Vabb och föräldraledighet utbruten ur Barnlös slash barnfri i ett samhälle

Men precis som någon annan skrev så kan det finnas syskon i familjen så det kan hålla på länge. Och om chefen inte orkar ta fajten så är det lättare att bara ge sig när någon börjar gapa och vifta med barnkortet. Men visst, rent lagligt är jag fullt medveten om att det bara gäller tills barnet fyllt tolv, men tyvärr stämmer ju inte detta helt med verkligheten.

Jo, det stämmer helt med verkligheten. Det är omöjligt att lyckas ta ut f-dagar för ett barn som är äldre än 12 år. Sen att det finns folk som skaffar många barn är en annan sak.
 
Ett exempel är från en arbetsplats jag tidigare jobbade på. En kvinna som hade tre barn valde att i nästan tio år lägga ut föräldraledighet i nästan en månad över jul och nyår. De som blev drabbade var hennes två närmsta kollegor. Som också hade små barn men de försökte att komma överens med varandra. Men denna kvinna vägrade och sa bara att hon tänkte ta föräldraledighet.
Jag jobbar inte kvar där nu men har ibland undrat hur det är nu. Nu är hennes barn för stora för FL, så undrar vad hon säger då.
Nu har ju många trådar spårat ut med den här diskussionen, som är långt ifrån ursprungsfrågan, men som förälder har man ibland inget val. Sen är ju en månad absurt, men jag hade gladeligen jobbat istället för att ta föräldraledigt under bestämda tider (lov, studiedagar) men kan ibland inte välja. Att vara föräldraledig med små barn är i 95%av fallen 1000 gånger mer jobbigt än att jobba. Med tre barn låter det som en mardröm.
 
Det torde vara få förunnat att kunna leva på den enes inkomst i 18 månader. Jag tror knappast att det hör till vanligheterna.
Jag tror att det faktiskt gör det i många fall. Vi levde på min 25%lön i nästan ett år innan vi började ta ut FP (efter ett år måste man väl det?) vi är många som haft tur i bostadskriget eftersom vi haft tur att ha föräldrar som haft ännu mer tur och räntan har varit låg. Vi hade inte klarat det lika bra nu såklart.. men bland våra vänner är det inte ovanligt att ha 96 dagar kvar vid 4-årsdagen..
 
Det torde vara få förunnat att kunna leva på den enes inkomst i 18 månader. Jag tror knappast att det hör till vanligheterna.
Det är många fler än man tror faktiskt.
Med litet uppfinningsrikedom och kanske halv föräldrapenningen emellanåt så är det många som får ihop den ekvationen.
 
Nu har ju många trådar spårat ut med den här diskussionen, som är långt ifrån ursprungsfrågan, men som förälder har man ibland inget val. Sen är ju en månad absurt, men jag hade gladeligen jobbat istället för att ta föräldraledigt under bestämda tider (lov, studiedagar) men kan ibland inte välja. Att vara föräldraledig med små barn är i 95%av fallen 1000 gånger mer jobbigt än att jobba. Med tre barn låter det som en mardröm.
Jag jobbade jullov, påsklov, sportlov och delar av sommarlov, mina barn var på förskola/fritids då. Man behöver inte ta ut ledighet/föräldraledighet på alla loven. Inte heller har jag behövt ta ut föräldraledigt eller lägga semester när förskolan/fritids varit stängt eftersom kommunen har skyldigt att ha öppet på minst ett ställe i kommunen. De har fått vara där, mina barn har inte lidit av det.

När förskola eller fritids haft stängt har antingen annan varit öppen alternativt att de varit hos en släkting tex mormor. Jag har alltid haft möjlighet att välja, det har alltid funnits någonstans det varit öppet för barn vars föräldrar måste jobba.
 
Jag jobbade jullov, påsklov, sportlov och delar av sommarlov, mina barn var på förskola/fritids då. Man behöver inte ta ut ledighet/föräldraledighet på alla loven. Inte heller har jag behövt ta ut föräldraledigt eller lägga semester när förskolan/fritids varit stängt eftersom kommunen har skyldigt att ha öppet på minst ett ställe i kommunen. De har fått vara där, mina barn har inte lidit av det.

När förskola eller fritids haft stängt har antingen annan varit öppen alternativt att de varit hos en släkting tex mormor. Jag har alltid haft möjlighet att välja, det har alltid funnits någonstans det varit öppet för barn vars föräldrar måste jobba.
Jag vet att dem argumenten kommer, jag kan säkert tänka mig fritids när hon är större, men knappast annan förskola med okända pedagoger när hon var 2 och hade bökigt med fsk. Inte för min skull, för barnets.
 
Jag vet att dem argumenten kommer, jag kan säkert tänka mig fritids när hon är större, men knappast annan förskola med okända pedagoger när hon var 2 och hade bökigt med fsk. Inte för min skull, för barnets.
Nu har jag tre och de hade sällskap av varandra, ensambarn har kanske en tendens att tycka det är svårare för byte.
 
Jag jobbade jullov, påsklov, sportlov och delar av sommarlov, mina barn var på förskola/fritids då. Man behöver inte ta ut ledighet/föräldraledighet på alla loven. Inte heller har jag behövt ta ut föräldraledigt eller lägga semester när förskolan/fritids varit stängt eftersom kommunen har skyldigt att ha öppet på minst ett ställe i kommunen. De har fått vara där, mina barn har inte lidit av det.

När förskola eller fritids haft stängt har antingen annan varit öppen alternativt att de varit hos en släkting tex mormor. Jag har alltid haft möjlighet att välja, det har alltid funnits någonstans det varit öppet för barn vars föräldrar måste jobba.
Men är det verkligen det bästa för barnen?
Det är frågan.

Mina barn har varit så trötta att de har behövt den vilan i lugn miljö från skola och barnomsorg.
De behövde få vara hemma och återhämta sig.
 
Eftersom jag ändå tog upp det här med semester och barn/icke barn i trådstarten så är min inställning att jag dels aldrig skulle kräva som barnlös att jag skulle vara ledig just de veckor som det är påsk-, sport- eller höstlov, för det behöver jag inte. Medan det i högsta grad kan vara viktigt för kollegor med barn. Dels kan jag tänka mig att ställa upp i mellandagarna, framför allt efter pandemin där hemarbete blivit möjligt på min arbetsplats, vi är automatiskt lediga alla röda dagar. Och slutligen skulle jag absolut inte bråka med eller argumentera med en ensamstående förälder.

Men de allra flesta barn har två föräldrar. Och gällande sommarsemestern måste inte Fia vara ledig vecka 28-31 varje år, något år kan Fias partner/barnens andra förälder vara det. Det är också helt orimligt att detta ska kunna pågå mellan barnet är ett år gammal tills det tar studenten. Att anpassa sig när förskolan är stängd, att mindre skolbarn självklart ska ha rätt till lov, ja. Inte att föräldrar drar föräldrakortet för högstadie- eller gymnasieelever, vilket tyvärr har hänt, eller hävdar att deras tvååring ska gå före skolbarn gällande typ sportlov, det tycker jag är absurt. Och som flera andra redan skrivit, det är några få som beter sig så, och det innebär inte bara att vi barnlösa hela tiden ska anpassa oss efter dessa personer, utan även andra föräldrar måste anpassa sig och sina familjeliv för att några få inte kan bete sig och samarbeta.

Framför allt har jag reagerat på det här med att "du kommer få igen detta när du får barn". Vad är det som säger att jag någonsin kommer att få det? Jag var under 30 när jag började på min nuvarande arbetsplats (och ser nog dessutom yngre ut än vad jag är) så i takt med stigande ålder har detta definitivt blivit mindre förekommande. Men just det här med att försvara sitt eget dåliga beteende med att jag kommer bli likadan när jag får barn? 1) Ingen vet om någon annan någonsin kommer skaffa barn. 2) De allra flesta vet inte vad denna någon går igenom, jag är barnlös/barnfri främst för att jag aldrig hittat rätt partner, men om man går igenom barnlöshetsutredningar och verkligen kämpar kan jag inte ens föreställa mig smärtan det måste ge att få höra det. Och 3) bara för att jag eventuellt hade fått barn kanske jag inte alls hade blivit så egoistisk, utan varit en av dem som försökt jämka, komma överens och kompromissa?

Och som slutkläm: Åter igen, tack för alla era kloka åsikter på ursprungsproblematiken. Ni är guld!

Min personliga åsikt är att man som förälder ska agera med sunt förnuft när det gäller detta med föräldraledighet och semester. Jag anser att man bör använda sin rättighet att "tvinga" till sig föräldraledighet när man verkligen har behov av det. Vilket händer. Utöver det får man ha samma spelregler som alla andra. Jag har exempelvis ansökt om 7 veckors ledighet i sommar, varav en del då är föräldraledighet. Men jag har inte ansökt om föräldraledighet så tidigt att AG inte har rätt att neka, utan det är samma som alla, och handlar bara om var pengarna kommer ifrån.

Problemet är att detta inte går att lagstifta om. Det går inte att göra det olagligt att vara hänsynslös mot sina kollegor. Och jag anser att de nackdelar som uppstår för de föräldrar som på riktigt skulle drabbas av detta är större än nackdelarna som finns med dagens system. Delvis på grund av att det ofta också handlar om bristande ansvar från AGs sida.

Sen är det ju också så att möjligheten att "tvinga" fram föräldraledighet är begränsat till 5 perioder per år. Så det går inte att använda i obegränsad omfattning. Kanske att denna regel borde vara utformad annorlunda för att bättre styra mot syftet med rättigheten. Men jag har inte funderat så mycket på hur det skulle kunna se ut för att träffa rätt.
 
Men är det verkligen det bästa för barnen?
Det är frågan.

Mina barn har varit så trötta att de har behövt den vilan i lugn miljö från skola och barnomsorg.
De behövde få vara hemma och återhämta sig.
Om man som förälder ska vara ledig alla lov, studiedagar osv så lär det vara ca 16 veckor per år man behöver ta ledigt. Om föräldrarna då delar lika och aldrig är lediga tillsammans så innebär det 8 veckor var i ledighet per år. Det är ju oftast ingen som har så mycket semester att ta ut (jag har 6 veckor med bortförhandlad övertid, till exempel) och jag skulle tro att de flesta inte heller har så mycket sparad föräldraledighet att de kan göra detta år efter år under barnets skoltid eller iaf tills barnet fyller 12.

När min dotter var liten brukade jag och hennes pappa försöka gå lite omlott på sommaren så att hon fick totalt 6 veckors ledigt och vi försökte också se till att hon hade en sammanhängande julledighet hemma, men mer än så gjorde vi faktiskt inte, det hade blivit ohållbart för oss.
 
Men är det verkligen det bästa för barnen?
Det är frågan.

Mina barn har varit så trötta att de har behövt den vilan i lugn miljö från skola och barnomsorg.
De behövde få vara hemma och återhämta sig.
Hade jag nåt annat val? Mat på bordet och kläder, hyran betald eller vara hemma och vila alla loven utan mat? Jag har haft vanlig sommarsemester som alla andra och då var de ju hemma 5 veckor. Det inföll när vi i gruppen hade bestämt passade bäst och inte utefter när just min förskola hade stängning.
 
Hade jag nåt annat val? Mat på bordet och kläder, hyran betald eller vara hemma och vila alla loven utan mat? Jag har haft vanlig sommarsemester som alla andra och då var de ju hemma 5 veckor. Det inföll när vi i gruppen hade bestämt passade bäst och inte utefter när just min förskola hade stängning.
Men om man har valet?
Vad är bäst för barnen då?
Om man kan välja helt fritt så som många faktiskt kan.
 

Liknande trådar

  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 221
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp