Vad gör att en häst springer på/över en människa?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Allt du hittills skrivit om hästen motsäger det du skriver nu och är en stor orsak till att jag inte vill stå uppstallad i kollektivstall, allt för många okunniga som hanterar hästarna oavsett om det finns problem eller inte, eller om det skapas problem som inte existerade innan.

Nja, då är det nog snarare du som tolkat in saker som jag inte skrivit. Jag tycker inte illa om hästen, och har aldrig påstått något sådant. Jag anser att den blir farlig på grund av sitt temperament i kombination med miljön den bor i. Jag tycker inte att en sådan häst är lämplig att bo på en sådan anläggning där den bor, oavsett om den beter sig som den gör för att den vantrivs, för att den har en tumör, för att den aldrig lärt sig bättre, eller vad än det beror på.

Jag förstår att det blivit någon form av "sanning" här att jag är oerhört okunnig kring hästar, att jag inte alls kan "läsa häst" o. s. v. Det står naturligtvis er fritt att tänka så. Jag kan dock inte tycka att det är något särskilt anmärkningsvärt att man, allt eftersom och på grund av saker som sker, förstår saker om de hästar man hanterar och träffar regelbundet.
 
Vi har, som jag tidigare nämnt, stått i det här stallet i ca 10 år. Det har passerat ett antal hästar genom åren. Självklart har vissa, alltid eller i perioder, varit lite stökiga. Någon har behövt ledas med kedja när det blåser, någon har behövt tas in först för att inte jaga upp sig, någon har blivit bufflig och brötig i samband med konvalescens, någon har varit stökig i hagen och flängt omkring etc. Just sådant som jag ser som "lite stökig".

Att jag då tidigare sett den här hästen som just "lite stökig", när den haft den typen av beteende, ser jag inte som något konstigt. Jag ser det inte heller som något konstigt att jag, i och med incidenten då jag blev påsprungen, tänkt mer kring hästen och dess temperament. Jag har då förstått att det är kombinationen av dess reaktivitet, och bristande respekt för/uppmärksamhet på människor, som gör att den faktiskt blir farlig. Jag har därmed också förstått att de situationer som uppstår med och runt denna häst, inte är bra eller trevliga för någon, varken för hästen eller oss människor runt omkring.

Det här har jag dock redan förklarat flera gånger i tråden. Det innebär inte att jag "inte tycker om" hästen, eller att jag anser att hästen "är dum", gör övertänkta handlingar "mot mig" eller liknande. Det är tolkningar som gjorts, gissningsvis på grund av trådsanningen att jag är helt okunnig och snudd på livrädd runt hästar, vilket naturligtvis inte är fallet.

Jag ska erkänna att jag har lite svårt för det här diskussionsklimatet där man förmodas ha en agenda bakom ställda frågor, och där man på sätt och vis inte kan spinna vidare på sina tankar och funderingar utan att bli stämplad som totalt okunnig, få tillskrivet en mängd åsikter som man inte har o. s. v. Allt blir väldigt svart eller vitt, när man resonerar så. Jag tror inte heller att det är sunt att tro att man alltid vet allt om alla hästar man träffar på, och att den första uppfattning man får om en häst inte kan ändras. Som jag ser det är det snarare fullt normalt, att man med tiden förstår att en häst är "mer" än bara "lite stökig", eller att en häst man tidigare upplevt som "tråkig" kanske bara behövt lite mer tid för att blomma ut, eller vad än det handlar om. Relationer till hästar utvecklas och förändras över tid, precis som alla andra relationer. Jag kan inte tycka att det är något särskilt anmärkningsvärt eller konstigt.

Gällande just den här hästen visste jag sedan tidigare att den var - vad jag då såg som - "lite stökig" i hanteringen. Jag hade inte sett den reagera på liknande sätt vid ridning, varför jag inte heller reflekterat över risker i samband med ridning. När så incidenten då jag blev påsprungen skedde, såg jag givetvis att hästens beteende att gå från noll till hundra på ingen tid alls, och att reagera väldigt stort på till synes "ingenting", kan dyka upp vid ridning såväl som hantering. Därmed såg jag också riskerna runt hästen, även i samband med ridning.

Givetvis förstår jag också att hästen reagerade som den gjorde på någonting - även om ingen vet vad. Smärta, någon lukt som ingen annan kände, press från ryttaren som hon själv inte var medveten om, det kan ju vara snudd på vad som helst. Faktum är dock att det trots allt sker "från ingenstans" för de människor som är runt omkring, eftersom det inte är något som vi kan förutse.

Jag tror säkert att mycket kunniga problemhästtränare skulle kunna arbeta med hästen och minska risken för olyckor. Det är ju därför jag anser att den borde få den hjälpen, och inte hanteras av oss "vanliga" hästägare och därmed försättas i situationer som varken hästen eller vi människor kan hantera. Jag tycker heller inte att det är rimligt i ett "vanligt kollektivstall", att alla som vistas där ska behöva ha det engagemanget för problemhästhantering som krävs för att hantera en sådan typ av häst. Rimligtvis bör det räcka med ett "normalt" hästintresse, och att kunna hantera "normalt svåra" hästar.
 
Fast det var först när just du själv blev påsprungen du började tänka på hästen från helt normalt stökig till farligt stökig?

Sen kan jag tycka att du helt enkelt gick för nära hästen från början , krävs det från din sida 0,5 s för dig att flytta dig (enligt egen beskrivning)för att du skulle hinna ta dig undan - ja då har du -hur du än gått, varit för nära.
 
Jag vill förstå varför en häst reagerar som den gör, istället för att skylla på att den är dum och ouppfostrad. Hela den här tråden handlar om att du inte vill ha hästen på anläggningen för att den blev skrämd av någonting som varken du eller ryttaren såg och du hamnade i vägen när den reagerade med flykt. Förmodligen skulle den må bättre på en anläggning med mer konsekvent hantering än att olika personer hanterar den varje dag, MEN så länge det är du som har problemet och inte stallägaren eller de andra hästägarna, så är det väl bättre att du flyttar din häst så du varken behöver hantera den eller riskera att den reagerar på någon störning när du är i närheten.
 
Jag citerar bara en liten del av ditt svar, då det här på sätt och vis är kärnan i mina funderingar. Här säger du både att hästarna inte får "bete sig hur som helst", och samtidigt att de som inte klarar av, eller inte vill, hantera stökiga hästar, kanske bör välja andra uppstallningsformer.

Det är här det blir knepigt för mig. Å ena sidan bör inte hästarna i ett kollektivstall "bete sig hur som helst", å andra sidan bör de hästägare som har sin häst i kollektivstall vara villiga att hantera hästar som beter sig "hur som helst".
Jag tror ditt problem är att det inte går att varken sätta en definitiv gräns för hur stökiga hästar får vara eller hur kompetent man bör vara för att platsa i ett kollektivstall. Det beror hellt på stallet i fråga, men det finns säkert hästar som inte är välkomna i något kollektivstalll. Hästen här verkar inte vara i den kategori och med ganska bred marginal, men kanske inte välkommen i alla stall.

Och även om du sagt motsatsen så känns det som om du hela tiden söker medhåll och blir frustread när du inte får det.
 
Vi har, som jag tidigare nämnt, stått i det här stallet i ca 10 år. Det har passerat ett antal hästar genom åren. Självklart har vissa, alltid eller i perioder, varit lite stökiga. Någon har behövt ledas med kedja när det blåser, någon har behövt tas in först för att inte jaga upp sig, någon har blivit bufflig och brötig i samband med konvalescens, någon har varit stökig i hagen och flängt omkring etc. Just sådant som jag ser som "lite stökig".

Att jag då tidigare sett den här hästen som just "lite stökig", när den haft den typen av beteende, ser jag inte som något konstigt. Jag ser det inte heller som något konstigt att jag, i och med incidenten då jag blev påsprungen, tänkt mer kring hästen och dess temperament. Jag har då förstått att det är kombinationen av dess reaktivitet, och bristande respekt för/uppmärksamhet på människor, som gör att den faktiskt blir farlig. Jag har därmed också förstått att de situationer som uppstår med och runt denna häst, inte är bra eller trevliga för någon, varken för hästen eller oss människor runt omkring.
Det du säger här som jag förstår det, är att du uppfattade hästen som stökig. Nu efter olyckan har du insett att reaktiva hästar som den här kan vara farliga och du därför inte tycker den har i ert stall att göra och att du inte vill ha med den att göra.
 
Jag tänker som tidigare - det är upp till stallet hur besvärlig en häst "får" vara. Är det ett stall där hela upplägget bygger på att ägarens skröpliga mormor sköter insläppen kanske alla hästar måste sköta sig exemplariskt nästan jämnt, medan man i ett stall där majoriteten far runt som godståg på speed längst ut i kedjegrimskaftet istället har väldigt höga krav på vad människorna i stallet ska klara av. Egentligen inte konstigare än att man kan ha krav på storlek, lättfödd/svårfödd mm. Det finns ju som bekant ett rätt stort spann av både hästar och människor som äger häst - det viktigaste är att just de som står i stallet tycker hästen känns ok att hantera.
Sen kan det naturligtvis bli en knivig situation om en ny häst visar sig vara besvärligare än övriga i stallet räknat med - men då kan man ju inte göra så mycket mer än säga vad en själv är bekväm med och ta det därifrån.
 
Absolut, jag förstod att det var ett av flera exempel. Jag menar bara att det är en sådan sak där andra tycks anse att det hur som helst är rimligt att en häst som beter sig så står i ett kollektivstall, hanteras av olika människor o. s. v. Jag anser att den inte bör göra det, att det inte är en lämplig miljö för hästen, oavsett om beteendet beror på att den inte trivs eller något annat (eller en kombination av faktorer)



Självklart har inte hästar "motiv" bakom sitt agerande på det sättet. Det är väl just det där att "det är upp till oss att bemöta dem tålmodigt", som jag funderat kring. Hur tålmodig "ska" man vara, var går gränsen, vad är rimligt o. s. v. Är det rimligt, normalt, vanligt förekommande, att hästar beter sig så eller så och fortfarande anses vettiga att ha i ett stall där de hanteras av "vem som helst". Är det vettigt att dela hage med en häst som X, Y, Z.

Jag har en stor portion tålamod med hästar (och djur generellt), men jag ser inte riktigt att det är hållbart att utsättas för risker som långt övergår "det normala", gång på gång. Där har jag, efter incidenten då jag blev påsprungen, tänkt om kring hur lätt hänt det är att något allvarligt faktiskt händer. Det har fått mig att tänka om kring hur "lite stökig" häst jag faktiskt är villig att hantera, och att den gränsen är en bra bit tidigare än vad jag tänkt förut. Det handlar inte om att inte ha empati för hästen, eller att tro att den gör något med ont uppsåt eller liknande. Men även med mängder av empati för hästen, är jag inte intresserad av att riskera min egen hälsa för att hantera den.
Ok, så hur tålmodig ska man vara och vad är rimligt? Mitt svar är: otroligt tålmodig när man hanterar djur, precis som att man hanterade små barn.

Jag tror du med den här incident kanske för första gången fått erfara hur farligt det kan vara att hantera djur på flera hundra kilon. Det är en ordentlig ögonöppnare. Om du vill fortsätta med hästar, och i vilken mån, kan bara du fundera och svara på för dig själv. Man blir helt förståeligt rädd. Verkligheten är den att hantera hästar är ett riskfyllt moment, och att rida är en riskfylld hobby, hur mycket man än försöker kontrollera och förebygga och förbereda. Hur mycket man än grundtränar, och vilket kollektivstall man än står i. Olyckor kommer hända, och med tunga djur kan det bli stora skador. Om en häst beter sig på ett sätt som man upplever som svårt är det upp till ägaren var dennes gräns går för vad som är hanterbart, och stallägaren kanske också har en gräns för vad som är rimligt på anläggningen. Så länge det inte är olycka efter olycka med just en specifik häst och hela stallet invänder, så finns det nog de som är villiga att hantera hästen.
 
Jag klistrar in några relevanta citat från Buck Brannaman. Relavanta till själva ämnet av hästar som beter sig oönskat, hur man kan tänka när man ska handskas med dom osv. Mer specifikt situationen i kollektivstall där olika leder in och ut. Det gör faktiskt enorm skillnad för hästen vad människan tänker och tror om den, för det reflekteras i kroppspråket - och hästen läser det. Många människor är omedvetna om att deras tankar syns utanpå - en del är till och med omedvetna om att dom har dom tankarna.

Men man kommer oerhört långt med empati, välvilja, och självkontroll.

"But when a horse is troubled or uncomfortable in our world, rather than show contempt for him, you must demonstrate empathy and work to convince him that you mean him no harm.
You have some things that you'd like him to do 'with you', as opposed to 'for you'- and the best way to do that is as partners."

"The horse is so honest.... they live in the moment. And what they do, whether they need to protect themselves or whether they need to accept you really is directly relative to how you make them feel."

"I don't believe in waiting for a horse to do the wrong thing and then punishing him after the fact. You can't just say no to a horse. You have to redirect a negative behavior with a positive one, something that works for both of you. It's as though you're saying - instead of doing that, we can do this together."

"The horse responds to comfort, they respond to peace better than about anything else you could do. All he wants you to do is just leave him alone. So if the horse responds to you and you give him a little peace and comfort that means more to him than anything."
 
Jag vill förstå varför en häst reagerar som den gör, istället för att skylla på att den är dum och ouppfostrad. Hela den här tråden handlar om att du inte vill ha hästen på anläggningen för att den blev skrämd av någonting som varken du eller ryttaren såg och du hamnade i vägen när den reagerade med flykt. Förmodligen skulle den må bättre på en anläggning med mer konsekvent hantering än att olika personer hanterar den varje dag, MEN så länge det är du som har problemet och inte stallägaren eller de andra hästägarna, så är det väl bättre att du flyttar din häst så du varken behöver hantera den eller riskera att den reagerar på någon störning när du är i närheten.

Nej, det är inte vad hela den här tråden handlar om. Det är dock tydligt att det är med de glasögonen på som du läser tråden, och därmed är det inte särskilt konstigt att det är så du tolkar den.
 
Jag tänker som tidigare - det är upp till stallet hur besvärlig en häst "får" vara. Är det ett stall där hela upplägget bygger på att ägarens skröpliga mormor sköter insläppen kanske alla hästar måste sköta sig exemplariskt nästan jämnt, medan man i ett stall där majoriteten far runt som godståg på speed längst ut i kedjegrimskaftet istället har väldigt höga krav på vad människorna i stallet ska klara av. Egentligen inte konstigare än att man kan ha krav på storlek, lättfödd/svårfödd mm. Det finns ju som bekant ett rätt stort spann av både hästar och människor som äger häst - det viktigaste är att just de som står i stallet tycker hästen känns ok att hantera.
Sen kan det naturligtvis bli en knivig situation om en ny häst visar sig vara besvärligare än övriga i stallet räknat med - men då kan man ju inte göra så mycket mer än säga vad en själv är bekväm med och ta det därifrån.

Självklart är det upp till varje stall, och varje situation, vad som fungerar och inte. Vad jag har försökt att förklara ett antal gånger är att vi under ca 10 års tid aldrig haft någon häst som betett sig likt denna, så situationen har inte kommit upp förrän nu. Då jag aldrig tidigare delat stall med en häst som betett sig som den här hästen gör, har jag heller aldrig reflekterat över om det generellt anses "normalt" eller acceptabelt. Det har helt enkelt inte varit aktuellt hos oss.

Nu förstår jag dock att det, i många stall, anses helt normalt att hantera hästar som återkommande hamnar i potentiellt farliga (främst för människor omkring den, men i vissa fall för hästen själv) situationer. Jag förstår också att vi haft oerhörd tur i "vårt" stall, i och med att vi tidigare under åren aldrig haft någon så pass problematisk häst, trots att det tycks tillhöra "det normala" i privatstall runt om i landet.
 
Det är många som tolkat den på det viset. Så det som är tydligt är snarare att det är så du framstår för läsare av tråden.

Jag vet inte, jag. Att människor i regel "hakar på" andra och följer majoriteten är ju ingen nyhet, människor fungerar så. Om några börjar att tolka t. ex. en tråd på ett forum med vissa glasögon på, hakar gärna andra på och "följer efter", medvetet eller omedvetet färgad av tidigare reaktioner från andra. Likadant fungerar det i många andra situationer.

D. v. s. om någon, eller några, här börjat svara utifrån att jag är mer eller mindre okunnig om hästar i allmänhet, och att den här hästen i själva verket är snudd på ett lamm att hantera, så skapar det en attityd som liksom färgar hela tråden och då givetvis andra läsare. Nu har ju det blivit en trådsanning - jag kan just ingenting om hästar, har aldrig hanterat en häst som varit "stökig" tidigare, till och med tycks en del här veta betydligt mer om den här hästens agerande än vad jag, som ändå träffar på den varje dag, vet. Man eggar igång varandra och fastnar i sin tankebana, sin första tolkning. Det är väldigt mänskligt och väldigt välkänt, att människor i grupp fungerar så.
 
Jag vet inte, jag. Att människor i regel "hakar på" andra och följer majoriteten är ju ingen nyhet, människor fungerar så. Om några börjar att tolka t. ex. en tråd på ett forum med vissa glasögon på, hakar gärna andra på och "följer efter", medvetet eller omedvetet färgad av tidigare reaktioner från andra. Likadant fungerar det i många andra situationer.

D. v. s. om någon, eller några, här börjat svara utifrån att jag är mer eller mindre okunnig om hästar i allmänhet, och att den här hästen i själva verket är snudd på ett lamm att hantera, så skapar det en attityd som liksom färgar hela tråden och då givetvis andra läsare. Nu har ju det blivit en trådsanning - jag kan just ingenting om hästar, har aldrig hanterat en häst som varit "stökig" tidigare, till och med tycks en del här veta betydligt mer om den här hästens agerande än vad jag, som ändå träffar på den varje dag, vet. Man eggar igång varandra och fastnar i sin tankebana, sin första tolkning. Det är väldigt mänskligt och väldigt välkänt, att människor i grupp fungerar så.
Eller så beror det på hur du uttrycker dig...
 
Ok, så hur tålmodig ska man vara och vad är rimligt? Mitt svar är: otroligt tålmodig när man hanterar djur, precis som att man hanterade små barn.

Jag tror du med den här incident kanske för första gången fått erfara hur farligt det kan vara att hantera djur på flera hundra kilon. Det är en ordentlig ögonöppnare. Om du vill fortsätta med hästar, och i vilken mån, kan bara du fundera och svara på för dig själv. Man blir helt förståeligt rädd. Verkligheten är den att hantera hästar är ett riskfyllt moment, och att rida är en riskfylld hobby, hur mycket man än försöker kontrollera och förebygga och förbereda. Hur mycket man än grundtränar, och vilket kollektivstall man än står i. Olyckor kommer hända, och med tunga djur kan det bli stora skador. Om en häst beter sig på ett sätt som man upplever som svårt är det upp till ägaren var dennes gräns går för vad som är hanterbart, och stallägaren kanske också har en gräns för vad som är rimligt på anläggningen.

Nej, även om jag varit förskonad från att själv vara inblandad i några större incidenter, så är det långt ifrån min första erfarenhet av faran med att hantera hästar.

Självklart vill jag inte sluta med hästar på grund av en incident. Inget ont mot de som väljer att sluta med hästar, på grund av rädsla eller annat. Det är dock inget jag över huvud taget funderat på.

Så länge det inte är olycka efter olycka med just en specifik häst och hela stallet invänder, så finns det nog de som är villiga att hantera hästen.

Det här är kanske en del i "mitt problem". Det kanske är så att det inom just hästsporten/stallkulturen, finns en annan syn på olycksfall och tillbud, än hur det generellt ser ut i samhället i övrigt?

Vad jag menar är att om det, i stallmiljö, anses vara ett problem först när det sker upprepade faktiska olyckor, där någon blir skadad. I de flesta andra sammanhang, både i yrkeslivet och privat, brukar det i regel anses vara ett problem om det upprepade gånger sker tillbud runt en specifik person/situation/plats eller liknande.

Jag är kanske färgad av "resten av livet" på den punkten, på så sätt att jag ser tillbuden och funderar på vad man accepterar innan man agerar för att förebygga en olycka. Många kanske resonerar som så att tillbud av den typen är en del av vardagen med häst, och tycker därför inte att det är så mycket att tänka på förrän upprepade olyckor är ett faktum?
 
Man får ju skilja på olycka och olycka också.
Nu blev du skadad vid en olycka där du inte ens hanterade hästen och detta kunde ha skett med vilken häst som helst och med vilka människa som helst, för hästen blev skrämd och flydde. Det kan alla hästar göra för dom är flyktdjur.

Sen kan man bli skadad och råka ut för olyckor när man hanterar hästen och det är värre och ett mycket större problem men det har ju inte skett i detta fallet så vitt jag förstår.
 
Nej, även om jag varit förskonad från att själv vara inblandad i några större incidenter, så är det långt ifrån min första erfarenhet av faran med att hantera hästar.

Självklart vill jag inte sluta med hästar på grund av en incident. Inget ont mot de som väljer att sluta med hästar, på grund av rädsla eller annat. Det är dock inget jag över huvud taget funderat på.



Det här är kanske en del i "mitt problem". Det kanske är så att det inom just hästsporten/stallkulturen, finns en annan syn på olycksfall och tillbud, än hur det generellt ser ut i samhället i övrigt?

Vad jag menar är att om det, i stallmiljö, anses vara ett problem först när det sker upprepade faktiska olyckor, där någon blir skadad. I de flesta andra sammanhang, både i yrkeslivet och privat, brukar det i regel anses vara ett problem om det upprepade gånger sker tillbud runt en specifik person/situation/plats eller liknande.

Jag är kanske färgad av "resten av livet" på den punkten, på så sätt att jag ser tillbuden och funderar på vad man accepterar innan man agerar för att förebygga en olycka. Många kanske resonerar som så att tillbud av den typen är en del av vardagen med häst, och tycker därför inte att det är så mycket att tänka på förrän upprepade olyckor är ett faktum?
Nej, alla vill undvika olyckor i den mån som det går, men det går inte att göra hästsport som hobby helt utan risker. Man förebygger olyckor genom att skaffa som kunskap, och de verktyg, reella och mentala, man behöver för att i största mån förebygga olyckor.

Har den här hästen varit inblandad i många olyckor i stallet då menar du? Att det är fler än du som skadat sig och skadar sig regelbundet vid hantering av denna häst? Isåfall borde kanske det diskuteras på ett möte, så alla får ta ställning och berätta hur de upplever situationen.

Tillägger: det är skillnad på olyckor som kan förebyggas och ren och skär olycka, även i yrkeslivet. Tillbud och olycksfallsrapporter utgör utvärderingen av om olyckan kunde ha undvikits osv., ex. bar man hjälm, vidtog man de säkerheter man hade, är personalen utbildad osv. Och det är ju för att arbetsgivaren har skyldigheter sett till arbetsmiljön.
 
Jag vet inte, jag. Att människor i regel "hakar på" andra och följer majoriteten är ju ingen nyhet, människor fungerar så. Om några börjar att tolka t. ex. en tråd på ett forum med vissa glasögon på, hakar gärna andra på och "följer efter", medvetet eller omedvetet färgad av tidigare reaktioner från andra. Likadant fungerar det i många andra situationer.

D. v. s. om någon, eller några, här börjat svara utifrån att jag är mer eller mindre okunnig om hästar i allmänhet, och att den här hästen i själva verket är snudd på ett lamm att hantera, så skapar det en attityd som liksom färgar hela tråden och då givetvis andra läsare. Nu har ju det blivit en trådsanning - jag kan just ingenting om hästar, har aldrig hanterat en häst som varit "stökig" tidigare, till och med tycks en del här veta betydligt mer om den här hästens agerande än vad jag, som ändå träffar på den varje dag, vet. Man eggar igång varandra och fastnar i sin tankebana, sin första tolkning. Det är väldigt mänskligt och väldigt välkänt, att människor i grupp fungerar så.
Jag har t.o.m skrivit exempel på vad du skrivit som gör att du uppfattas som oerfaren. Nu gör du som du så ofta gör, försöker vrida och vända på orden för att få det att se ut på ett annat sätt än det är. Och som alltid ligger det på andra, inte hur du uttrycker dig eller agerar i någon situation.
Det beror ju på hur du uttrycker dig. Du framstår som ganska oerfaren när du i trådstarten skriver om denna häst som exempel på hästar som springer på/över människor men sen beskriver en situation där du var väldigt nära hästen när den blev skrämd. Sen har du lagt till mer och mer när du inte fått medhåll om hur farlig denna häst är.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag är lite hjälplös och vet varken in eller ut hur jag ska göra... Har en 12 årig valack som jag tävlat i hoppning med upp...
2 3
Svar
52
· Visningar
11 562
Senast: liiinnea
·
  • Artikel
Dagbok Utanför mitt hus så vistas regelbundet en kattuggla. Och ingen som har en egen kattuggla behöver nånsin en väckarklocka! 😄 (Det enda...
Svar
0
· Visningar
1 039
Senast: cassiopeja
·
Övr. Hund Hej allihopa! Jag är helt ny här och blev tipsad om detta forum då jag använder positiva metoder när jag tränar min tjej. Jag pluggar...
2
Svar
32
· Visningar
12 385
Senast: Milosari
·
Ridning Jag har hamnat i en otroligt jobbigt sits och vet inte vad jag ska göra. Jag är en ganska erfaren ryttare (dock hobbynivå) som ridit...
2
Svar
34
· Visningar
7 473
Senast: akleja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tatueringar i arbetslivet
Tillbaka
Upp