Vad borde alla veta/kunna - ”medicinsk” allmänbildning

Därav anledningen till att veta var man ska lägga snittet åtminstone. Det finns en grop mellan knölarna i struphuvudet där man ska lägga ett snitt på ca 13 mm brett och djupt. Man känner var det är någonstans. Läste lite mer efter att jag skrev första inlägget och 2 av 5 om jag minns rätt lyckades på ett kadaver vid ett experiment på just gångbarheten. De oddsen är bättre än 0% enligt mig. Förslagsvis om man är ute i skogen eller på annan oländig terräng där ambulans är långt bort.
Eller så ringer man ambulans direkt istället för att lägga tid på att hitta verktyg etc. Du tänker att det finns dels verktyg till att göra ingreppet till hands, men också något som ska agera trakealkanyl liggnades? Du tänker inte heller att det är en anledning till att operationer utförs i sterila operationsrum, av utbildad personal, men korrekta verktyg till ändamålet? Risken att du att du tar död på någon genom att försöka göra ett operativt ingrepp på personen ifråga är större än att du skulle rädda ett liv genom ett sådant ingrepp.

Ett alternativ är att du fortsätter försöka få upp det som fastnat i halsen, eller blåser ned det i lungorna om det inte går att få upp på annat sätt. Är personen vid medvetande ger du omväxlande ryggslag och buk- eller brösttryck, och på så vis skapa en luftstöt som pressar upp luft ur personens luftväg. Kommer föremålet fortfarande inte upp efter det och personen har blivit medvetslös ska du börja göra HLR, och fortsätter med det tills räddningspersonal kommer.
 
Senast ändrad:
Eller så ringer man ambulans direkt istället för att lägga tid på att hitta verktyg etc. Du tänker att det finns dels verktyg till att göra ingreppet till hands, men också något som ska agera trakealkanyl liggnades? Du tänker inte heller att det är en anledning till att operationer utförs i sterila operationsrum, av utbildad personal, men korrekta verktyg till ändamålet? Risken att du att du tar död på någon genom att försöka göra ett operativt ingrepp på personen ifråga är större än att du skulle rädda ett liv genom ett sådant ingrepp.

Ett alternativ är att du fortsätter försöka få upp det som fastnat i halsen, eller blåser ned det i lungorna om det inte går att få upp på annat sätt. Är personen vid medvetande ger du omväxlande ryggslag och buk- eller brösttryck, och på så vis skapa en luftstöt som pressar upp luft ur personens luftväg. Kommer föremålet fortfarande inte upp efter det och personen har blivit medvetslös ska du börja göra HLR, och fortsätter med det tills räddningspersonal kommer.
Går det verkligen att blåsa ner i lungorna? Luftstrupen grenar ju upp sig i smalare och smalare grenar, så det borde väl inte vara någon uppenbar vinst i att föremålet sitter fast så långt ner att en senare tracheostomi inte hjälper.

Därmed inte sagt att kreti och pleti ska skära folk i halsen.
 
Går det verkligen att blåsa ner i lungorna? Luftstrupen grenar ju upp sig i smalare och smalare grenar, så det borde väl inte vara någon uppenbar vinst i att föremålet sitter fast så långt ner att en senare tracheostomi inte hjälper.

Därmed inte sagt att kreti och pleti ska skära folk i halsen.
Vad du gör är att du blåser ner föremålet så det bara täpper för till ena lungan, så har du en lunga du kan ventilera med konstgjord andning och sen kan det plockas upp på sjukhuset när personen i övrigt är stabil.
 
Vad du gör är att du blåser ner föremålet så det bara täpper för till ena lungan, så har du en lunga du kan ventilera med konstgjord andning och sen kan det plockas upp på sjukhuset när personen i övrigt är stabil.
Så pass! Jag föreställde mig att det skulle fastna i förgreningen och blockera båda lungorna, i så fall vore ju inte mycket vunnet. :p
 
Eller så ringer man ambulans direkt istället för att lägga tid på att hitta verktyg etc. Du tänker att det finns dels verktyg till att göra ingreppet till hands, men också något som ska agera trakealkanyl liggnades? Du tänker inte heller att det är en anledning till att operationer utförs i sterila operationsrum, av utbildad personal, men korrekta verktyg till ändamålet? Risken att du att du tar död på någon genom att försöka göra ett operativt ingrepp på personen ifråga är större än att du skulle rädda ett liv genom ett sådant ingrepp.

Ett alternativ är att du fortsätter försöka få upp det som fastnat i halsen, eller blåser ned det i lungorna om det inte går att få upp på annat sätt. Är personen vid medvetande ger du omväxlande ryggslag och buk- eller brösttryck, och på så vis skapa en luftstöt som pressar upp luft ur personens luftväg. Kommer föremålet fortfarande inte upp efter det och personen har blivit medvetslös ska du börja göra HLR, och fortsätter med det tills räddningspersonal kommer.

Nej, det kanske inte är så gångbart i de flesta fall, eller några alls för den delen. Som jag skrev så var det tänkt som absolut sista åtgärd när det är tydligt att ambulans inte kommer hinna på långa vägar och personen inte blir hjälpt av ens övriga insatser, inte det första man gör istället för allt annat. Min poäng vara bara att om det stod mellan säker död och det där så gör det ju detsamma om man petar in bakterier eller kottar i någon. Med det sagt så är det ju liten chans att det lyckas förstås, men en minimal chans är bättre än ingen i min värld. Jag går helt klart med på att det inte faller under medicinska kunskaper varje person bör kunna dock, och att det är mer fantasi än verklighet :D
 
Nej, det kanske inte är så gångbart i de flesta fall, eller några alls för den delen. Som jag skrev så var det tänkt som absolut sista åtgärd när det är tydligt att ambulans inte kommer hinna på långa vägar och personen inte blir hjälpt av ens övriga insatser, inte det första man gör istället för allt annat. Min poäng vara bara att om det stod mellan säker död och det där så gör det ju detsamma om man petar in bakterier eller kottar i någon. Med det sagt så är det ju liten chans att det lyckas förstås, men en minimal chans är bättre än ingen i min värld. Jag går helt klart med på att det inte faller under medicinska kunskaper varje person bör kunna dock, och att det är mer fantasi än verklighet :D
Jag tror att problemet är att det är jääkligt svårt för oss lekmän att avgöra när det är just ett hål i luftstrupen som faktiskt är "sista utvägen"...
 
Du tror inte att det är rätt stor risk för infektioner när nån random människa är och skär i någons hals utan sterila verktyg och riskerar att skära av både luftstrupe och stämband?
I den stunden, när det handlar om ren livräddning inom minuter, skulle jag säga att just infektionsrisken är en ickefråga.

KL
Däremot finns annat som komplicerar, främst att det är svårt för någon som saknar utbildning och erfarenhet av akuta luftvägsproblem att ta ett välgrundat beslut om när ingreppet faktiskt är motiverat för att rädda liv. Det är olyckligt och potentiellt förödande om en hjälpare lägger tid och fokus på improviserad och riskabel kirurgi om fortsatt HLR faktiskt är ett bättre alternativ.
Alla hjärtstartare som du stöter på i Sverige är dessutom helt ofarliga och går inte att åsamka någon skada med (om du inte slår någon i med själva väskan eller täpper igen andningshål med kontaktplattorna typ).
Det finns en brasklapp, och jag anar att det var vad @kryddelydd tänkte på; en modern AED (automatisk hjärtstartare) är förvisso svår att skada patienten med men ett litet barn som använder den på någon annan och exempelvis håller sina händer på eller invid elektroderna kan utsättas för risk.
 
Jag tror att problemet är att det är jääkligt svårt för oss lekmän att avgöra när det är just ett hål i luftstrupen som faktiskt är "sista utvägen"...

Jo, tänkte på det jag med, men låt säga om personen blir blåare och blåare, lär ju märkas efter några minuter om det ser kört ut tänker jag :cautious: Äh, inget jag känner för att slåss (vidare) för direkt, 'tis what it is.
 
Ang HLR i skolan.

Det ingår i Idrott och Hälsa 1 på gymnasiet. Dessutom ingår det i åtminstone alla naturbruksprogram och självklart Vård och Omsorg, men alla program innehåller Idrott och Hälsa 1.
 
Jag är för typ L-ABC (så heter den nu va? den byter ju namn ofta), samt vad man kan göra vid olika sorters bränder osv från ganska ung ålder. Fast naturligtvis på ett åldersadekvat sätt.

Dock tycker jag att man skall vara lite mer restriktiv med HLR, och kanske tom inte lära ut det förrän 18 års ålder. Pga de ställningstaganden man (kan) behöva göra om någon ramlar ner framför ögonen på en. Hur mår man om man gör HLR men personen inte överlever? Kommer man känna sig skyldig? Som att man misslyckats? Om man är osäker på hur man gör och därför väljer att inte göra något* hur kommer man känna efter det?

Denna sorts ställningstaganden (och många fler) tycker jag att man ska slippa utsättas för (i så stor utsträckning som möjligt) som ung, och därför tycker jag att just HLR kan vänta, men annat gärna läras ut.

*Vilket är en helt ok reaktion
 
Gällande HLR och skola så har min dotters grundskola (och övriga skolor i kommunen) HLR-utbildning i alla årskurser och i slutet av grundskolan får eleverna någon form av intyg på detta.
Jag får utbildning genom mitt jobb på både HLR och en hel massa andra grejer t.ex. diabetes, ångest, avtändning och liknande. (Jobbar inom Kriminalvården.)
 
Jag är för typ L-ABC (så heter den nu va? den byter ju namn ofta), samt vad man kan göra vid olika sorters bränder osv från ganska ung ålder. Fast naturligtvis på ett åldersadekvat sätt.

Dock tycker jag att man skall vara lite mer restriktiv med HLR, och kanske tom inte lära ut det förrän 18 års ålder. Pga de ställningstaganden man (kan) behöva göra om någon ramlar ner framför ögonen på en. Hur mår man om man gör HLR men personen inte överlever? Kommer man känna sig skyldig? Som att man misslyckats? Om man är osäker på hur man gör och därför väljer att inte göra något* hur kommer man känna efter det?

Denna sorts ställningstaganden (och många fler) tycker jag att man ska slippa utsättas för (i så stor utsträckning som möjligt) som ung, och därför tycker jag att just HLR kan vänta, men annat gärna läras ut.

*Vilket är en helt ok reaktion

Eller kanske bara lära sig att det är bättre att göra något än inget alls. Personligen tror jag att risken att känna sig "skyldig" till någons död är betydligt större om man bara stått och tittat på än om man faktiskt gjort HLR i någon form.
Om min dotter upptäcker att någon behöver HLR så hoppas jag 100 gånger av 100 att hon försöker med något än ger upp i förväg. Jag tar hellre de samtalen efteråt än försöker stötta henne när hon har sett någon dö framför ögonen och inte gjort något.
 
Eller kanske bara lära sig att det är bättre att göra något än inget alls. Personligen tror jag att risken att känna sig "skyldig" till någons död är betydligt större om man bara stått och tittat på än om man faktiskt gjort HLR i någon form.
Om min dotter upptäcker att någon behöver HLR så hoppas jag 100 gånger av 100 att hon försöker med något än ger upp i förväg. Jag tar hellre de samtalen efteråt än försöker stötta henne när hon har sett någon dö framför ögonen och inte gjort något.

Det är ju det som är så himla svårt, och just därför jag vill att man skall slippa ta de besluten i ung ålder.

Om tex en hemlös ramlar ihop, den har kräks runt munnen och är 'äcklig' (på ett sätt som upplevs som äcklig av personen som upplever det), hur gör man då? Om man i det läget inte vill påbörja HLR?* Speciellt om man har en förälder som man vet vill att man försöker?

Fortfarande, detta är ett helt ok val. Vi har inga som helst skyldigheter att göra det bara för att vi kan
 
Det är ju det som är så himla svårt, och just därför jag vill att man skall slippa ta de besluten i ung ålder.

Om tex en hemlös ramlar ihop, den har kräks runt munnen och är 'äcklig' (på ett sätt som upplevs som äcklig av personen som upplever det), hur gör man då? Om man i det läget inte vill påbörja HLR?* Speciellt om man har en förälder som man vet vill att man försöker?

Fortfarande, detta är ett helt ok val. Vi har inga som helst skyldigheter att göra det bara för att vi kan

Man påbörjar kompressioner och struntar i inblåsningarna. Det är viktigare än inblåsningarna eftersom det hos vuxna oftast är ett cirkulatoriskt problem snarare än andningsproblem när hjärtstopp inträffar.

Sen tycker jag personligen det är märkligt att ha inställningen att man inte har skyldighet att göra något bara för att man kan. Det tycker jag absolut att man har. Om jag själv eller en anhörig ramlade ihop på stan vill jag att folk som kan ska hjälpa till, inte bara tänka "jaja inte mitt ansvar". Jag tycker vi alla har skyldighet att göra vad vi kan för att hjälpa varandra, speciellt när det handlar om liv och död.

