- Foder & Strö
- Trådstartare wrangler
- Startdatum
Sv: Utfodring förr - brister?
Förbaskat intressant tråd du startat föresten.Läser med stort intresse
Tack!
Förbaskat intressant tråd du startat föresten.Läser med stort intresse
Tack!Sv: Utfodring förr - brister?
För 5årsedan träffade jag en gammal häst gubbe (han var närmare 80 än 70) som oxå hade varit extriör domare på kallblod och i ung ålder jobbat på ett stuteri för kallblod.
Han pratade om att förr var olika årgångar bättre än andra i hållbarhet och vissa år avlivades många föl då dom var för svaga för att behålla.
Han pratade oxå att det blev färe svaga föl efter dom började med betfor, någon som vet mineraler i betfor.
För 5årsedan träffade jag en gammal häst gubbe (han var närmare 80 än 70) som oxå hade varit extriör domare på kallblod och i ung ålder jobbat på ett stuteri för kallblod.
Han pratade om att förr var olika årgångar bättre än andra i hållbarhet och vissa år avlivades många föl då dom var för svaga för att behålla.
Han pratade oxå att det blev färe svaga föl efter dom började med betfor, någon som vet mineraler i betfor.
Sv: Utfodring förr - brister?
"handledning för Nordsvenska Hästuppfödare" är tryckt 1948.
Inledningen till avsnittet om inälvsparasiter lyder såhär:
"Hos föl och unghästarförekomma mycket ofta inälvsparasiter som orska ägarna stora förluster. Parasitsjukdomarna hos häst ha tidigare förbisetts, vilket torde bero på, att dessa sjukdomar äro så ytterst vanliga. Parasiterna orska fördröjd eller avstannad tillväxt och avmagring och kunna avge gifter till värddjuret förutom att parasiterna tillfoga hästarnas mag- tarmslemhinna skador"...
Parasiter som nämns är: Spolmask, Strongylider och styngflugelarver.
Man anser i den att första avmaskningen av föl ska göras vid 3-4 månaders ålder, "ty då äro parasiterna utvecklade".
Vilket avmaskningsmedel som ska ges, står inte, men det "erhålles via veterinär", samt ges via "nässvalgsond".
Vidare ska "Fölston och andra hästar i stallet måste avmaskas med vissa mellarum".
Man rekommenderar också "visträckta, högt belägna och väl dränerade betesområden", och varnar också för permaneta beten av små områden pga risken för "maskinvasion". Betena bör vila, minst tre veckor, mellan betningarna.
Fotskabben (ett problem för oss med håriga hästar, jag får ofta problem med mina hästar efter besök hos hingst) tas också upp, liksom löss. DDT-preparat är lösningen enligt boken.
"handledning för Nordsvenska Hästuppfödare" är tryckt 1948.
Inledningen till avsnittet om inälvsparasiter lyder såhär:
"Hos föl och unghästarförekomma mycket ofta inälvsparasiter som orska ägarna stora förluster. Parasitsjukdomarna hos häst ha tidigare förbisetts, vilket torde bero på, att dessa sjukdomar äro så ytterst vanliga. Parasiterna orska fördröjd eller avstannad tillväxt och avmagring och kunna avge gifter till värddjuret förutom att parasiterna tillfoga hästarnas mag- tarmslemhinna skador"...
Parasiter som nämns är: Spolmask, Strongylider och styngflugelarver.
Man anser i den att första avmaskningen av föl ska göras vid 3-4 månaders ålder, "ty då äro parasiterna utvecklade".
Vilket avmaskningsmedel som ska ges, står inte, men det "erhålles via veterinär", samt ges via "nässvalgsond".
Vidare ska "Fölston och andra hästar i stallet måste avmaskas med vissa mellarum".
Man rekommenderar också "visträckta, högt belägna och väl dränerade betesområden", och varnar också för permaneta beten av små områden pga risken för "maskinvasion". Betena bör vila, minst tre veckor, mellan betningarna.
