Vad gör vi? - Kids Edition

Status
Stängd för vidare inlägg.
Nej men alltså... :rofl:

Satt och tittade på film hela familjen och helt plötsligt säger treåringen att hon måste gå ut till gräsklipparen (?!).

Maken invände att det regnar ute så hon sprang och hämtade sitt paraply, då säger maken "men det är ju kallt och mörkt också", så driftig treåring springer och hämtar även gallonvantar och ficklampa.

Nu är hon iklädd (enbart) gallonvantar, en tjocktröja maken snabbt rotade fram och foppatofflor och är ute i höstrusket och kollar till gräsklipparen...

Inte en chans att en nittiominutersfilm bara tar nittio minuter att kolla på här inte! :rolleyes::rofl::rofl:
 
Alltså vår dotter har plötsligt börjat putta andra barn! I lekparken, på Kolmården - ja, på alla platser där andra barn vistas. Till synes oprovocerat, men vid närmare analys är det är ofta någon slags dela-med-sig-situation inblandad (typ annat barn står på kö och väntar på den grej hon använder i lekparken eller hon delar utrymme med ett annat barn för att kolla på djuren). Det började i somras, men då bara med mina kompisars barn, där det då mer tydligt snarare handlade om experimenterande och där hon förstärktes mycket av barnens reaktion. Då var det mycket mer med bus i blicken och att det var "ret" som successivt blev till en försiktig putt. Nu idag gör hon det mer som ett beteende för att hävda sin sak, upplever jag. Men, fortfarande kan hon skratta och ha den där busiga blicken efteråt, särskilt om det är i en situation då hon kanske faktiskt inte upplevt sig så trängd/irriterad eg.

Gah, vad gör man åt och hur bemöter man detta!? Och om det är ett vanligt beteende vid en viss ålder, när går det över!? Nu har jag såklart försökt ingripa innan det sker och punktmarkera henne mer bland andra barn. Om det ändå råkar ske så säger jag stopp, så gör man inte och frågar det andra barnet hur det gick. Förklarar för mitt barn att det kan göra ont och att andra barn får stå bredvid studsmattan och vänta på sin tur (el vad det nu handlar om). Försöker såklart övrig tid föregå med gott exempel och förstärka järnet de gånger hon delar med sig eller hanterar situationer med bättre strategier. Samtidigt är det ibland svårt att hantera för det är ibland nästan helt oprovocerat (inte ihopkopplad med någon tydlig situation för mig iaf, och då är det ju svårt att ens veta vad det är man ska föregå som gott exempel med) och uppfattas mer som bus/experimenterande på något sätt som sagt...


Antar också att hon gör liknande på förskolan och det känns så jobbigt! 😐
 
Senast ändrad:
Alltså vår dotter har plötsligt börjat putta andra barn! I lekparken, på Kolmården - ja, på alla platser där andra barn vistas. Till synes oprovocerat, men vid närmare analys är det är ofta någon slags dela-med-sig-situation inblandad (typ annat barn står på kö och väntar på den grej hon använder i lekparken eller hon delar utrymme med ett annat barn för att kolla på djuren). Det började i somras, men då bara med mina kompisars barn, där det då mer tydligt snarare handlade om experimenterande och där hon förstärktes mycket av barnens reaktion. Då var det mycket mer med bus i blicken och att det var "ret" som successivt blev till en försiktig putt. Nu idag gör hon det mer som ett beteende för att hävda sin sak, upplever jag. Men, fortfarande kan hon skratta och ha den där busiga blicken efteråt, särskilt om det är i en situation då hon kanske faktiskt inte upplevt sig så trängd/irriterad eg.

Gah, vad gör man åt och hur bemöter man detta!? Och om det är ett vanligt beteende vid en viss ålder, när går det över!? Nu har jag såklart försökt ingripa innan det sker och punktmarkera henne mer bland andra barn. Om det ändå råkar ske så säger jag stopp, så gör man inte och frågar det andra barnet hur det gick. Förklarar för mitt barn att det kan göra ont och att andra barn får stå bredvid studsmattan och vänta på sin tur (el vad det nu handlar om). Försöker såklart övrig tid föregå med gott exempel och förstärka järnet de gånger hon delar med sig eller hanterar situationer med bättre strategier. Samtidigt är det ibland svårt att hantera för det är ibland nästan helt oprovocerat (inte ihopkopplad med någon tydlig situation för mig iaf, och då är det ju svårt att ens veta vad det är man ska föregå som gott exempel med) och uppfattas mer som bus/experimenterande på något sätt som sagt...


Antar också att hon gör liknande på förskolan och det känns så jobbigt! 😐
Jag har nog svarat dig förut, och våra ungar verkar rätt lika (tidiga motoriskt och mycket integritet). Mitt barn puttades oxå mycket ett tag (och slogs/drog i hår på oss). På förskolan uppfattade de det som att det var när någon kom innanför hennes zon, hon behövde/behöver space när något händer, har aldrig velat bli tröstad och aldrig varit speciellt ”gosig”. Nu är det mycket bättre än i våras , hon fyllde tre i augusti. Jag tror det är en kombination av ett bättre språk, utvecklad empatiförmåga och mognad. Vi pratade mycket om situationer där hon hade blivit ledsen på inrådan från förskolan, typ ”kommer du ihåg när du berättade att x hade puttat dig? Hur kändes det då? Så kändes det nog för x oxå när du puttade hen”. De är ju rätt kloka men har svårt att koppla själva i den åldern.
 
Äldsta är hos kompis och leker, minsta har sovit en stund så jag och mellanbarnet har suttit och ritat och lyssnat på musik. Innan det ”hjälpte” hon mig att vika tvätt 😄
 
Vabbar/vobbar/försöker överleva dag sjuttielva på den här förkylningen. Andra veckan hon är hemma från förskolan, ser ingen ljusning utan det blir typ värre? 24 dagar kvar till bf och vi är mitt i värsta renoveringskaoset och har snickare och elektriker hemma samtidigt.

I förra graviditeten snittade jag inte 6 h sömn per dygn och golvläggning till 23.15 på kvällarna…. Men en vecka kvar att jobba, och till helgen hoppas vi att det är lite mer ordning hemma!
 
Jag har nog svarat dig förut, och våra ungar verkar rätt lika (tidiga motoriskt och mycket integritet). Mitt barn puttades oxå mycket ett tag (och slogs/drog i hår på oss). På förskolan uppfattade de det som att det var när någon kom innanför hennes zon, hon behövde/behöver space när något händer, har aldrig velat bli tröstad och aldrig varit speciellt ”gosig”. Nu är det mycket bättre än i våras , hon fyllde tre i augusti. Jag tror det är en kombination av ett bättre språk, utvecklad empatiförmåga och mognad. Vi pratade mycket om situationer där hon hade blivit ledsen på inrådan från förskolan, typ ”kommer du ihåg när du berättade att x hade puttat dig? Hur kändes det då? Så kändes det nog för x oxå när du puttade hen”. De är ju rätt kloka men har svårt att koppla själva i den åldern.

Ah, fint! Ska prova med några såna snack. Nog bra sätt att försöka öka lite mentaliseringsförmåga. Du satte nog fingret på det, att det sker när någon är innanför hennes "zon" precis som dina förskolepedagoger beskrivit det. Vår dotter vill inte heller ha tröst etc när hon blir ledsen. Vi har ju sen knnan konstaterat att de är lite lika våra barn, som du säger. Tack för råd!
 
Ah, fint! Ska prova med några såna snack. Nog bra sätt att försöka öka lite mentaliseringsförmåga. Du satte nog fingret på det, att det sker när någon är innanför hennes "zon" precis som dina förskolepedagoger beskrivit det. Vår dotter vill inte heller ha tröst etc när hon blir ledsen. Vi har ju sen knnan konstaterat att de är lite lika våra barn, som du säger. Tack för råd!
Prata med pedagogerna oxå, jag tycker de har haft jättebra tips på just det sociala. De har aldrig upplevt vårt barn som ett problem men när man frågat om det är sant att hon puttat x och y (vilket hon själv berättat) har de haft massa knep i bakfickan. Jag är inte det minsta orolig för min unge men hon har som sagt alltid varit lite före motoriskt men oxå språkligt och inte hängt med på hur stark hon är och det blir problem av det, samtidigt som man tänker att hon borde fatta bättre bara för att språket finns där. Men de är ju små fortfarande. Tror inte jag sett mitt barn puttas sen tidigt i våras nu.
 
Ser på house of Dragon där 3 av 4 barn sover. Kikar även på våningssängar till mellanpojkarna, men har ännu inte kommit på en sänglösning till E.
 
Projekt ta bort nattamning har varit på gång ett tag, steg ett har varit att somna på kvällen utan amning. Det funkar okej även om han fortfarande kan vara ganska upprörd innan han kommer till ro.

Nästa steg blir nog att begränsa nattamningen till ett visst fönster. Funderar på om jag ska ta tjuren vid hornen redan ikväll och i alla fall säga nej till amning fram till midnatt. Måste ju bestämma mig för annars tar det emot väldigt att gå upp ur sängen om jag måste vagga honom mitt i natten…
 
Bra början - not… han somnade hyfsat snabbt och sov typ 45 min, sen vaknade han och det tog en timme av vaggande innan han somnade om :crazy: Så ledsen :( Känner mig hemsk som berövar honom det han vill ha men nån gång måste vi ju sluta… och jag ser ett mönster i att när han somnar med amning så vaknar han ungefär hundra miljoner gånger och vill snutta. Det håller inte…
 
Prata med pedagogerna oxå, jag tycker de har haft jättebra tips på just det sociala. De har aldrig upplevt vårt barn som ett problem men när man frågat om det är sant att hon puttat x och y (vilket hon själv berättat) har de haft massa knep i bakfickan. Jag är inte det minsta orolig för min unge men hon har som sagt alltid varit lite före motoriskt men oxå språkligt och inte hängt med på hur stark hon är och det blir problem av det, samtidigt som man tänker att hon borde fatta bättre bara för att språket finns där. Men de är ju små fortfarande. Tror inte jag sett mitt barn puttas sen tidigt i våras nu.

Skönt att det var så länge sen för ditt barn nu, det bådar gott! Jag ska kanske prata med pedagogerna vid tillfälle. Vi har dock nyligen bytt förskola och jag känner inte riktigt att pedagogerna känns helt 100. De har svårt att rapportera om dagen och det lilla jag sett av hur de hanterar barn med lite utmanade beteenden eller sociala svårigheter har jag inte tyckt varit toppen alla gånger...Får ju ge dem en chans iaf förstås. Våra förra pedagoger hade haft jättefina tankar vet jag, och inte heller sett det som något problem direkt utan som en del av normal utveckling och haft ett fint bemötande därefter.
 
Lyssnar på när pappan försöker få A att sova, det går inte så bra. Förtvivlad A :( åh på dagarna bestämmer jag mig att nä nu slutar vi amma direkt och på kvällen och natten känner jag mig så dum mot honom så då tänker jag att vi kan skjuta på det några veckor till… men det är ju för min egen skull, för att jag ska slippa amma nätterna igenom. Men ja, jag vet ju att skulle jag amma honom nu skulle han somna direkt…
 
Försöker natta barn till sagan om Mamma mu. Jag tycker verkligen Mamma mu är tråkig och längtar mest till den ska ta slut. Barnet verkar inte heller jätteimpad för hon klappar katt.
 
Lyssnar på när pappan försöker få A att sova, det går inte så bra. Förtvivlad A :( åh på dagarna bestämmer jag mig att nä nu slutar vi amma direkt och på kvällen och natten känner jag mig så dum mot honom så då tänker jag att vi kan skjuta på det några veckor till… men det är ju för min egen skull, för att jag ska slippa amma nätterna igenom. Men ja, jag vet ju att skulle jag amma honom nu skulle han somna direkt…
Han somnade efter en stund men vaknade flera gånger så det blev inte så mycket sömn för maken. Vid 03:30 tog jag över och ammade, sen blev det en amning till vid 06:00. Det är nog lika bra att köra på nu om det ändå finns lite rörelseenergi…
 
Lyssnar på när pappan försöker få A att sova, det går inte så bra. Förtvivlad A :( åh på dagarna bestämmer jag mig att nä nu slutar vi amma direkt och på kvällen och natten känner jag mig så dum mot honom så då tänker jag att vi kan skjuta på det några veckor till… men det är ju för min egen skull, för att jag ska slippa amma nätterna igenom. Men ja, jag vet ju att skulle jag amma honom nu skulle han somna direkt…
Hur gammal är A nu?
 
Kvällens funderingar i föräldraskapets tvättvikarland... Särskilt ihop med genomgång av ärvda kläder (vilket såklart är väldigt tacksamt!)

Men hur mycket tjocktröjor använder folk egentligen? Kläder överlag men TJOCKTRÖJOR? Eller används det inte så mycket hos andra heller så det är därför det är just sånt som kan gå i arv?

Jag tror jag köpt en finkofta och en fleece till dottern och max en fleece till sonen? Resten har vi fått men det mesta förblir oanvänt (just tjocktröjor alltså). Mina barn har de nästan bara utomhus och då collegekofta eller fleece. De är förvisso rätt varma av sig.

Jaja, dottern blev överlycklig av nya kläder i alla fall :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp