Vill helst ligga i sängen och mysa med min fyraveckorsbebis hela dagarna, men har treåringen hemma också så det är upp klockan sju och köra järnet som gäller.
Idag har vi tagit en långpromenad till stallet (långt för en treåring att gå i alla fall), stannat och lekt i diverse jord- och grushögar på vägen, städat i stallet, lekt där i flera timmar, fikat, gått hem igen under en halvtimmas totalt gallskrik och gråt från treåringen som absolut inte ville gå hem (typ ju mer skoj man hittar på, desto tuffare får man det när man ska hem igen eller bara ska vara hemma nästa dag). Kom hem och när jag till slut hade lyft in, klätt av och tvättat det skrikande barnet samt matat den för stunden griniga bebisen så hittade jag inte hunden! Letade på alla vanliga ställen och till slut hittade jag henne heeeelt utslagen precis innanför ytterdörren, hon kom liksom inte ens ett steg in i hallen innan hon somnade.
Jag hade egentligen lust att lägga mig lika utslagen bredvid henne men...