån. Jobbade/jobbar hos dom som hade ägt honom sen han var 3 år och lärde känna hästen väl innan jag köpte honom.
Första vintern hann kommer till stan med mej (där jag bor på vintern) så var jag deprimerad, inget som hade med honom att göra, men såklart gick det över hästen och jag kunde inte konsentrera mej på ridningen eller träning på nåt sätt. Detta lädde såklart till att han började testa mej.
Sure sen vaknade jag upp efterattha knappt ha kundat göra nåt pga. depprition och hästen var ett elende, gjorde mej väl medveten om att detta varmitt fel och började arbeta för fullt med honom.
Fick hjälp av kunniga, tjejen som hade ridit inn honom och massa folk.
Hans beteende var mera av att försöka hoppa på bilar, stegra sej, och allmänt halvt oridbar. Med tiden blev han bättre men ja han är väl medveten om att ja tar han och stegrar sej kan han slippa att behöva träna så mycket.
På senaste tiden har han inte haft några som helst olaiteter och är jag super nöjd och har fåt mitt självförtroende tillbaka och börjar bli gamla jag igen som ryttare
Men vad tror ni inte han har hittat på nu för ny sak för att slippa undan att jobba, jo allmänt att springa så snabbt som det går (idag stack han med mej hela 500m till vi behövde stanna då en bil var i vägen för bron ). Han låter hur fint som helst hela vägen från stallet men tillbaka är han som en kanon,har försökt att longera honom innan ridturen, ta hårda ridpass så han ska vara trött på tillbaka vägen, inget hjälper!
Nu är jag nära på att ge upp, älskar denna häst över allt annat, menkänner mej så besegrad, har arbetat och kämpat nu i snart 3 år och han har gett mej fantastiska tider men jag känner mej så slut på att det finns alltid problem. Kan även påpeka att jag var först rädd om att det var nåt fysika problem med hästen, har låtit gå igenom alla hans ben, rygg och ja hela klabbet jag och vetrinären har inga fler idéer var fysikst kan vara fel.
Hjälp nån som kan ge peppande ord, eller bra tips eller bara nåt, känner mej helt slut och har ingen som helt motivering till att orka med stallet just nu
Har ägt honom i snart 3 år och kände honom ett tag innan jag köpte honom. Värkligen en av dom posetivaste hästarna jag har träffat, han var/kan vara helt underbar att rida som en dröm
Iallafall jag köpte honom ja som sagt för ca 3 år sen, då var hann 8 år och hade varit riden i 1 år (islandshäst), han var sent inriden pga han gick under en operation för att bli av med 5 tån. Jobbade/jobbar hos dom som hade ägt honom sen han var 3 år och lärde känna hästen väl innan jag köpte honom.
Första vintern hann kommer till stan med mej (där jag bor på vintern) så var jag deprimerad, inget som hade med honom att göra, men såklart gick det över hästen och jag kunde inte konsentrera mej på ridningen eller träning på nåt sätt. Detta lädde såklart till att han började testa mej.
Sure sen vaknade jag upp efterattha knappt ha kundat göra nåt pga. depprition och hästen var ett elende, gjorde mej väl medveten om att detta varmitt fel och började arbeta för fullt med honom.
Fick hjälp av kunniga, tjejen som hade ridit inn honom och massa folk.
Hans beteende var mera av att försöka hoppa på bilar, stegra sej, och allmänt halvt oridbar. Med tiden blev han bättre men ja han är väl medveten om att ja tar han och stegrar sej kan han slippa att behöva träna så mycket.
På senaste tiden har han inte haft några som helst olaiteter och är jag super nöjd och har fåt mitt självförtroende tillbaka och börjar bli gamla jag igen som ryttare
Men vad tror ni inte han har hittat på nu för ny sak för att slippa undan att jobba, jo allmänt att springa så snabbt som det går (idag stack han med mej hela 500m till vi behövde stanna då en bil var i vägen för bron ). Han låter hur fint som helst hela vägen från stallet men tillbaka är han som en kanon,har försökt att longera honom innan ridturen, ta hårda ridpass så han ska vara trött på tillbaka vägen, inget hjälper!
Nu är jag nära på att ge upp, älskar denna häst över allt annat, menkänner mej så besegrad, har arbetat och kämpat nu i snart 3 år och han har gett mej fantastiska tider men jag känner mej så slut på att det finns alltid problem. Kan även påpeka att jag var först rädd om att det var nåt fysika problem med hästen, har låtit gå igenom alla hans ben, rygg och ja hela klabbet jag och vetrinären har inga fler idéer var fysikst kan vara fel.
Hjälp nån som kan ge peppande ord, eller bra tips eller bara nåt, känner mej helt slut och har ingen som helt motivering till att orka med stallet just nu