Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

[Anna_]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Jag tror att min häst har en tvillingsyster

Jättehärligt att läsa om er och vad roligt att ni hittade tillbaka till varann nu!

 

[Fire-Eye]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Haha det lät verkligen som att du kände igen dig, för det hade likagärna kunnat vara jag som skrev ditt inlägg till mig själv...



Vem är hon efter...?

 

[Ella_99]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Jag tror inte att hon tappat styrka, inte på fem dar. Men hon har väl tappat koncentrationen lite. Om jag vore du skulle jag jobba henne lite från marken (typ "långa tyglar") och få henne att lyssna igen. Börja med att försöka få kontakten och henne koncentrerad och lydig i skritten, gör bara lätta övningar som hon kan säkert och så, så att du får henne lydig igen.

Det kan ju vara så att det är något med sadeln också. Kanske typ att hon börjat muskla sig på de ställen där sadeln klämde innan eller nått sånt^^

Hoppas du fick nått bra tips iaf

 

[Fire-Eye]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Hehe taack!

Men läs tråden först...

 

[Ella_99]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Hehe, var för lat för det Men det är så härligt att se er Ni har blivit så fina!

 

[Fire-Eye]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Haha ingen fara!! Tack så jättemycket!

 

[Anna_]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Haha det lät verkligen som att du kände igen dig, för det hade likagärna kunnat vara jag som skrev ditt inlägg till mig själv...



Vem är hon efter...?

Jo, jag tyckte ju att det lät bekant allting. Kände igen mig väldigt väl i inlägget du skrev efter ridpasset också. Speciellt det där med hur känsliga de är för fjäsk och beröm

Min häst är en dansk båtflykting utan papper...

 

[Fire-Eye]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Haha okejdå, då är dem nog inte släkt. Men dem kanske har träffats på häst-buke och diskuterat?

 

[Malinigbg]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Härligt att läsa om dig och din fina häst!
Hon är nog glad som har en sådan matte, bra att bli påmind ibland om varför man älskar hästar och varför man började rida, tack för det./Malin

 

[rocki]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Hon exploderade i fattningarna och var spänd

Känner igen detta mkt väl, min ena häst som jag snart haft i 2 år nu. Var, jaa ganska farlig det första halvåret. Fanns bara en hastighet på henne, det var hemskt. Jag lipade nästan varje gång jag red henne i början och trodde aldrig jag skulle få henne normal. Men det går med mkt tålamod och slit För det mesta är hon ganska lugn, men ibland så kan hon nästan bara bli som förbytt, och bara studsa och kan helt plötsligt inte galoppera normalt. (fruktansvärt känslig för hjälperna)Tro det ingår lite i utbildningen att trilla tillbaka eller stå stilla ett tag innan hon fått smällta det hon fått lära sig.Fått gå tillbaka ett steg ibland.Det kan ju vara så att vi ryttare har någon dag då och då som vi har svårt att koncentrera oss på och det kan påverka hästarna negativt. Min häst reagerade på sin hoppsadel som jag inte ridit i på 2 månader pga att jag bara tränat dressyr nu.Ibland blir hon även spänd och okoncentrerad när hon brunstar. En del hästar kan ju bli lite konstiga av pälsättningen oxå. Som ngn sa kan hon kanske gåttt om kull ihagen. Du får testa dig fram, jag skulle prova den andre sadeln bara för att vara säker så att det inte är pga den. Lycka till!

 

[Fire-Eye]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Tack!!

Rocki; Haha, visst är det jobbigt?! Jag har aldriv direkt varit rädd för Fia, förutom när jag red ut (i början när jag hade henne). Då och då blev man väl lite skraj, men nu skrattar jag åt det mesta, min lilla TokFia!

Vi har "löst" problemet nu! Men, Tack!!

 

[offsan]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Helt underbart att läsa om dig å din häst. Får jag rekommendera dig en bok at läsa? Carola Lind och " Konsten att tala med hästar" Läs oxå Tamara Baltzar "Hästar berättar". Ha det bra!

 

[Fire-Eye]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Tack, har redan båda 2 hemma. Fick dem när jag var 12.

 

[aprilia]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

känner igen mkt i vad du skriver!
det jag vill säga till dig är: andas..! ta det lugnt.. ha tålamod!

jag började utbilda kallblodstravaren som jag rider i dressyr för ca 1,5 år sedan. han var då 15 år o gått som skogsmulle hela sitt liv.
jag tog det väldigt försiktigt med honom o krävde inte så mkt, sakta så började han förstå vad jag ville o börjad söka sig nedåt fram. vi ha mött uppgångar o nergångar genom denna tid, mkt pga att jag blivit otålig o inte haft tålmod, jag har krävt för mkt av honom på en gång men då påminner älskade hästen mig om att ha tålamod o att allt får ta sin tid på sina villkor gör han allt för mig

det gäller att vara ett team, ja det är tufft att gå tillbaka några steg när man haft så mkt framsteg.. men jag lovar att det kommer gå framåt! du måste bara ha lite tålamod..

lycka till! *kramar*

 

[Fire-Eye]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Tack!!

Har du läst mitt inlägg från dagens ridpass?

 

[rocki]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Jag har heller aldrig varit rädd, jag grät för att hon inte kunde skritta, inte trava bara studsa och skena, hur kul är det. Min första hoppträning med henne, skulle jag ta hjälp av väggen för att bromsa henne så att jag slapp slita henne i munnen, hon sprang rätt in i ridhusväggen men hon gjorde aldrig mer om det. Så fick jag träna henne i början för hon skulle lära sig att stanna

 

[Fire-Eye]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Haha, jag blir mest så frustrerad...


Det är ju också ett sätt!

 

[aprilia]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

nej, men ska göra nu! var så sent igår så jag orkade inte läsa hela tråden..

 

[aprilia]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

Så innan jag hoppade upp så sa jag till mig själv att jag t.o.m skulle börja på nytt idag. Jag skulle börja behandla henne som Fia, som min vän - och börja rida som jag gjorde när jag ville hjälpa henne istället för mig själv. Så fort hon tog stöd på bettet så berömde jag hur mycket som helst, glatt. Jag pausade var 5e minut och la armarna om henne och berättade hur duktig hon är. Så fort hon gjorde någonting rätt så fick hon massvis av beröm, och sakta men säkert sken hon upp! Hon började kliva på bättre och hennes öronspel ändrades. Så fort jag var tyst ansträngde hon sig lite extra tills jag berömde henne igen. Det är rätt pinsamt att berätta iom att jag har behandlat henne som en unghäst, men hon var faktiskt stolt!! Hon var glad över att jag (som i början) uppskattade vad hon gjorde och satt inte bara och ville att allt skulle bli bättre, och mer perfekt. Dem övergångarna vi gjorde idag måste ha varit dem finaste vi någonsin har gjort. Jag fokuserade inte på formen, jag fokuserade på Fia! Och vilken skillnad!! Öronen fram, och hon var verkligen glad och nöjd!! I galoppen så galopperade hon lugnt och lyssnade på förhållningarna. Jag red i max 20 minuter, + 10 med skritten - men det var precis lagom och jag vet om att allt kommer gå mycket bättre nu, bara jag inte tar henne för givet.

underbart att läsa! du är så klok, gumman!

precis så har jag gjort med min häst.. försökt hitta tillbaka till varandra o kommunikationen. det är ju faktiskt ett givande o tagande. vissa pass (under nedgångarna i utvecklingskurvorna) när hästen bara spänner sig o inte alls slappnar av skär det i hjärtat på mig, vill ju att pålle ska trivas med mig men då backar vi några steg o börjar nästan om från början.. jag kan få vänta innan vi hittat tillbaka till känslan, men han är så värd att väntas på

 

[break_a_leg]

Sv: Vad gör man *långt*? Allt känns skit.

*kl*
Jag har nu tagit bort flera inlägg som passar bättre på annonssidorna.

/B_A_L, moderator