Fotskabben (ett problem för oss med håriga hästar, jag får ofta problem med mina hästar efter besök hos hingst) tas också upp, liksom löss. DDT-preparat är lösningen enligt boken.
Sv: Utfodring förr - brister?
Växter kan inte har mer selen än vad marken kan ger!
Är marken selen fättig som i kinnakulla då är den fättig.
Har för mig Skåna som har stora bete odling är fättig av selen. Har google men hitta ingen selen i själva betefor.
Växter kan inte har mer selen än vad marken kan ger!
Är marken selen fättig som i kinnakulla då är den fättig.
Har för mig Skåna som har stora bete odling är fättig av selen. Har google men hitta ingen selen i själva betefor.
Sv: Utfodring förr - brister?
Det tror jag också! Mina hästar har gått på icke odlad äng under betet. Betet har dock varit så stort att de hela tiden fått ha något att äta/pilla med utan att bli feta.
Jag hade aldrig vågat släppa på odlad vall.
Det tror jag också! Mina hästar har gått på icke odlad äng under betet. Betet har dock varit så stort att de hela tiden fått ha något att äta/pilla med utan att bli feta.
Jag hade aldrig vågat släppa på odlad vall.
wrangler
Trådstartare
Sv: Utfodring förr - brister?
Visst går för många hästar på för kraftigt bete och många hästar idag är feta med välfärdssjukdomar men tråden handlar mer om mineralhalter och eventuella brister eller hur man förebyggde det förr.
Vill inte att det blir en "feta hästar på bete"s tråd, en intressant diskussion i sig som isf kan få en egen tråd
Visst går för många hästar på för kraftigt bete och många hästar idag är feta med välfärdssjukdomar men tråden handlar mer om mineralhalter och eventuella brister eller hur man förebyggde det förr.
Vill inte att det blir en "feta hästar på bete"s tråd, en intressant diskussion i sig som isf kan få en egen tråd
wrangler
Trådstartare
Sv: Utfodring förr - brister?
Haha ingen fara, jag vill bara försöka hålla fokus.
Jag har egentligen inte heller något att tillföra mer än frågor, men det var därför jag startade tråden och se vilka intressanta svar man får!
Detta går ju inte att hitta på nätet, det är gamla böcker som gäller! Spännande!
Haha ingen fara, jag vill bara försöka hålla fokus.
Jag har egentligen inte heller något att tillföra mer än frågor, men det var därför jag startade tråden och se vilka intressanta svar man får!
Detta går ju inte att hitta på nätet, det är gamla böcker som gäller! Spännande!
Sv: Utfodring förr - brister?
Det finns växter som kan ackumulera så höga halter selen att de är en fara för betande djur. Det finns djur som har dött av akut selenförgiftning i USA. Det finns dock ingen risk för detta i vårt land. Hur mycket selen en växt kan ackumulera är en kombination av selenhalten i marken och växtens förmåga att ta upp selen.
http://www.ansci.cornell.edu/plants/toxicagents/selenium.html
“There are several plant species that accumulate selenium in toxic amounts, and can cause problems in animals which consume them. The most prevalent of these species is the Astragalus genus, which are the locoweeds and milk vetches.
There are several other species of plants that are characterized as Se accumulators, such as Zylorhiza, woody aster and Oonopsis, goldenweed. All of these plants are more prevalent in the western United States. Highly seleniferous plants are not readily eaten by most animals due to their bitter taste and strong odor, but will be consumed when other forage is sparse.”
Det finns växter som kan ackumulera så höga halter selen att de är en fara för betande djur. Det finns djur som har dött av akut selenförgiftning i USA. Det finns dock ingen risk för detta i vårt land. Hur mycket selen en växt kan ackumulera är en kombination av selenhalten i marken och växtens förmåga att ta upp selen.
http://www.ansci.cornell.edu/plants/toxicagents/selenium.html
“There are several plant species that accumulate selenium in toxic amounts, and can cause problems in animals which consume them. The most prevalent of these species is the Astragalus genus, which are the locoweeds and milk vetches.
There are several other species of plants that are characterized as Se accumulators, such as Zylorhiza, woody aster and Oonopsis, goldenweed. All of these plants are more prevalent in the western United States. Highly seleniferous plants are not readily eaten by most animals due to their bitter taste and strong odor, but will be consumed when other forage is sparse.”
Sv: Utfodring förr - brister?
Wrangel om havre:
"Den ofta framställda frågan om hafren skall fodras hel eller krossad kan besvaras sålunda: För hästar af hvilka begäres ansträngande arbete i snabb takt passar den krossade hafren ingalunda. Obetridligt är nämligen att hästar, som utfodras med dylik hafre, visserligen tilltaga i massa, men förlora i liflighet, energi, uthållighet och muskelstyrka, hvarjämt må nämnas, att hafren i denna form anses utöfva en menlig inverkan på andhämtningen. Hafreskalet innehåller nämligen en substans, avenin hvilken äger en synnerligen upplifvande verkan på nerverna och denna inverkan minskas betydligt när kornen blir fullständigt sönderpressade."
Wrangel om hvete:
"Gifvet i större doser och under längre tid kan likväl hvetet hos hästen framkalla kongestioner och svåra inflammationssjukdomar."
"Gifvet i små portioner och blandat med hafre, har hvetet förmågan att hos hästen ersätta den under ansträngande arbete uppkomna kraftförlusten, hvarför man emellanåt brukar gifva något hvete åt kapplöpningshästar, som hårt medtagits af träningen, eller åt beskällare, som öfveransträngts under betäckningstiden."
Wrangel om mjöldricka:
"2 näfvar groft havremjöl blandas i litet kallt vatten så att den på detta sätt bildade vällingen antar formen av tjock grädda. Härefter tillsättes 6-7 liter varmt vatten, men icke kokhett vatten och det hela kringröres ånyo. Ges spenvarmt."
Detta gavs till hårt ansträngda hästar, särskilt i England och om hästen var väldigt medtagen hällde man i ett glas brännvin eller en halv butelj öl i vällingen.
Wrangel om fång:
" De vanligast yttre orsakerna till fånghof äro: förkylning, ovan ansträngning i snabbare takt, dietfel och långvarigt stillastående.
Egendomligt nog förekommer fånghofven mest hos högädla och hos mycket grifva simpla hästar.
Prof. Lungwitz säger sig också ha ofta iakttagit att fång uppstått efter riklig fodring med intensivt närande kvävferika foderämnen, såsom råg, korn, hvete och ärter."
Egen kommentar: Jag tror inte fång var så vanligt på den tiden eftersom hästarna arbetade, fritidshästar som inte gjorde så mycket fanns det nog inte så många av.
Nu var detta inte svar på Wranglers ursprungliga fråga men hoppas att någon finner det intressant ändå!
Wrangel om havre:
"Den ofta framställda frågan om hafren skall fodras hel eller krossad kan besvaras sålunda: För hästar af hvilka begäres ansträngande arbete i snabb takt passar den krossade hafren ingalunda. Obetridligt är nämligen att hästar, som utfodras med dylik hafre, visserligen tilltaga i massa, men förlora i liflighet, energi, uthållighet och muskelstyrka, hvarjämt må nämnas, att hafren i denna form anses utöfva en menlig inverkan på andhämtningen. Hafreskalet innehåller nämligen en substans, avenin hvilken äger en synnerligen upplifvande verkan på nerverna och denna inverkan minskas betydligt när kornen blir fullständigt sönderpressade."
Wrangel om hvete:
"Gifvet i större doser och under längre tid kan likväl hvetet hos hästen framkalla kongestioner och svåra inflammationssjukdomar."
"Gifvet i små portioner och blandat med hafre, har hvetet förmågan att hos hästen ersätta den under ansträngande arbete uppkomna kraftförlusten, hvarför man emellanåt brukar gifva något hvete åt kapplöpningshästar, som hårt medtagits af träningen, eller åt beskällare, som öfveransträngts under betäckningstiden."
Wrangel om mjöldricka:
"2 näfvar groft havremjöl blandas i litet kallt vatten så att den på detta sätt bildade vällingen antar formen av tjock grädda. Härefter tillsättes 6-7 liter varmt vatten, men icke kokhett vatten och det hela kringröres ånyo. Ges spenvarmt."
Detta gavs till hårt ansträngda hästar, särskilt i England och om hästen var väldigt medtagen hällde man i ett glas brännvin eller en halv butelj öl i vällingen.
Wrangel om fång:
" De vanligast yttre orsakerna till fånghof äro: förkylning, ovan ansträngning i snabbare takt, dietfel och långvarigt stillastående.
Egendomligt nog förekommer fånghofven mest hos högädla och hos mycket grifva simpla hästar.
Prof. Lungwitz säger sig också ha ofta iakttagit att fång uppstått efter riklig fodring med intensivt närande kvävferika foderämnen, såsom råg, korn, hvete och ärter."
Egen kommentar: Jag tror inte fång var så vanligt på den tiden eftersom hästarna arbetade, fritidshästar som inte gjorde så mycket fanns det nog inte så många av.
Nu var detta inte svar på Wranglers ursprungliga fråga men hoppas att någon finner det intressant ändå!
Sv: Utfodring förr - brister?
Kan inte hålla mig, måste berätta om den här farbrorn som jag arbetade hos i hemtjänsten och som var 96 år då, men kristallklar i knoppen:
Han och hans familj hade jordbruk och då också arbetshästar. Detta bör väl ha varit på 30-40-talet.
"Jag hade den starkaste hästen i hela byn. Det var en korsning med ardenner och klysedalare (vilket jag översatte som Clydesdale) och han kunde dra hur tunga stenar som helst!" (De hade stenbrott).
"Vad gav du honom att äta?" frågade jag som också är intresserad av gamla tiders utfodring.
"Ja, han fick ju bara hackelse, men ibland hällde jag på lite melass. Hade jag vetat bättre hade jag gett honom lite havre också, men det fick han ju aldrig. Hade han fått det hade han nog varit ännu starkare!"
Hackelse är ju då hackad halm. Så hästen fick alltså hackad halm, och melass vid festliga tillfällen. Fast han gick på bete på somrarna, det frågade jag också om.
Kan inte hålla mig, måste berätta om den här farbrorn som jag arbetade hos i hemtjänsten och som var 96 år då, men kristallklar i knoppen:
Han och hans familj hade jordbruk och då också arbetshästar. Detta bör väl ha varit på 30-40-talet.
"Jag hade den starkaste hästen i hela byn. Det var en korsning med ardenner och klysedalare (vilket jag översatte som Clydesdale) och han kunde dra hur tunga stenar som helst!" (De hade stenbrott).
"Vad gav du honom att äta?" frågade jag som också är intresserad av gamla tiders utfodring.
"Ja, han fick ju bara hackelse, men ibland hällde jag på lite melass. Hade jag vetat bättre hade jag gett honom lite havre också, men det fick han ju aldrig. Hade han fått det hade han nog varit ännu starkare!"
Hackelse är ju då hackad halm. Så hästen fick alltså hackad halm, och melass vid festliga tillfällen. Fast han gick på bete på somrarna, det frågade jag också om.
Sv: Utfodring förr - brister?
Nu tror ju jag i o f s att med hackelse så menar man hackat hö eller hackat hö/halm i en blandning. Förr så stod hästarna på halm så det fanns ingen anledning att ge bara halmhack.
Sen ang att hästarna höll bättre förr, stod det inte något sånt i början? Kanske virrade till det lite? Men i a f, förr så var det vanligt att man blistrade och nervsnittade hästar, så var det när jag växte upp om man fick svårare hältor på hästarna. Simsalabim så hade man en kuse som kunde gå i 10 år till. Om den inte bröt benet förstås, men det hände förvånansvärt sällan.
Inga hästar gick på odlade vallar när jag var liten, alla gick på naturbeten. Och det var i regel rätt magra beten, men hagarna brukade vara stora. Alla hästar som jag kommer ihåg ifrån den tiden gick på bete på sommaren, men det var en annan typ av hästar än de som vi har nu. Dagens framavlade tävlingsindivider lämpar sig inte på samma sätt att släppa ut dygnet runt. De har nog tunnare skinn skulle jag tro, för de flesta springer ihjäl sig med alla insekter som jagar dem hela tiden. Funderar på om det har blivit fler insekter? Tror inte att det är mer mygg/knott, men mer blinningar/bromsar är det absolut. Och de där otäcka bombplanen som kallas för "hästflugor" här, fanns inte då. De finns bara i typ Australien om man googlar på dem. Men jag kan lova att de finns där jag bor. Numera.
Intressant tråd, ursäkta om jag flöt iväg lite...
Här gödslades det också med tång förr i tiden btw. En liten tanke är också att alla utsläpp ifrån flygplan och all trafik har påverkat näringsinnehållet i markerna och att det via regnet som faller ner har blivit ett sämre näringsinnehåll. Försurning borde väl rimligen förstöra näring till en viss del även i marker och inte bara i sjöar? Någon annan kanske har skrivit samma sak? Har inte läst exakt allt i tråden.
Nu tror ju jag i o f s att med hackelse så menar man hackat hö eller hackat hö/halm i en blandning. Förr så stod hästarna på halm så det fanns ingen anledning att ge bara halmhack.
Sen ang att hästarna höll bättre förr, stod det inte något sånt i början? Kanske virrade till det lite? Men i a f, förr så var det vanligt att man blistrade och nervsnittade hästar, så var det när jag växte upp om man fick svårare hältor på hästarna. Simsalabim så hade man en kuse som kunde gå i 10 år till. Om den inte bröt benet förstås, men det hände förvånansvärt sällan.
Inga hästar gick på odlade vallar när jag var liten, alla gick på naturbeten. Och det var i regel rätt magra beten, men hagarna brukade vara stora. Alla hästar som jag kommer ihåg ifrån den tiden gick på bete på sommaren, men det var en annan typ av hästar än de som vi har nu. Dagens framavlade tävlingsindivider lämpar sig inte på samma sätt att släppa ut dygnet runt. De har nog tunnare skinn skulle jag tro, för de flesta springer ihjäl sig med alla insekter som jagar dem hela tiden. Funderar på om det har blivit fler insekter? Tror inte att det är mer mygg/knott, men mer blinningar/bromsar är det absolut. Och de där otäcka bombplanen som kallas för "hästflugor" här, fanns inte då. De finns bara i typ Australien om man googlar på dem. Men jag kan lova att de finns där jag bor. Numera.
Intressant tråd, ursäkta om jag flöt iväg lite...
Här gödslades det också med tång förr i tiden btw. En liten tanke är också att alla utsläpp ifrån flygplan och all trafik har påverkat näringsinnehållet i markerna och att det via regnet som faller ner har blivit ett sämre näringsinnehåll. Försurning borde väl rimligen förstöra näring till en viss del även i marker och inte bara i sjöar? Någon annan kanske har skrivit samma sak? Har inte läst exakt allt i tråden.
wrangler
Trådstartare
Sv: Utfodring förr - brister?
Intressanta synpunkter! Det verkar iaf som att markerna blivt sämre överlag rent mineralmässigt och försurning och utsläpp har säkert med det att göra!
Intressant med tången där också...
OT men nervsnittning är ju ett ottyg i de flesta fall Har själv en nervsnittad häst, men import. Visste inte att man gjorde det här förr.
Jag skrev nog i början att jag är förvånad att hästarna höll alls, inte att dom höll längre för det tror jag inte att dom gjorde.
Ang hacket så måste du ju ha rätt, jag menar hur skulle dom annars överlevt än mindre kunnat arbeta...?
Intressanta synpunkter!
Det verkar iaf som att markerna blivt sämre överlag rent mineralmässigt och försurning och utsläpp har säkert med det att göra!Intressant med tången där också...
OT men nervsnittning är ju ett ottyg i de flesta fall
Har själv en nervsnittad häst, men import. Visste inte att man gjorde det här förr.Jag skrev nog i början att jag är förvånad att hästarna höll alls, inte att dom höll längre för det tror jag inte att dom gjorde.
Ang hacket så måste du ju ha rätt, jag menar hur skulle dom annars överlevt än mindre kunnat arbeta...?
Sv: Utfodring förr - brister?
Jodå, det var inte så ovanligt att man nervsnittade hästar här förr. Mig veterligen så är det inte förbjudet nu heller.
Ärligt talat så körde jag en google på "hackelse" och det var det jag skrev som kom upp. Tyckte att det var konstigt att det bara skulle bestå av halm... De arbetshästar som fanns på landet när jag var liten vet jag fick hö hela vintern, för jag var själv med och hässjade och hade mig Lyckan var att få åka hölass och kanske få rida på ardennerhästarna istället för på baggen! Hästarna var snällare om man säger så.
Jodå, det var inte så ovanligt att man nervsnittade hästar här förr. Mig veterligen så är det inte förbjudet nu heller.
Ärligt talat så körde jag en google på "hackelse" och det var det jag skrev som kom upp.
Tyckte att det var konstigt att det bara skulle bestå av halm... De arbetshästar som fanns på landet när jag var liten vet jag fick hö hela vintern, för jag var själv med och hässjade och hade mig Lyckan var att få åka hölass och kanske få rida på ardennerhästarna istället för på baggen! Hästarna var snällare om man säger så.Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Vildsvinsjägare sköt ihjäl två hästar – människor fanns i närheten- Hästnyheter Det finns ingen lag som förbjuder det och i det flesta fall har man som jägare koll. Exempelvis har vi bra kontakt med en hästägare på...
- Snurrfian
- Svar: 15
- Visningar: 391
- Hästnyheter
-
Kritiken mot Skatteverket – efter beslutet om systrarna Ramel- Hästnyheter Skatteverkets beslut om Antonia och Juliette Ramel väcker irritation i hästvärlden. Lantbrukarnas riksförbund är kritiskt. – Vi har...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 105
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Vad gör vi? Del CCIV- Tjatter Den här artikeln förklarar lite mer. Och man blir så ledsen... :( Vidare säger han (jägaren) att hästarna ”rörde sig och såg ut precis...
- bettysmatte
- Svar: 449
- Visningar: 11 708
- Allmänt
Hästrelaterat
-
Hästfolkets lilla ordbok- Gnägg Förskenad 🤣 Har personen varit supersnabb i panik, måntro? Ganska taskigt att lägga en rullstol nånstans faktiskt, svårt för den som...
- Hgfy
- Svar: 248
- Visningar: 32 815
- Hästmänniska
-
Allt känns jobbigt och behöver bolla med hästkunnig..- Hästmänniskan För mig låter det inte som att hältan är kopplad till artrosen? Du skriver att hältan började bak, sen fick hästen vila och blev halt på...
- Hedinn
- Svar: 29
- Visningar: 1 568
- Hästmänniska
-
WE-tråden- Övr. Grenar Nej, det är bara i svår klass. Vi ändrade reglementet så det blev tillåtet efter att det tilläts internationellt, men bara i svår klass.
- warg
- Svar: 494
- Visningar: 45 512
- Grenar
