Vad läser du just nu? Del 3

Status
Stängd för vidare inlägg.
Ny bok - efter den hemska förra ville jag läsa något mer stillsamt - därav "The Age of Innocence" av Edith Wharton.

Sekelskiftet 1800-1900. Vackra klänningar. Neurotiska middagsbjudningar. En fruktansvärt omskakande skiljsmässa som hela societeten förfasar sig över. Könsmönster från...förra århundradet. ;) Väldigt underhållande faktiskt, och ganska passande som "solbok" under lata kvällar med något gott att småäta till.
 
Intresserad: Varför blir du arg av deckare? Jag är så blödig att jag oftast inte grejar att läsa dem - samtidigt som jag läser faktaböcker om historia (inte helt logiskt)

Jag blir arg för att så många deckare är samma. Det handlar om en massa olika människor som man får följa parallellt och så är det inklämda kursiva stycken som handlar om något som hände för 20 år sen eller så som är hela anledningen till att någon blir mördad i nutid och så ser man liksom hur trådarna går ihop och så fångar de skurken och bla bla bla typ. Och jag blir bara irriterad.

Det jag gillar med Arne Dahl och några andra är att de faktiskt skriver om brottslighet som har med verkligheten att göra på ett annat sätt. Lite samhällskritik, liksom. Just Blindbock var ju dessutom väldigt aktuell med tanke på romernas situation och resultatet i EU-valet.

Men det är ju förbjudet! :arghh: Blindbock är tredje delen i en serie om fyra, och den serien bygger i sin tur på de tio (elva) böckerna om A-gruppen! Du måste läsa Misterioso först!

Hm, jag tänkte faktiskt på det, men den här låg med i nåt sånt där pocketerbjudande så jag köpte ändå. Har sett de som gick på tv (vilket ju gör att jag fnissar hysteriskt så fort jag läser om Gunnar) så jag har iaf LITE koll på personerna. Men den var faktiskt rätt fristående, måste jag säga. Det var ju inte svårt att komma in i det hela, liksom. Inte helt omöjligt att jag testar fler Dahl!

Nu läser jag Vägen. Passar ju utmärkt i sommarvärmen :)
 
Jag blir arg för att så många deckare är samma. Det handlar om en massa olika människor som man får följa parallellt och så är det inklämda kursiva stycken som handlar om något som hände för 20 år sen eller så som är hela anledningen till att någon blir mördad i nutid och så ser man liksom hur trådarna går ihop och så fångar de skurken och bla bla bla typ. Och jag blir bara irriterad.

Just detta diskuterade jag med min dyre fader häromdagen - flaxandet mellan nutid och dåtid och igår och för tre veckor sedan och för fyrtiosju år sedan. Jag förstår mig inte på det, och jag förstår verkligen inte hur det har blivit sådan standard i svenska deckare.
 
Just detta diskuterade jag med min dyre fader häromdagen - flaxandet mellan nutid och dåtid och igår och för tre veckor sedan och för fyrtiosju år sedan. Jag förstår mig inte på det, och jag förstår verkligen inte hur det har blivit sådan standard i svenska deckare.
Jag läser aldrig svenska deckare, men jag tycker att det är så här i många engelska deckare också.
Ibland fuskar jag och följer en röst genom boken. Sen nästa och sen nästa. Jag struntar då i gåtan utan går mer in i berättarna.
 
Just detta diskuterade jag med min dyre fader häromdagen - flaxandet mellan nutid och dåtid och igår och för tre veckor sedan och för fyrtiosju år sedan. Jag förstår mig inte på det, och jag förstår verkligen inte hur det har blivit sådan standard i svenska deckare.

Jag har verkligen toktröttnat på det och blir asirriterad direkt. Funkar inte så bra som slöläsning då ;) Och när det dessutom mest handlar om personliga saker från förr i tiden blir det lite trist också tycker jag. Mer intressant med sånt som handlar om samhällsproblem. Katarina Wennstams böcker gillar jag också!
 
Nu har jag kommit nästan halvvägs, och vill inte ge upp för då har jag ju "förlorat" massa läsning på en oavslutad bok ;) (skal jag ge upp får det vara lite tidigare :p ) Det är ju inte som att den på något sätt är svårläst, bara svårmotiverande!
Angående Bittert arv, jag orkade inte mer. La ner den :p

Plockade upp en annan oläst pocket ur hyllan (insåg att jag måste köpa nya böcker, då jag bara har sånt jag är osugen på att läsa kvar!) Den svarta opalen, har ingen direkt aning om vad jag skall förvänta mig, men prologen gjorde mig mer sugen att läsa till slutet än de 200 första sidorna i förra boken, så kan nog bli helt ok iaf ;)
 
Alltså Femtio nyanser... herregud, jag vet verkligen inte om jag ska skratta eller gråta åt den. Så gräsligt dålig! Jag kom till kontraktet på bussen för en stund sedan och höll på att DÖ.
 
Jag läser aldrig svenska deckare, men jag tycker att det är så här i många engelska deckare också.
Ibland fuskar jag och följer en röst genom boken. Sen nästa och sen nästa. Jag struntar då i gåtan utan går mer in i berättarna.

Ja, det är sant i vissa fall, definitivt!

Men det händer då aldrig i Agatha Christies böcker så jag får väl hålla mig till dem ;)
 
@Anna Alltså, nu läser jag bara recapsen, men bara på dem så får man verkligen intrycket av att ingen korr-läsning kan ha genomförts öht!! Fatta va frustrerande om man skulle vara anställd att översätta boken eller dyl, att förbättra språket lite :angel:

Jag får nervsammanbrott, hur i hela världen kan detta ha blivit publicerat? Jag misstänker även att översättningen är kass, nu har jag ju inte läst originalversionen så det kan jag inte säga säkert men herreminje.
 
Bara på de textstycken hon publicerar i recapsen så känner man "herreminje" ;) Utefter vad jag läst så har James publicerat sen själv ursprungligen, och att viss redigering faktiskt gjordes när den väl gick genom riktig publicering. Fast då skall det bara ha varit uppenbara stavfel och dyl som ändrats.
Tycker du är modig som läser dem!
 
Jag är glad att jag började läsa En ängel i Archangelsk. Jag har varit dålig på att läsa ett tag, fastnar i facebook på mobilen istället för att ägna de futtiga minuterna innan jag somnar åt lite kvalitetsläsning. Har påbörjat några riktigt dåliga böcker, sådana som inte utvecklar varken mig eller mitt eget skrivande, sådana som inte gör mig glad. Men nu plötsligt, Harris skriver sådant som jag gillar och som sätter igång min fantasi. Rysslands historia, världskrigen, människors liv och vardag, allt beskrivet med ett intelligent språk... Jag är nöjd. :-)
 
Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson. Jag var mycket tveksam efter de första sidorna, kändes inte som min kopp te. Men, åååh, plötsligt hade jag läst hela. Och jag måste nog bläddra tillbaka för att läsa några av de bästa formuleringarna igen.
 
Alltså Femtio nyanser... herregud, jag vet verkligen inte om jag ska skratta eller gråta åt den. Så gräsligt dålig! Jag kom till kontraktet på bussen för en stund sedan och höll på att DÖ.

Och att HELA. JÄVLA. KONTRAKTET. är med i boken.

Synd att du inte läser på svenska för övrigt. Då missar du små godbitar som uttrycket "snuskigt knulleri". :up:

Fatta. Att det sexigaste på två ben som räddat äktenskap över hela världen etc. etc., säger - på allvar - saker som "snuskigt knulleri".
 
Fatta. Att det sexigaste på två ben som räddat äktenskap över hela världen etc. etc., säger - på allvar - saker som "snuskigt knulleri".
Ha! Jag tycker dock kinky fuckery inte är så farligt faktiskt, men det får man väl inte säga i det här jävla landet längre.
 
Ha! Jag tycker dock kinky fuckery inte är så farligt faktiskt, men det får man väl inte säga i det här jävla landet längre.

Nä. Nu får du åka hem till ditt hemland.

Alltså, jag tycker väl inte att "kinky fuckery" är ett uttryck som gör att jag känner mig nödgad att torka av sätet efter mig direkt, men "snuskigt knulleri" är helt klart värre!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Valet i USA
  • Vad gör vi? Del CCIV
  • Sellpy?

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp