Vad är ditt bästa naturminne?

Mariaauto

Trådstartare
Influerad av vargtråden på samma del av forumet så undrar jag vilket som är erat käraste naturminne? Har ni mött nåt av sveriges konungar på nära håll och hur gick det till?

Jag har sett i stort sett alla stora djur i sverige utom björn och vildsvin.

I våras när jag red så travade en varg över en av våra åkrar. Tidigare under vintern tog de ett byte bakom hästhagen. Att höra de yla och gläfsa ihop med rådjurets dödskrik fick min o min kompis nackhår att resa sig! Magnifikt dock att få se en varg! Trodde det var en stor grå räv först, tills jag såg en räv på nån meters avstånd och insåg att den skulle bara vara en liten prick på en åker!

Strax innan sommaren såg jag ett lodjur, jag var på väg hem, o ser nåt över vägen "va konstigt rådjuret hoppar över vägen" tänkte jag, tills jag kom ur kurvan och såg att det var ett lodjur som graciöst hoppade över vägen, sen satte den sig vid diket, jag stannade. Och under några sekunder såg vi på varandra tills jag var tvungen o åka för att passa färjan. Dock missade jag den vilket gjorde mig bra sur då jag gärna hade kollat på den längre!

I somras såg jag en säl när jag skulle åka båt inom tjänsten, den stannade länge i viken och tog en rejäl stor fisk den visade upp vid ytan.

Örnar ser jag iaf varje månad, magnifikt när man kommer dem riktigt nära och de flyger över en i låg höjd, det blir skuggor på marken som får mig att inse hur jävla stora de är!

Och älg såklart, såg senast en i skogen för ca en vecka sen när jag skulle plocka svamp. Av nån jävla anledning så smyger jag när jag går i skogen, och troligtvis gör jag det bra, för helt plötsligt stod en stor ko framför mig, ca 15 meter bort. Den sprang ganska omgående iväg tack o lov! Har sedan länge älgfobi efter för många närkontakter (jo jag vet preeeciiis hur de luktar.. ), men numera vågar jag gå i skogen obehindrat iaf när jag inte behöver använda ficklampa.


Berätta gärna om era möten med naturens konungar!
 
Sv: Vad är ditt bästa naturminne?

Vildsvin kan du få se här i Skåne hur många du vill, vissa tider på året är det mer regel än undantag att man ser något. Och går man ut i här i trädgården när det är mörkt hör man hur stora djur springer omkring, ibland är rådjur och ibland vildsvin.

Den första jag stötte på var en stor galt som jag lyckats tränga in i en liten instängslad granplantering och han for förbi mig på några meters avstånd ett par gånger innan han sprängde viltstängslet. Jag kollade på det efteråt och vajern i stängslet var hel men han hade knäckt en hel rad grova stolpar så det fanns kraft bakom helt klart. Det lustiga var att jag inte blev rädd utan tänkte att det bästa är nog att stå kvar och hoppa undan i precis rätt ögonblick så att han missar om han går till attack, undrar fortfarande om det är en möjlig strategi när det inte finns något att klättra upp i men det är nog svårt för han var som ett streck, så snabb var han trots att det var ganska svårframkomligt.
 
Senast ändrad:
Sv: Vad är ditt bästa naturminne?

Mina bästa naturminnen har inte med de stora djuren att göra. Jag har till exempel sett lodjur flera gånger och varg en gång, men det är inte det som har etsat sig fast i minnet. Inte heller vildsvinen som nöffar omkring runt huset eller älgen som har sin toa vid den stora hasseln.

Jag blir gladare av rådjuren som ligger utanför köksfönstret eller uttern som plaskar i ån. Eller fågelsträcken med svanar, tranor och gäss som drar förbi huset, precis i ögonhöjd, sjungande sorgesamma höstelegier. Men det som ligger mig varmast om hjärtat är korpen som förärar mig sin närvaro emellanåt. Det är så roligt att ett vilt djur väljer att ha kontakt med en människa. Jag har berättat om Korpi i en annan tråd, så jag ska inte upprepa mig.

Men jag måste berätta om en sak som hände tidigare i höstas. Korpi hade inte hälsat på på flera veckor, men i samma stund som jag fick besked att en nära anhörig gått bort, så kom Korpi flygande. Han cirklade runt och klickade och klickade och klickade i vad som kändes som en evighet. Det här var strax före midnatt och han har aldrig kommit i mörkret varken förr eller senare.

Jag läste en av Slas böcker innan jag somnade. Där stod att de döda kommer tillbaka i fågelgestalt. Även om det var en tillfällighet, så kändes som en hälsning från min släkting, en tröst. Så det är mitt bästa naturminne.
 
Sv: Vad är ditt bästa naturminne?

Så avis jag blir! Älg har man ju sett rätt mycket, men allt annat stort har gått mig förbi. Har aldrig sett varg eller lo, fast ingen av dem är talrik där jag bor. Om de ens finns. Samma med björn. Järv, mård, utter eller bäver har jag inte heller sett, bara mängder med bäverspår. Vildsvinen har hittat tills oss, dock i fåtal, men det hänger någon eller några alldeles kring gården. Inte sett dem än men mamma och hunden har gått på dem och sett på avstånd...

I år såg jag örn för första gången, varav en gång var i Fyledalen i skåne. Då kom en örn flygandes över vägen i slagsmål med en mindre fågel, som jag inte hann se vad det var. Mäktigt slagsmål! Jag hävade att det var kungsörn men idag är jag inte lika säker...

Men sötast var fripassageraren i båten nu på hösten. Var ute och jobbade och åkte gummibåt när det kommer en sork simmandes i vattnet! Ingen vattensork, utan en vanlig, vilket gjorde det hela mer oväntat. Vi lyfte upp den och erbjöd skjuts, och den satt kvar i handen utan att fly. Sen satt den på kanten i säkert 5 minuter, torkade sig och funderade. Till slut fick den nog och hoppade i vattnet och simmade iväg. :)
Sen blev jag utskälld av en räv en gång när jag var ute på en ridtur en sommarnatt. Det var också en intressant händelse, då den bara kom närmare och närmare och skällde. På ~10 m avstånd gav den upp och sprang iväg.
 
Sv: Vad är ditt bästa naturminne?

Det var en mörk kväll på trappen till dasset i Tarfala när vinden plötsligt mojnade och det blev så tyst som det nog bara kan bli under arktisk vinter.

Jag har sett mycket fint men ändå är det här minnet utan direkta synintryck som hitintills har gjort starkast intryck.
 
Sv: Vad är ditt bästa naturminne?

Men jag måste berätta om en sak som hände tidigare i höstas. Korpi hade inte hälsat på på flera veckor, men i samma stund som jag fick besked att en nära anhörig gått bort, så kom Korpi flygande. Han cirklade runt och klickade och klickade och klickade i vad som kändes som en evighet. Det här var strax före midnatt och han har aldrig kommit i mörkret varken förr eller senare.

Jag läste en av Slas böcker innan jag somnade. Där stod att de döda kommer tillbaka i fågelgestalt. Även om det var en tillfällighet, så kändes som en hälsning från min släkting, en tröst. Så det är mitt bästa naturminne.

En dag ringde min mamma. Jag tog samtalet och gick in i köket medan artighetsfraserna gicks igenom. På fönsterbrädet satt en hackspett. Den blev inte rädd utan satt kvar och tittade på mig medan samtalet fortsatte. Anledningen att mamma ringde var att morfar just hade dött, men det visste jag ju redan. Fågeln satt kvar hela samtalet och sedan flög den iväg till trädet på gården. Så visst kan de döda komma tillbaka som fåglar.
 
Sv: Vad är ditt bästa naturminne?

En dag ringde min mamma. Jag tog samtalet och gick in i köket medan artighetsfraserna gicks igenom. På fönsterbrädet satt en hackspett. Den blev inte rädd utan satt kvar och tittade på mig medan samtalet fortsatte. Anledningen att mamma ringde var att morfar just hade dött, men det visste jag ju redan. Fågeln satt kvar hela samtalet och sedan flög den iväg till trädet på gården. Så visst kan de döda komma tillbaka som fåglar.

Har varit med om en liknande. Min mormor hade precis dött och jag satt ute och njöt av vårsolen. Hade fötterna uppe på en stol för att det inte skulle bli kallt. Plötsligt kom en liten svartmes och satte sig på min fot. Den satt där och tittade på mig en bra stund...och så flög den vidare. Trevligt!!
 
Sv: Vad är ditt bästa naturminne?

Skulle gärna uppleva varg och lo på riktigt, ont om dem hos mig dock. Ett fint minne är iaf när jag stod hos hästarna i sommarhagen en kväll och hörde nåt som prasslade i buskarna. Skymtade nåt svartvitt och trodde det var en katt. Satt på huk och kikade. Plötsligt kom den fram ur snåren ett par meter ifrån mig - Herr Grävling. Sååå vacker, såg så mjuk ut. Han vände och gick rakt emot mig. När han var precis framför mig tog jag ett steg åt sidan; då ryckte han till och vände och sprang in i snåren igen. Han hade tydligen inte sett mig. Jag gick bort en bit och då kom han lunkande igen, som om han gick i sin egen lilla värld. "Vad var det nu jag skulle göra, hm..." :D :love: Sååå fin. :)

Stötte på tre älgar mitt på vägen en gång också. Jag kom ut på vägen med hunden och där stod de. Vi tittade på varandra en stund, alla lika förvånande. Sen försvann de med "älgkliv" in i skogen. Mäktiga djur.
 
Sv: Vad är ditt bästa naturminne?

Två naturupplevelser har fastnat extra starkt i mitt minne, båda är från barndomen.

Sommar i Skåne, jag var 4-5 år och familjen var på utflykt till Stenshuvud. På den brädlagda gångstigen ner genom ängarna och skogen mot vattnet dök en åsna(!) upp, och jag blev helt fascinerad av den. Åsnan var förstås jättestor jämfört med mig, men den var snäll och lika nyfiken på mig som jag på den. Mina föräldrar var litet oroliga, men jag tyckte att åsnan och jag fick jättebra kontakt, och jag höll utkik efter den varje gång vi var vid Stenshuvud under åren efter. Sedan dess har jag tyckt väldigt mycket om åsnor, och skulle gärna vilja ha en någon gång. :)

Bakom skolan där jag gick på mellanstadiet fanns ett litet skogsområde där vi barn brukade leka på raster och efter skolan. En gång, jag kan ha gått i 4:an, hade det snöat för första gången på vintern, rikligt hela natten, och när jag gick upp i skogen på första rasten var det som ett sagolandskap - en helt annan värld än den vanliga skogen. Nästan en annan planet tyckte jag. Snö, is, dämpat ljud, gnistrande kristaller i solen... jag minns att jag tyckte det liknade sagovärldarna i Peter Pan-attraktionen på Liseberg. Det var av någon anledning bara jag där just då, och jag ville stanna där i skogen hela dagen.
 
Sv: Vad är ditt bästa naturminne?

Jag har många fina naturminnen.

Tycker om att se vilda djur. Rävar, harar, älgar, fåglar...

När jag var liten brukade jag mata ekorrar. Det hände att de följde efter in i huset eller klättrade upp längs benet på en, söta små rackare.

På den tiden, också när jag var barn, när det bodde knipor i holken utanför huset var det alltid roligt att se när ungarna tog sitt hisnande hopp (att de vågar!) ner på marken för att gå till sjön.

Några vintrar sedan stod jag i ett hus ute i skogen och tittade ut genom köksfönstret. Helt plötsligt sticker en mård upp huvudet precis utanför, nästan så att den trycker nosen mot rutan. Vi tittade på varandra i några sekunder sedan försvann den och jag gick till vardagsrummet, och fick se mården sticka upp huvudet i det fönstret också. Tittut! :D

Nu i höst hade jag ett litet gräl med en mink. Den tyckte jag kom för nära boet och stod på bakbenen och skällde på mig. Under tiden dök en av ungarna upp (de prasslade i en buske precis intill) och simmade ut i vattendraget under bron där jag stod, då avbröt sig föräldern snabbt och skyndade ut i vattnet för att släpa tillbaka ungen i nackskinnet. När ungen var ur vägen fortsatte utskällningen.

Och såklart den gången jag såg en älg komma springandes över skogsvägen, jagad av en björn. Det var första gången jag såg en björn i det fria.
 

Liknande trådar

Övr. Katt Hej! Upptäckte på morgonen när jag gick ut på tomten (vi bor intill skogen med några få grannhus runt om) att det låg kattpäls från...
Svar
12
· Visningar
5 334
Senast: Skjøldur
·
Ridning Det här blir ett långt inlägg men skulle vara jättetacksam om nån pallade läsa och ville hjälpa mig att fundera på vad som kan göras...
2
Svar
21
· Visningar
4 285
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har nu kört på vägen som kallas slingerbulten till och från jobbet i 4½ månad. Den vägen är onekligen en annorlunda upplevelse, för...
Svar
0
· Visningar
513
Senast: cassiopeja
·
A
Övr. Hund Folk med trist ton och elaka kommentarer gör sig inte besväret att skriva något.. Jag och sambon har 2 vovvar. Hans är en 2-årig...
2 3 4
Svar
70
· Visningar
12 863

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Olja till häst ?
  • Atletix
  • Stora shoppingtråden III

Omröstningar

Tillbaka
Upp