Alla frågor du skriver som man kan få när man varit med när någon dött är ju naturligtvis jobbiga och ibland kan det behövas hjälp att igenom sådant. Men jag tycker alla gånger att det är bättre att man kanske kan rädda ett liv än att skydda människor från samhetskval. Med sin kunskap kan ju faktiskt barn och ungdomar rädda livet på någon! Det kan vara så "enkelt" att bara hålla fri luftväg tills räddningspersonal anländer.
 
Senast ändrad:
Om tex en hemlös ramlar ihop, den har kräks runt munnen och är 'äcklig' (på ett sätt som upplevs som äcklig av personen som upplever det), hur gör man då? Om man i det läget inte vill påbörja HLR?* Speciellt om man har en förälder som man vet vill att man försöker?
Idag lärs HLR utan inblåsningar ut som ett fullgott alternativ, dels för att det är lättare att upprätthålla cirkulation om man inte pausar för inblåsningar, dels för att slippa tveka kring det du nämner. (Det finns evidens för effektiviteten.)
Fortfarande, detta är ett helt ok val. Vi har inga som helst skyldigheter att göra det bara för att vi kan
Jag förstår hur du menar men ser det litet annorlunda, och mer som @LadyCovergirl och @Wysiwyg är inne på. Jag är inte beredd att exkludera ungdomar och större barn från livräddande insatser utifrån att de kan känna skuld om insatsen inte leder till överlevnad. "Jag hade kanske kunnat rädda morfar om jag bara vetat vad jag skulle göra" tror jag kan vara minst lika traumatiserande. Jag tror på en etisk skyldighet att göra det man kan för att hjälpa en annan människa i en livshotande situation, och jag tror inte att det finns någon åldersgräns för det.
(Och utifrån ren egoism ser jag det som en stor fördel om även ungdomar och stora barn i min egen närhet har åtminstone basala förutsättningar för att utföra HLR på mig.)
 
Det är ju det som är så himla svårt, och just därför jag vill att man skall slippa ta de besluten i ung ålder.

Om tex en hemlös ramlar ihop, den har kräks runt munnen och är 'äcklig' (på ett sätt som upplevs som äcklig av personen som upplever det), hur gör man då? Om man i det läget inte vill påbörja HLR?* Speciellt om man har en förälder som man vet vill att man försöker?

Fortfarande, detta är ett helt ok val. Vi har inga som helst skyldigheter att göra det bara för att vi kan

Jag ser det inte alls som ett bekymmer på det sätt du tycks göra. Det finns många människor på mitt jobb jag inte gör inblåsningar på utan en pocketmask. Finns inte en pocketmask att tillgå så gör jag kompressionerna.
I mina ögon är det alltid viktigare att göra något än inget alls. Och för mig är det definitivt inte ett ok val att bara strunta i att försöka rädda livet på någon.
 
En sak som inte är akutvård men som jag tycker är viktig är: personer som sitter i rullstol/ har synliga funktionsvariationer är inte farliga.
Du kan tala direkt till personen, du behöver inte prata över huvudet på personen. Det är oförskämt att anta att personen inte kan föra sin egen talan. Ingen tar illa upp om du har fel i ditt antagande att personen kan tala för sig.
Du behöver inte i panik dra undan dina barn för att en person i rullstol befinner sig inom 10 meters radie. Förutsätt inte att personer som är i samma sällskap som personen i rullstol är personliga assistenter. Även personer i rullstol kan, hör och häpna, ha anhöriga/vänner/kollegor..

Jag blir fan ledsen när folk frågar mig saker om maken när han sitter bredvid mig. Han bryr sig inte, han är så van. Men jag begriper inte hur folk kan vara så oförskämda.
Väldigt vanligt på caféer att personen i kassan frågar mig vad maken vill ha.
Det är vanligare än jag ens vill erkänna att folk tittar argt på mig och medlidsamt på maken om han tar ner något ur hyllan i mataffären.
 

Liknande trådar

R
Kropp & Själ Först så vill jag på peka att dethär är känsliga ämnen så ni kan ju tänka på det både om ni ska läsa det och hur ni svarar ifall ni vill...
2
Svar
32
· Visningar
2 443
Senast: Amha
·
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
14 062
Senast: malumbub
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
23
· Visningar
2 018
Senast: Wingates
·
Kropp & Själ Finns det någon här som har koll på hur det går till när man byter förnamn? Är det en krånglig process, hur lång tid tar det, behöver...
Svar
19
· Visningar
2 103
Senast: MML
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp