millan10
Trådstartare
Ja, vad ska man göra?
En bekant insjuknade och kommer inte att bli bättre på en lång tid (sjukhusvistelse, rehabilitering med mera). Just nu tar en annan bekant hand om deras ena hund, en dvärgschnauzer. Han är runt 9-10 år och är världens mysigast hund. Gillar barn och kan inte få nog av gos och kel. Gillar att gå långa promenader och är svår att trötta ut. Men han kan även ta det lugnt. En hund som inte är rädd för något. Smällare på nyårsafton? No big deal. Lyfter inte ens på huvudet. En hund som är otroligt lätt att sköta. Däremot är han lite svår att lämna själv. Han börjar gny och kan även skälla. Han har haft en rätt jobbig period efter att ägaren insjuknade. Hamnade på hundpensionat väldigt hastigt under en tid där han inte trivdes så bra innan han kunde tas om hand av de andra bekanta. Han bor just nu hos dem, men de vill inte behålla honom och bli låsta vid en hund. De är villiga att passa honom nu, kanske ett par månader till men sedan vill de lämna tillbaka hunden. Ägaren är däremot lite tveksam om hen vill ha tillbaka hunden. De har redan en hund hemma som de kommer behålla men av speciella skäl kan bara hen gå ut med denna dvärgschnauzern. Hen vill inte ta tillbaka hunden förrän hen vet att hen inte måste åka till sjukhuset mer. Tyvärr kommer man aldrig vara säker på att hen slipper det. Det kommer säkert ske med jämna mellanrum.
Det alternativet som det nu lutar åt är att hunden kommer behöva avlivas, men det känns hemskt. Man vill inte avliva en livsglad hund. Men finns det ens någon som vill ha en äldre hund som denna? Är det ens värt att försöka hitta en ny ägare?
Jag själv kan inte ha hunden pga min situation just nu som inte lämpar sig till att ha hund. Inte någon bekant eller släkting kan heller ha hund.
En bekant insjuknade och kommer inte att bli bättre på en lång tid (sjukhusvistelse, rehabilitering med mera). Just nu tar en annan bekant hand om deras ena hund, en dvärgschnauzer. Han är runt 9-10 år och är världens mysigast hund. Gillar barn och kan inte få nog av gos och kel. Gillar att gå långa promenader och är svår att trötta ut. Men han kan även ta det lugnt. En hund som inte är rädd för något. Smällare på nyårsafton? No big deal. Lyfter inte ens på huvudet. En hund som är otroligt lätt att sköta. Däremot är han lite svår att lämna själv. Han börjar gny och kan även skälla. Han har haft en rätt jobbig period efter att ägaren insjuknade. Hamnade på hundpensionat väldigt hastigt under en tid där han inte trivdes så bra innan han kunde tas om hand av de andra bekanta. Han bor just nu hos dem, men de vill inte behålla honom och bli låsta vid en hund. De är villiga att passa honom nu, kanske ett par månader till men sedan vill de lämna tillbaka hunden. Ägaren är däremot lite tveksam om hen vill ha tillbaka hunden. De har redan en hund hemma som de kommer behålla men av speciella skäl kan bara hen gå ut med denna dvärgschnauzern. Hen vill inte ta tillbaka hunden förrän hen vet att hen inte måste åka till sjukhuset mer. Tyvärr kommer man aldrig vara säker på att hen slipper det. Det kommer säkert ske med jämna mellanrum.
Det alternativet som det nu lutar åt är att hunden kommer behöva avlivas, men det känns hemskt. Man vill inte avliva en livsglad hund. Men finns det ens någon som vill ha en äldre hund som denna? Är det ens värt att försöka hitta en ny ägare?
Jag själv kan inte ha hunden pga min situation just nu som inte lämpar sig till att ha hund. Inte någon bekant eller släkting kan heller ha hund.