Vad kan jag göra?

[Tassetass]

Sv: Vad kan jag göra?

Jag har inte gjort någon jämförelse mellan magsjuka och graviditeter, det var någon annan som gjorde det. Jag har sett nog många graviditeter på nära håll för att veta att man inte kan jämföra en graviditet med en magsjuka - jag tyckte också jämförelsen haltade - men... Ja, vad mer kan jag säga som inte redan sagts? Personer som beter sig på det där sättet ska inte ha djur, det finns inga ursäkter för att göra som hon (och sambon) har hanterat det här. Det skrämmer mig att de människorna ska skaffa barn som de säkert kommer lära samma idiotiska syn på djur och så blir man aldrig av med de där jädra ägghuvudena.

 

[Tassetass]

Sv: Vad kan jag göra?

Nej, men det verkar som att folk i tråden generellt anser att man som gravid ska orka med en katt som skiter och pissar överallt. Att man ska prova alla tänkbara metoder innan man gör sig av med katten och jag är helt enkelt inte överens med er på den punkten.

Jag tycker absolut att hon hade kunna kastrera katten, men det är ingen garanti för att problemen ska upphöra "inom en rimlig tid". Eller att de ska upphöra alls. För mig låter det mer som att katten gjort ifrån sig på fel ställen i protest och då hjälper inte kastrering.

Personen har enligt egen utsago en problemfri graviditet, således finns det inget som hindrar att man kastrerar och ger katten några månader på sig att bättra sig. Ser man inte det som ett alternativ så kan man åtminstone försöka hitta ett nytt hem till katten (mer än att snyfta hos uppfödaren). Måste man då avliva så får man väl göra det, men då får man också inse att man just nu inte är kapabel att ha katt - för problem kan det ju bli med alla katter, andra sjukdomar eller beteendeproblematik - och ge fanken i det tills... Ja, tills man lärt sig hur man ska vara en bra djurägare.

Varför tog inte uppfödaren ansvaret för att kastrera katten? I detta ärende ser jag faktiskt att uppfödaren kanske hade kunnat göra mer också. Skulle någon av mina uppfödningar riskera avlivning för att ägaren inte vill kosta på sig en kastrering skulle jag lätt betala kastreringen. Jag skulle ta katten till veterinären också. Jag hade betalat för utannonsering av katten, oavsett vad ägarens skäl till att vilja bli av med katten var.

Så om vi nu ändå ska döma folk hit och dit kan vi väl börja ifrågasätta uppfödaren också? Eller är det inte lika kul?

Djurägaren har alltid det slutliga och totala ansvaret för djuret, oavsett vad uppfödaren gjort eller inte gjort. Annars skulle jag ju kunna göra lite vad jag vill med mina f.d. hemlösingar och sedan skylla på de puckon som kastade ut dem.

Men hey, jag är inte omöjlig! Jag är inte för huskattsavel och allt vad det innebär så nog fan kan jag ge uppfödaren en känga också om du vill det. Det är tväridiotiskt att ta ungar på sin huskatt som läget ser ut idag och hade uppfödaren varit smart hade det funnits med regler runt kastreringen i försäljningskontraktet (som säkert inte fanns till att börja med). Jag ser det dock som principiellt orimligt att begära att uppfödaren långt senare ska stå för olika kostnader rörande ett redan sålt djur.

 

[cili]

Sv: Vad kan jag göra?

Uppfödaren kan knappast göra hur mycket som helst för sina uppfödningar, tyvärr.
Och att hon inte ville få ut en döv och känslig katt till vem som helst är inte svårt att förstå.
Och att lägga ut massa pengar på en katt där ägaren uppenbarligen inte ens vill försöka leder ingenvart (dessutom svårt att ha råd med det när man är arbetslös och har egna djur).
Katten lider aldrig av att vara död, så jag tycker att avlivning var ett bra val när den enda andra möjligheten var att sälja. Det är svårt nog att få ut en vuxen katt som inte är döv till en seriös person. Som sagt, en katt lider inte av att vara avlivad, däremot kan den få lida väldigt mycket om den hamnar hos fel människa.

Kan ju även tillägga att det inte var någon planerad kull heller, och mamman är kastrerad nu. Ungarna såldes inte heller för några struntsummor och uppfödaren hade vissa krav som köparna skulle uppfylla. Tjejen som tog den här katten verkade himla trevlig, kunskapstörstande och seriös. Inte visste uppfödaren att det skulle bli såhär.

 

[Heulwen]

Sv: Vad kan jag göra?

Nej, men det verkar som att folk i tråden generellt anser att man som gravid ska orka med en katt som skiter och pissar överallt. Att man ska prova alla tänkbara metoder innan man gör sig av med katten och jag är helt enkelt inte överens med er på den punkten.

Jag tycker absolut att hon hade kunna kastrera katten, men det är ingen garanti för att problemen ska upphöra "inom en rimlig tid". Eller att de ska upphöra alls. För mig låter det mer som att katten gjort ifrån sig på fel ställen i protest och då hjälper inte kastrering.

Varför tog inte uppfödaren ansvaret för att kastrera katten? I detta ärende ser jag faktiskt att uppfödaren kanske hade kunnat göra mer också. Skulle någon av mina uppfödningar riskera avlivning för att ägaren inte vill kosta på sig en kastrering skulle jag lätt betala kastreringen. Jag skulle ta katten till veterinären också. Jag hade betalat för utannonsering av katten, oavsett vad ägarens skäl till att vilja bli av med katten var.

Så om vi nu ändå ska döma folk hit och dit kan vi väl börja ifrågasätta uppfödaren också? Eller är det inte lika kul?

Som uppfödare betala för en kastrering åt ägaren, och låta katten bo kvar i ett sådant hem, varför då? Vad händer om katten skulle råka bli sjuk, ska uppfödaren åta sig att betala försäkring och vet.kostnader för katten i hela dennes liv också kanske? Bekvämt och enkelt för ägaren.
Dessutom framstår det tydligt och klart att ägaren visst hade haft råd, om hon velat - viljan saknades dock i detta fall. Hon är en latmask utan respekt för levande djur.

Men skulle TS gjort mer tycker du? Om läser tråden så ser du att hon fick reda på problemet mindre än ett dygn innan katten avlivades och att ägaren inte svarade henne trots att hon försökt kontakta henne hela dagen. Så vad skulle TS gjort tycker du?

Som jag tidigare skrivit har jag förståelse för att man inte orkar behålla en katt om man har en svår graviditet, har prövat att kastrera och testa kattsandsbyte etc. och katten fortsätter gå utanför lådan. Som sagt så var ägaren inte ens illamående i detta fallet, så ja jag tänker döma henne. Och det hårt.

 

[Sol]

Sv: Vad kan jag göra?

Jag har skrivit vad jag anser att en uppfödare kan göra. Hur mycket varje enskild uppfödare sedan väljer att göra är deras sak, men vill man peka finger och döma kan man peka åt många olika håll.

Jag går går tämligen långt för att se till att de katter jag har fött upp får det bra (det har även inneburit att betala veterinärvård efter de har sålts). Det ser jag som en skyldighet eftersom det är jag som har satt dem till livet.

Som redan skrivit, en död katt inte. Det tråkiga är att människan verkar vara ute efter en ny katt. Där hoppas jag att omgivningen kan påverka henne.

 

[Inte_Ung]

Sv: Vad kan jag göra?

*knapplån*
Ni tror inte att det handlar om att hon är rädd för Toxoplasmos?
http://www.medscinet.se/infpreg/allinfo/main.asp?topic=21

(Kom på att det är dags att kastrera mina ungkatter. Tack tråden)

 

[Tassetass]

Sv: Vad kan jag göra?

Det var ju en innekatt så plocka skit i lådan eller på ett golv tror jag inte spelar någon större roll i toxoplasmosfrågan, plus att hon tänker skaffa ny katt. Det finns liksom inget försvar, människan ÄR ett ägghuvud.

 

[Inte_Ung]

Sv: Vad kan jag göra?

På lådan kan man ju låta det vara tills att sambon kan ta hand om det.
Det kan man ju inte på golvet litet överallt.

Men hon borde ju ha kastrerat katten i stället - det håller jag med om.
Jag är verkligen vän av kastration av alla katter som inte skall användas i avel.

Men samtidigt så tycker jag nog att en så pass handikappad katt som en döv katt kanske inte skulle ha sparats alls som kattunge.

 

[Sol]

Sv: Vad kan jag göra?

På lådan kan man ju låta det vara tills att sambon kan ta hand om det.
Det kan man ju inte på golvet litet överallt.

Men hon borde ju ha kastrerat katten i stället - det håller jag med om.
Jag är verkligen vän av kastration av alla katter som inte skall användas i avel.

Men samtidigt så tycker jag nog att en så pass handikappad katt som en döv katt kanske inte skulle ha sparats alls som kattunge.

En döv katt är inte särskilt handikappad alls, inte om den hålls som innekatt. Jag har själv fött upp en döv katt och han skiljer sig, i beteende, inte från andra katter. Inte i annat än att han inte svarar på tilltal, inte skräms av höga ljud och låter sig fönas (och tycker det är skönt) efter han badats. Lugnare, tryggare och mer välmående katt får man leta länge för att finna.

Dövheten som sådan är inte ett skäl att avliva kattungar.