Utfodring förr - brister?

[skogaliten]

Sv: Utfodring förr - brister?

Det där om hur länge hästarna höll förr...

Jag ska leta i morgon i böckerna, men jag har för mig att medeltjänstgöringstiden för svenska kavallerihästar var kring 20 år, och att då medelåldern för hästarna blir ca tjugo år + ca 4 (utbildning) under det sena 1800-talet - början på 1900-talet. De togs inte in i "tjänst" förrän de var grundutbildade.

Medelåldern för NSV Brukshästar har heller inte varit så dålig under 1900-talet.
Det handlar om ungefär 25 år.

De hästar som under den andra halvan av 1900-talet drar ner medelåldern generellt för hästar i Sverige har jag för mig är varmblodiga travhästar.

Men som sagt, ska kolla imorgon.

Jag har aldrig hört talas om någon nervsnittning bland NSV brukshäst i varje fall. Har inte läst någon referens till sådant i någon litteratur eller hört någon äldre "hästgubbe" prata om sådant.

Men de där äldre farbröderna är nästan som besatta vid att hästar SKA fodras med havre... Oavsett om det behövs eller ej.

 

[Leafhillranch]

Sv: Utfodring förr - brister?

Nervsnyttning var ett litet förakommenda åtgärd under en kort tid i 70tal.
Minns det under Skara skol gång.
Bränning var för att skynda på läknings process.

Så du var med att hässja, rolig, inte månge av oss kvar

 

[Leafhillranch]

Sv: Utfodring förr - brister?

Remont häster togs inte in föran dom var 4år, det var då dom börja sina träning. Dom tilldelas utt till rytter vid 6år och som du sa håls i känst 20 år.
Utfodering var baserad på Karl XI foderstätt 1680.

 

[svea]

Sv: Utfodring förr - brister?

*KL*

Redan Linné propagerade starkt för lusern som hästfoder, då var det gul lusern som ju växer vild i Sverige. Han kallade det för "svenskt höfrö".

I hans skrifter kan man också läsa att vissa växter används mot inälvsparasiter på folk och fä.

 

[Cornelia]

Sv: Utfodring förr - brister?

Undrar också, kan det verkligen ha fungerat liksom???

Jag vet ju inte hur gammal hästen blev, men han hade hästen i många år och den var vida känd för sin styrka.
Nej, hackelse är halm, åtminstone här omkring. Men det är väl möjligt att det slank med lite hö i hackelsen, fast höet sparade man ju till korna som skulle ge mjölk.
Så hästen måste ha byggt upp en fettreserv under sommarbetet, eller något i den stilen. Vet inte, återger bara vad han berättade. Har också dubbelkollat det där med hackelse, och det var tydligen så att hästarna fick det som foder under vintern på den tiden. Men nu snackar vi Småland och ganska påvra förhållanden!

 

[Cornelia]

Sv: Utfodring förr - brister?

Och när det gäller arbetshästarnas ålder så blev de nog inte så gamla, åtminstone inte här omkring. De gamla bönderna här där jag bor tycker att en häst är urgammal om den är tjugo och där över. Frågade om det (flera år sen, visserligen) och 16-17 var en hög ålder för en arbetshäst.
Tror nog att förhållandena var stentuffa för hästar här!

 

[wrangler]

Sv: Utfodring förr - brister?

Men en arbetande häst måste ju fått protein någonstans ifrån?

Liksom, halm och inget annat -det kan bara inte ha funkat. Vare sig då eller nu.
Och då pratar vi om protein, som är ett måste -mineralerna måste ju varit obefintliga?

Intressant hur som helst!

 

[Lobelia]

Sv: Utfodring förr - brister?

Jag vet ju inte hur gammal hästen blev, men han hade hästen i många år och den var vida känd för sin styrka.
Nej, hackelse är halm, åtminstone här omkring. Men det är väl möjligt att det slank med lite hö i hackelsen, fast höet sparade man ju till korna som skulle ge mjölk.
Så hästen måste ha byggt upp en fettreserv under sommarbetet, eller något i den stilen. Vet inte, återger bara vad han berättade. Har också dubbelkollat det där med hackelse, och det var tydligen så att hästarna fick det som foder under vintern på den tiden. Men nu snackar vi Småland och ganska påvra förhållanden!

En fett reserv hjälper liksom inte om det är protein som fattas, har du sätt hästar som har proteinbrist? Starka kan man knappast beskylla dem för att vara direkt. det är som att påstå att tyngdlyftaren levt på kålsoppa (utan kött) och kanske lite havregrynsgröt med socker (utan mjölk) ibland.

Är historien något som du vet stämmer eller är det vad du fått höra av den här mannen? Du vet fiskar historier, firren blir större för var gång den berättas.

 

[Cornelia]

Sv: Utfodring förr - brister?

Detta är absolut sant. Jag har senast idag suttit och pratat om det med min väninna, vars pappa hade jordbruk. Hennes pappa berättade att hästarna när han var ung utfodrades med hackelse (halm, inte hö!), melass och betfor när det fanns.
Jag tror inte vi idag inser hur djuren hade det förr. Och det är alltså inte så länge sen, jag och min väninna är födda på 60-talet i en småländsk by och detta bör ha varit på 40-talet.
Ända in på 60- talet var det inte ovanligt att korna var så svaga efter vintern att de fick bäras ut ur lagårn till betet, och man fick stoppa i dem det första gräset för hand.

Tänk bara på hästar som har använts i krig, och har tvingats bära och dra tungt, tungt mil efter mil. Det var inga uträknade foderstater till dem, det var nog att ge dem det som fanns- om det fanns något ....

Det som jag berättar om här gjordes ju inte av illvilja. Förhållandena var jättesvåra även för människorna, och man gav dem det man hade och kunde undvara. I byn där jag växte upp bodde en man i något som liknade ett skjul, med stampat jordgolv, fram till slutet av 60- talet ....

 

[TinyWiny]

Sv: Utfodring förr - brister?

Delvis knapplån

Min mormor har berättat att de samlade in grenar med löv på som de band ihop till knippen och hängde på tork som de gav hästarna men även korna om det knep. Hon har berättat att de första vintrarna tog de lån för att kunna köpa kraftfoder till korna så att de skulle mjölka hela vintern.
Hästarna skulle ju inte mjölka så med dem var det inte lika viktigt utan de fick klara sig på grenar och halm och lite gröpe. Vad gröpe är mer exakt beror på vem man frågar men oftast är det någon melass historia. Ibland är det korn, ibland vete och ibland havre.
Jag önskar att jag hade fått mer tid med min mormor innan demensen tog hennes minne.

 

[Leafhillranch]

Sv: Utfodring förr - brister?

Detta är absolut sant. Jag har senast idag suttit och pratat om det med min väninna, vars pappa hade jordbruk. Hennes pappa berättade att hästarna när han var ung utfodrades med hackelse (halm, inte hö!), melass och betfor när det fanns.
Jag tror inte vi idag inser hur djuren hade det förr. Och det är alltså inte så länge sen, jag och min väninna är födda på 60-talet i en småländsk by och detta bör ha varit på 40-talet.
Ända in på 60- talet var det inte ovanligt att korna var så svaga efter vintern att de fick bäras ut ur lagårn till betet, och man fick stoppa i dem det första gräset för hand.

Tänk bara på hästar som har använts i krig, och har tvingats bära och dra tungt, tungt mil efter mil. Det var inga uträknade foderstater till dem, det var nog att ge dem det som fanns- om det fanns något ....

Det som jag berättar om här gjordes ju inte av illvilja. Förhållandena var jättesvåra även för människorna, och man gav dem det man hade och kunde undvara. I byn där jag växte upp bodde en man i något som liknade ett skjul, med stampat jordgolv, fram till slutet av 60- talet ....

Foderstätt för KARL XII häster:
16 Skolpund hö. 6.8kg
2 Kannor havre. 5.2lt.
4 Kannor hackelse. 10.4lt.
Under krigståg kunde det vara som det bliv. I Ukrain fick hästerna klara sig på tobak.

 

[Leafhillranch]

Sv: Utfodring förr - brister?

Och när det gäller arbetshästarnas ålder så blev de nog inte så gamla, åtminstone inte här omkring. De gamla bönderna här där jag bor tycker att en häst är urgammal om den är tjugo och där över. Frågade om det (flera år sen, visserligen) och 16-17 var en hög ålder för en arbetshäst.
Tror nog att förhållandena var stentuffa för hästar här!

Ur Timmerskågen: (1913 - 1950)
För anvanda man bland ras häster. Nordsvensk blands med Finnhäst, Norskhäst och Fjording. Dessa minda häster var otrolig tåliga med finn humor. Dom stoppade väldige länge. Man kunde köra med samma häst i tjugo år.

Ardenner var dåtidens träktor, hemska stärka, men dom tål vintern dålig, dom var inte tillräklig lurviga.
Ardenner var mer tungskötta, plågade man dom lite mer en dag var det besvärligt att få dom att äta.
Benen på dom tog slut, eget tio år bruade en ardenner vara slut som timmer häst.
Sen gick det inte att släppa dom i skågen på summer som dom bland häster.

 

[Cornelia]

Sv: Utfodring förr - brister?

Foderstätt för KARL XII häster:
16 Skolpund hö. 6.8kg
2 Kannor havre. 5.2lt.
4 Kannor hackelse. 10.4lt.
Under krigståg kunde det vara som det bliv. I Ukrain fick hästerna klara sig på tobak.

Ja, detta var ju vad man gav dem när förhållandena var bra, precis som du skriver. Under krigstågen fick de nog äta vad de kunde hitta, ofta fick ju inte soldaterna heller mycket mat. Och ibland åt de upp sina hästar ....

Men jag skulle nog tro att kavalleriet visste lite mer om hur man borde utfodra en arbetande häst än vad vanliga fattiga bönder gjorde. Och hade också lite mer resurser!

 

[Lobelia]

Sv: Utfodring förr - brister?

Problemet här är att en häst utan muskler knappast kan arbeta särskilt hårt. Nog kan en häst överleva men utan muskler så är det lite si och så med styrkan. Fast de andra krakarna kanske hade det värre.

 

[Leafhillranch]

Sv: Utfodring förr - brister?

Det var KARL XI foderstätt uti sitt armé.
Under indelningsverkets tid var rutbonda ansvarig för hästen under frids tid. Man kan tänke att han vill slippa straff böte för ett närgången häst vid den årligen regement inspektion.
Sitt egen kan vi bara spekulera men non vanvård är svor att tänke, utan häst ingen bröd på bordet.....utan mjöligvis barkbröd
Det säjs om då tidens svensker:
Dom kom från ett hård stenig land som gav inte mycket när den gav som bäst, och ibland igenting alls. Men goda häster och soldater till sitt krig gav mor svea bäst.

 

[Leafhillranch]

Sv: Utfodring förr - brister?

Häster tål mer an folk vet,
Jag tro dagens häst folk har hängt sig upp för mycket om protien mängd och siffer i sitt hästhållning.
Hade dina förfäder och deras häster varit klen skulla dom inte ha överlivt och du inte sitta här och läs denna tråd

 

[Korven]

Sv: Utfodring förr - brister?

Släppte man inte hästarna på skogen också eller har jag drömt det?

 

[Cornelia]

Sv: Utfodring förr - brister?

Jodå, de gick förstås på bete, och betena på den tiden handlade ofta om att de gick på skogen. Skulle tro att betessäsongen sträcktes ut så långt man bara kunde.
De gamla bönderna här säger att hästar kan gå ute tills första snön kommer, sen ska de stå på stall.

Tror också att vi stirrar oss blinda på foderstater som är rena lyxen mot vad hästar erbjöds förr.

 

[Cornelia]

Sv: Utfodring förr - brister?

Stämmer säkert, men i vissa delar av Sverige var det ibland så fattigt att man knappt hade någon mat att ge sina barn ens, än mindre sina djur.

Och det är inte så länge sen. Som jag skrev innan; det var inte ovanligt att man bar ut kreaturen efter vintern. Och då är vi en bra bit in på 1900- talet.

Vi som lever idag har fullständigt tappat bort hur kort tid det har gått sedan Sverige var ett fattigt u- land.

 

[nullo-modo]

Sv: Utfodring förr - brister?

Kl.

Kom på en sak till när jag gav hästarna hö nyss.
Dom växter vi har i dagens hö är inte det man hade i höt/på vallen förr, några av dom växterna man såde in ses som ogräs i en vall i dag.

Kram