Sitter och smuttar Courvoisier och funderar på detta märkliga fenomen - facebookvänner.
På senaste tiden har det ramlat in vänförfrågningar från alla möjliga håll. Människor jag inte känner men som jag har nån gemensam beröringspunkt med. Vi har gemensamma vänner men har aldrig mötts.
Jag fattar inte poängen.
Om jag t.ex. är kompis med en man i Småland - varför ska hans vänner vilja bli vän med mig? Risken att vi nån gång ska träffas är ju minimal eftersom jag besöker just Vimmerby kanske en gång vart trettionde år eller så
Offentliga personer kan jag begripa - de vill ha en bred plattform för att föra fram åsikter och kampanjande. Men andra?
Det märkliga i det hela är dessutom att jag numera har trrappat ner mitt engagemang rejält av hälsoskäl. Inga nationella uppdrag och inte längre några regionala heller. Sitter inte i en enda styrelse numera. Bara ett litet lokalt nämnduppdrag. Men NU när jag nästan "lagt av" - då ramlar det in facebokförfrågningar. Varför??