Vad är det sämsta du gett bort?

Detta fick mig att minnas när våran ”klass” på Komvux en gång för länge sedan köpte en flaska vin och en sån där vinhållare som står bara om flaskan är i (alltså som en bräda med ett hål för flaskhalsen bara, där alltihop liksom balanserar - om någon fattar vad jag menar?) I vilket fall tyckte vi det var en kul julpresent till våran fysiklärare där. Alla blev lite paffa när han lite besvärat harklade sig och berättade att han var nykter alkoholist... :o
Oj den är ju lite pinsam :o

Stackars mamma, man menar ju väl men fasiken vad jobbigt det är när man ser att de blir besvikna.
 
Typ allt jag har köpt till syrran förutom ett tårtfat. Hon vill bara ha dyra grejor, inget annat duger. Tårtfatet köpte jag på ekohallen, men jag så att den var dyr. Och hon använder den faktiskt :banana:ja, min syrra är en jävla snobb :meh:

Inte jag men min svägerskas lillasyster (jämgammal med mej) gav ett år min bror och svägerska en almanacka. Jättebra grej:up:. Men det är ju en fördel om den inte är från året innan :rofl:
 
På tal om att ge värdelösa julklappar tror jag INGEN slår min pappa. För det första har han nog aldrig i hela sitt liv köpt en julklapp till varken mig eller min bror, allt fixade mamma.
Mamma fick alltid saker som spolarvätska till bilen eller iskrapor mm. Temat var typ att det skulle gå köpa på Macken :rofl:
Dessutom så innan jag blev tillräckligt gammal fick hon även slå in paketen till sig själv :cool:

Min älskade pappa är i närheten av din pappa.
Han är inte inblandad i "presentandet" förutom till mamma.
Varje år sedan jag blivit vuxen har han påpekat att han inte ska ha julklappar eller andra presenter eftersom han inte köper några.
Varje år får han något. Men det är väldigt tillräckligt med en chokladkartong eller liknande, och han är glad.
Till mamma köper han presenter; ibland kan han själv hitta på något, ibland har han bett mig eller min syster om hjälp med idéer eller att välja ut exempelvis smycken.

Å andra sidan är det ingen bristande generositet eller bristande välvilja; han tycker bara att julklappar och sådant är överskattat.
Han ger gärna bort sin egen tid (uppskattad hjälp!!!) eller sådant man vill ha som kostar pengar (allts, inte när jag frågar "kan jag få...?" utan sist när jag frågade om han ville med på konsert så ville han det, jag fixade biljetter och sedan betalade han min biljett också för han ville bjuda).
Men julklappar engagerar han sig inte i.
 
Tänkte på det senast idag och skämdes. Jag var 22 och hade just haft min allvarligaste depression. Köpte en ca 600 sidor lång och tättskriven bok om depressioner till min mamma. Grattis på julafton mamsen! Ha så kul! Får väl skylla på att jag var just...deprimerad.
Ah, en till medlem i klubben för de som har SBiS(svart bälte i dålig stämning). Välkommen!
 
Kom på att jag gett min far en svart slips med spöken på. Men i vixen ålder har jag insett att dessa glada spöken var kondomer. Piffigt värre.

Jag är imponerad om din pappa kunde hålla masken. :laugh:
När jag var 10 år köpte mormor ett set bestående av collegetröja och mysbyxor till mig. Mormor var dock osäker på om den kanske var för stor då det bara hade funnits vuxenstorlekar, men köpte ändå den minsta eftersom hon tyckte att den var både söt och häftig. Den var svart med vita kaninhuvuden och så stod det Playboy över hela ena byxbenet ...
 
Kom på att jag gett min far en svart slips med spöken på. Men i vixen ålder har jag insett att dessa glada spöken var kondomer. Piffigt värre.

Jag är imponerad om din pappa kunde hålla masken. :laugh:
När jag var 10 år köpte mormor ett set bestående av collegetröja och mysbyxor till mig. Mormor var dock osäker på om den kanske var för stor då det bara hade funnits vuxenstorlekar, men köpte ändå den minsta eftersom hon tyckte att den var både söt och häftig. Den var svart med vita kaninhuvuden och så stod det Playboy över hela ena byxbenet ...

Hahahaha, alltså denna tråd har förgyllt min dag! :rofl:
 
Kom på att jag gett min far en svart slips med spöken på. Men i vixen ålder har jag insett att dessa glada spöken var kondomer. Piffigt värre.

Tack för dagens skratt :D:rofl:

KL

Jag gav min far en sten gång :cool: Från gården (jag var nog under tio och var löjligt förtjust i stenar just då :rofl: Hade hittat den någon timma innan kanske). Han var något förvirrad men tog det med kärlek och slipade den till en Tors hammare och polerade upp den till ett hals smycke :D

Med tanke på eltandborste historierna - min far hade ett bra tag en fast telefon bredvid sängen och svarade ofta i sömnen. Då var han extra medgörlig för telefonförsäljare, men det roligaste som dök upp var inte en utan två eltandborstar (och refill paket till båda varje månad, tog helt sjukt länge innan hand lyckades säga upp dem). Han var både arg och förvirrad tills han insåg att et var hans eget fel. Dessa prackades då på två personer, mig bland annat som flitigt fick eltandborsta tänderna i ett år tills refill paketen var slut :rofl:
 
Jag har säkert gett massor usla presenter, t.ex. böcker som mottagaren redan har. Min pappa fick en skitful slips någon gång trots att han bara har slips på bröllop och begravning. Men jag kan inte komma på något riktigt uselt faktiskt.

En julklapp som blev misslyckad (och som kunde ha blivit slutet på mitt och min sambos förhållande!) var dock när vi hade varit tillsammans ganska kort tid och han fick Peter Englunds ”Den oövervinnerliga”. Han önskade sig en bok, han sade sig gilla historiska böcker, hade läst allt av Peter Englund tidigare, etc. etc. Det här var innan internetbokhandeln hade slagit igenom så den kostade 425 kr. Jag studerade och det var halva min matbudget den månaden. Åt havregrynsgröt mesta tiden för att klara budgeten. Och så läser han inte bokjäveln! :rage: Jag blev otroligt störd av det.

Jag kan fortfarande bli upprörd när jag tänker på det (17 år sedan). Det blossade upp senast i våras när vi rensade saker inför flytten och handlade boken i högen som skulle skänkas till Stadsmissionen. I helvete heller! Den ska stå i vår bokhylla tills han har läst den. :mad:
 
Förra året gav jag bort "Boken om Mig" till en äldre släkting. Jag trodde att jag hade träffat så rätt och kände mig jätteglad över att äntligen ha hittat något häftigare än strumpor till personen i fråga.

Mottagarens ansiktsuttryck vid öppning var ungefär så här: O_o:crazy::confused::meh:

Det blir strumpor i år helt enkelt.

Jag köpte samma bok till min far förra året och den mottogs med ungefär samma ansiktsuttryck. Pappa varken läser böcker eller skriver, ska det vara en bok ska det vara en ljudbok. Så den är solklart med på listan över sämsta julklappar...
 
Ett år gav jag min äldsta bror första säsongen av Miami Vice i julklapp då jag hade fått för mig att han älskade serien lika mycket som jag gjorde. Frågade honom någon månad senare om han tittat på serien och om den var lika bra som han mindes den, och han svarade glatt ja. Hälsade på någon vecka senare och såg att den fortfarande stod inplastad i hans filmhylla och det gör den än idag ca 12 år senare. :meh:

När jag var i tonåren gav jag min syster en kjol som jag tyckte var klockren och när hon öppnade paketet på julafton och plockade upp kjolen blev alla knäpptysta och bara stirrade på mig. Själv förstod jag ingenting, först trodde jag att det var för julklappen var så klockren men fick reda på ett par år senare att alla tyckte att det var den gräsligaste kjol de sätt och blev fundersamma över om det var på skämt eller inte. Min stackars syster tackade och gömde kjolen längst in i garderoben.

Hur kjolen såg ut? Den var kort, och påminde om en ballerinakjol, i tigerrandigt. :yuck: Förlåt syrran!
 
Massor och åter massor av pinsamma presenter till familj och pojkvänner genom åren. Hatar att behöva komma på något att köpa vid en speciell tidpunkt, istället för att ge saker spontant när man hittar nått man vet att denne kommer gilla.

Enda bra presenten jag gett nån tror jag var när jag bjöd dåvarande pojkvännen på Rammsteinkonsert. Det var lyckat! :D
 
Min bror gav morfar ett kort med grattis till körkortet en gång. Morfar hade väl haft körkort i cirkus 45 år vid det tillfället. Brorsan tyckte att kortet var snyggt för det var en bil på. :angel:

Morfar gav i och för sig mamma korv i julklapp ett år. Påläggskorv alltså. Hon blev inte så glad.
 
Dressyrtjejen då 11 år gammal hade uppmärksammat att pappas byxor ofta kasade ner, trots skärp. (Läs: Sådant händer när man lider av 110 kg till 192 cm...).
Då kom jag på den kreativa idén att köpa ett par hängslen. I 50 års present till honom. Jag har aldrig sett pappa ge mig ett så ansträngt leende. Varken före eller efter. :grin:
 
Jag köpte samma bok till min far förra året och den mottogs med ungefär samma ansiktsuttryck. Pappa varken läser böcker eller skriver, ska det vara en bok ska det vara en ljudbok. Så den är solklart med på listan över sämsta julklappar...

Haha, vilket sammanträffande :D
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp