Vad gör vi? - Kids Edition

[Guldaskig]

Är det någon mer som kommer in i nån form av bara-överleva-dagen-känsla. Så himla tråkigt att det ska kännas så, att man helst bara vill ha kväll när jag borde vilja vara med mina barn.

 

[Bexzor]

Är det någon mer som kommer in i nån form av bara-överleva-dagen-känsla. Så himla tråkigt att det ska kännas så, att man helst bara vill ha kväll när jag borde vilja vara med mina barn.

Ja, just nu är det slitigt här så kan relatera till din text.

 

[Voeux]

Är det någon mer som kommer in i nån form av bara-överleva-dagen-känsla. Så himla tråkigt att det ska kännas så, att man helst bara vill ha kväll när jag borde vilja vara med mina barn.

Du är inte ensam. Maken åkte iväg i morse på jobb två dagar så jag är ensam med dottern och mår sjukt dåligt, så det är tufft. Det är okej att ha sådana dagar, det är tufft i perioder att vara förälder.

Det som funkar bäst för mig är att hitta på massa saker, så hon har kul och tiden rullar på. Pussas och kramas lite extra. Det kommer bättre dagar

 

[zassoo]

Är det någon mer som kommer in i nån form av bara-överleva-dagen-känsla. Så himla tråkigt att det ska kännas så, att man helst bara vill ha kväll när jag borde vilja vara med mina barn.

Jag känner igen mig, vissa dagar är det sådär när man är ensam med barnen. Idag är det ingen förskola för dottern och vi har liksom inget att hänga upp dagen på, då kan det kännas lite kämpigt. Speciellt när jag vet att jag har hela kvällen och läggningen själv också

Jag tror vi ska försöka ta oss ut i skogen och äta lite mellis/fika. Kanske ångrar mig när vi väl är där pga för jobbigt men det blir i alla fall en aktivitet

 

[Guldaskig]

Tack @Bexzor @Voeux och @zassoo för att ni skriver att ni känner igen er, då känns mina känslor inte riktigt lika jobbiga.

Jag tog med mig barnen och åkte in till deras favoritlekpark en stund, det gjorde oss gott. Nu sitter de med varsin iPad och vilar vilket känns mer okej nu när vi ändå hittat på nåt.

Ska gå och pussa och krama lite extra på dom nu!

 

[Bexzor]

Tack @Bexzor @Voeux och @zassoo för att ni skriver att ni känner igen er, då känns mina känslor inte riktigt lika jobbiga.

Jag tog med mig barnen och åkte in till deras favoritlekpark en stund, det gjorde oss gott. Nu sitter de med varsin iPad och vilar vilket känns mer okej nu när vi ändå hittat på nåt.

Ska gå och pussa och krama lite extra på dom nu!

Själv tog en av sönerna med sig en kompis hem så de är sysselsatta.

 

[Voeux]

Tack @Bexzor @Voeux och @zassoo för att ni skriver att ni känner igen er, då känns mina känslor inte riktigt lika jobbiga.

Jag tog med mig barnen och åkte in till deras favoritlekpark en stund, det gjorde oss gott. Nu sitter de med varsin iPad och vilar vilket känns mer okej nu när vi ändå hittat på nåt.

Ska gå och pussa och krama lite extra på dom nu!

Även innan barn hade man ju, i varje fall jag, dagar då man bara längtade till kvällen. Jag tror livet är lite så, vissa dagar är tuffa och andra roliga. Både med och utan barn. Att vi ibland är slitna har inget med kärleken till våra barn att göra

 

[zassoo]

Det blev bra med skogsutflykten! Tog med sulkyvagnen som egentligen inte är så skogskompatibel men det funkade hyfsat på torra stigarna så lillebror fick åka vagn hela vägen. Tog ca 20 minuter att gå nån kilometer bort till där vi stannade och fikade. Sen tillbaka igen, lite trötta ben på storasyster men sen hade vi springtävling och då fick hon mer energi. Var ute 1 timme och 20 minuter och det var riktigt mysigt!

 

[soom]

Är det någon mer som kommer in i nån form av bara-överleva-dagen-känsla. Så himla tråkigt att det ska kännas så, att man helst bara vill ha kväll när jag borde vilja vara med mina barn.

Ja! Det är tufft att vara själv med barnen en hel dag. 4-åringens konstanta babbel och starka vilja dränerar mig. Har emellanåt dåligt samvete för att jag inte vill umgås med mina barn konstant (”varför skaffar man barn om man inte vill vara med dom” gnager i bakhuvudet. Men jag vill ju vara med dom! Bara inte 100% av tiden)

 

[Bexzor]

Jag och E äter pizzabullar till lunch. Mannen är iväg på ärenden och resterande 3 barn är i skolan. Känns som egentid delux med endast 1 barn hemma

 

[Tilly_85]

Gömmer mig på toaletten haha,... Uh, nä kanske inte är helt så illa, men är så galet trött idag, funderar på å lägga mig samtidigt som dom små ikväll

 

[Voeux]

(”varför skaffar man barn om man inte vill vara med dom” gnager i bakhuvudet. Men jag vill ju vara med dom! Bara inte 100% av tiden)

Dummaste och mest skuldbeläggande uttrycket som finns enligt mig, och jag hörde det nyligen av en vän. Jag tror att precis alla relationer blir bättre om man inte tär på varandra 24 h om dygnet. Det ger utrymme för återhämtning, uppskattning, mer energi i tiden man har tillsammans. Finns ju en anledning till att ”den roliga pappan” kommer hem från jobbet med sprudlande energi, långt tålamod och full av kärlek. Det har han hunnit samla ihop under dagen. Medan mamman som varit hemma, tagit varenda utbrott, konflikt, blöjbyte, blöta strumpor, mat på golvet.. börjar bli trött och kort i tonen.

Sen behöver barn variation. Träffa flera olika barn och vuxna, få olika lek och infallsvinklar. Det behövs flera vuxna för att ta hand om ett barn

 

[FeatherCloud]

Har just lagt stora barnet efter en heltigenom underbar föräldraledig dag med honom och lillasyster
Det första han sa imorse var "tack för att du köpte nya klossar till mig mamma!" eftersom jag köpte nya i helgen som de fick när de kom hem från farmor igår. Och nu innan läggdags sa han tack för att jag fixat en bänk han kan ha sina fordon på. (Självmanta tack är jag inte direkt bortskämd med...)

Vi har plockat äpplen och kokat mos och bakat paj, lekt i sandlådan och myst. Han har tom. lekt själv i en väldigt invecklad fantasilek i typ en halvtimme i sträck!

En sån där dag jag hoppas kunna plocka fram ur hjärtat en annan dag när vi går varann på nerverna, för såna lär det komma också

 

[miumiu]

Suttit och målat med W en stund på kvällskvisten. Han har så extremt höga krav på sig själv och blir skitsur för han tycker att jag är bättre på att måla hästar. Har ju dock haft ett antal år på mig att öva

 

[Voeux]

Har en väldigt svår vecka med graviditeten, vilket därmed också blir en väldigt svår vecka med dottern. Tagit en promenad med maken och börjat prata lite smått om förlossningsdepression. Jag trodde att jag klarat mig igenom graviditet och förlossning ganska oskadd, men att bli med barn igen drog igång en rad triggers som jag inte visste fanns inom mig och jag känner att jag drunknar. Uppenbarligen har jag lagt locket på en hel del saker som jag måste hantera nu.

Så vaggar jag dottern stilla till sömns i min famn. Sjunger Det gåtfulla folket och Visa vid vindens ängar. Känner hur hon tillslut vilar huvudet mot min bröstkorg, blir tyngre och tyngre, snuttar på sin napp. Drar sina små fingrar mot min arm tills de tillslut tappar taget och hänger tungt. Känner för några minuter vad allt det här handlar om, och varför jag gör det. Min lilla prinsessa. Du får mig att orka.

 

[zassoo]

Har precis varit på barngympa och dottern snart 3 år tyckte det var sååå kul! Redan i bilen hem sa hon att hon ville göra det igen. Hon sprang omkring, hoppade och klätttade. Lillebror hade också superskoj även om han var för liten och sprang omkring bredvid.

Problemet? Barngympan anordnas av den lokala frikyrkan och vi är inte alls troende. Jag tänkte att jag ändå testar för hur mycket kyrkligt kan det vara på gympa liksom? Inte så mycket till en början men när vi körde hinderbana var det musik i stilen ”Vi älskar Jesus” och ”Jesus är kung”. Och sen i slutet var det nån slags teater som gick ut på att gud talar till alla barnen och så var det bön.

Och det skaver ju. Jag måste se om det finns något annat men hittills har jag bara hittat aktiviteter från 5 år här i närheten.

 

[Malin_L]

Har precis varit på barngympa och dottern snart 3 år tyckte det var sååå kul! Redan i bilen hem sa hon att hon ville göra det igen. Hon sprang omkring, hoppade och klätttade. Lillebror hade också superskoj även om han var för liten och sprang omkring bredvid.

Problemet? Barngympan anordnas av den lokala frikyrkan och vi är inte alls troende. Jag tänkte att jag ändå testar för hur mycket kyrkligt kan det vara på gympa liksom? Inte så mycket till en början men när vi körde hinderbana var det musik i stilen ”Vi älskar Jesus” och ”Jesus är kung”. Och sen i slutet var det nån slags teater som gick ut på att gud talar till alla barnen och så var det bön.

Och det skaver ju. Jag måste se om det finns något annat men hittills har jag bara hittat aktiviteter från 5 år här i närheten.

Här i stan har friskis familjejympa som är riktat till 2-6åringar. Ni har inget sånt i närheten?

 

[zassoo]

Här i stan har friskis familjejympa som är riktat till 2-6åringar. Ni har inget sånt i närheten?

Ja det verkar finnas en del i Uppsala men det är lite långt om man inte har nåt annat ärende. Vi har en Friskis-förening men de har bara pass för vuxna, eller barn upp till 12 får följa med på jympa men det är 19 på kvällen. Sen verkar fotbollsklubben ha gymnastik men från 5 år. Ska fråga runt lite bland folk i närheten som har barn!

 

[Malin_L]

Ja det verkar finnas en del i Uppsala men det är lite långt om man inte har nåt annat ärende. Vi har en Friskis-förening men de har bara pass för vuxna, eller barn upp till 12 får följa med på jympa men det är 19 på kvällen. Sen verkar fotbollsklubben ha gymnastik men från 5 år. Ska fråga runt lite bland folk i närheten som har barn!

Vad synd att dom inte har det hos er! Dom ser ut att vara populära att gå på här!

 

[cherie]

Hämtade febrig tjej på förskolan idag. De hade inte riktigt märkt att hon var varm, trött och stånkig utan hade mest reagerat på att hon inte åt någon lunch. Skruttan Nu ligger hon i famnen och har fått titta.på tv i flera timmar med 39,5 graders feber.

Det går bra på nya förskolan, men jag saknar ofta våra gamla pedagoger. De förra pedagogerna var så personliga och otroligt varma. Kändes som de liksom tyckte om alla barn "litegrann" som en förälder nästan, och när man hämtade var det som att de knappt kunde hålla sig för att berätta om ev framsteg eller roliga saker som dottern hittat på under dagen. Hon sprang in och kastade sig i pedagogernas famnar varje dag. På nya märks det att pedagogerna håller det lite som ett jobb mer, med också mer jobb-relation till barnen. Också väldigt lite rapportering kring dagen, vad som hänt och vad lillan gjort. Väldigt neutralt på nåt sätt och inte samma "personliga" engagemang. Det kan man förstås inte kräva, men det var väldigt fint med förra förskolan. Ja, jobbigt ibland att ha nåt att jämföra med.