Utbildningssystem runt om i världen

[Zoya]

Sverige är också det land i världen där det lönemässigt lönar sig minst att högutbilda sig. Skillnaderna i lön mellan en högt utbildad och en lågutbildad är globalt sett väldigt små här.

 

[Mabuse]

Kanske. Eller så beror det kanske på att olika skolor har olika mycket pengar eller olika möjligheter på andra sätt. Jag vill liksom inte tro att enskilda lärare bara struntar i att ha individuella planer om det är vad som är påbjudet och pengarna och möjligheterna finns.

Alla lärare är väl inte stjärnor, tänker jag. Så är det ju i alla yrken. Plus att man väl väljer lite olika upplägg, alla fokuserar inte på samma sak. Resursbrist är inte alltid orsaken.

 

[Mabuse]

Sverige är också det land i världen där det lönemässigt lönar sig minst att högutbilda sig. Skillnaderna i lön mellan en högt utbildad och en lågutbildad är globalt sett väldigt små här.

Skillnaderna i lön öht är små. Vilket på det hela taget är rätt bra för ett samhälle, stora skillnader skapar stora klyftor skapar stora motsättningar och lägre generellt förtroende.

 

[Zoya]

Skillnaderna i lön öht är små. Vilket på det hela taget är rätt bra för ett samhälle, stora skillnader skapar stora klyftor skapar stora motsättningar och lägre generellt förtroende.

Jag håller inte med. Vad är till slut incitamenten att studera i 5-8 år med halvmiljonen i studieskulder samt massor av förlorade pensionspoäng om du sedan bara tjänar marginellt mer än den som började arbeta direkt efter gymnasiet?
Argument som att det skulle vara ett kall eller att man får ett intressantare jobb håller inte.

 

[Mabuse]

Jag håller inte med. Vad är till slut incitamenten att studera i 5-8 år med halvmiljonen i studieskulder samt massor av förlorade pensionspoäng om du sedan bara tjänar marginellt mer än den som började arbeta direkt efter gymnasiet?
Argument som att det skulle vara ett kall eller att man får ett intressantare jobb håller inte.

Det är på samhällsnivå vinsterna med små klyftor kommer, i form av högt generellt förtroende, och där brukar Sverige ligga i topp. Mer solidaritet, mindre korruption, mer förtroende för institutioner, osv. Det är saker som gynnar ett samhälle.

Incitamentsproblemen som eventuellt uppstår (i praktiken verkar ju folk pallra sig till högskolan i alla fall, eftersom vi ligger fyra i världen i andel högskoleutbildade) motverkas nog rätt mycket av att vi håller tröskeln till högre studier låg genom gratis utbildning, studiebidrag och förmånliga lån.

 

[Lager]

I Österrike börjar du i Volkschule när du är 6 och stannar till du är 10. Sedan går du över till Hauptschule eller Gymnasium när du är 11-18 år, alternativt 11-15 år och sedan gå över till Berufsschule alternativt Lehre.

Haupsschule och Gymnasium är ungefär samma, gymnasium räknas som lite svårare kanske men det är samma upplägg och du blir behörig till universitet efter att ha klarat Matura, de avslutande proven.

I Berufschule blir du också behörig till universitet om du klarar Matura, men du läser extraämnen som rör det yrket samt har praktik.

På Lehre blir du inte behörig till universitet, utan har mycket praktik och fokuserar på ett specifikt yrke, typ mekaniker.

Om du vill ta Matura i efterhand kan du samtidigt som du arbetar gå på Abendschule och få göra proven den vägen, det brukar ta ca två år.

Fördelar med flera praktiska linjer är ju att du får en konkret yrkesutbildning och kan komma i arbete ganska snabbt, det ingår mycket praktik under utbildningen och du får chansen att knyta kontakter. Negativt är att du väljer inriktning som väldigt ung (15 år).

Men vi har ju lite liknande upplägg i Sverige med gymnasielinjer som inte ger högskolebehörighet.

För att söka in på universitet krävs godkända prov i Matura, och sedan eventuella ytterligare behörigheter för de olika utbildningarna.

 

[JeayL]

Men vi har ju lite liknande upplägg i Sverige med gymnasielinjer som inte ger högskolebehörighet.

Vilka gymnasieutbildningar ger idag inte högskolebehörighet?
Har nog aldrig hört om någon så blev nyfiken

 

[athena]

Vilka gymnasieutbildningar ger idag inte högskolebehörighet?
Har nog aldrig hört om någon så blev nyfiken

Alla yrkesutbildningar.

 

[Badger]

Jo, men tycker du verkligen att det är coolt och nyttigt nog för att det ska uppta plats från ett annat ämne som kanske hade varit lite mer värdefullt i det moderna samhälle där eleverna trots allt ska leva, studera och arbeta? Jag kan verkligen inte se det. Det finns ju en massa andra mer nutida ämnen som övar hjärnan, och är man inte intresserad av språk blir det ju än mer hopplöst.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Utbildning-och-forskning/Provresultat/Resultat-PISA/
Såhär tänker jag. Nederländernas elever får en bättre utbildning än svenska elever. Om sedan inlärning av klassisk grekiska är positivt för deras inlärning så att de blir bättre, eller om det är neutralt -de blir i alla fall inte sämre. Så ser jag inget som helst problem med att de lär sig det.

Alla tider är moderna för den tid de befinner sig i. Även 1920 var ett modernt samhälle år 1920... så vad man behöver i ett modernt samhälle är väl det som samhället bedömer vara viktigt. Om samhället anser att bildning, språk och kunskap om historia är en viktig grund att stå på så ser jag inget fel med det.

Kroatien verkar ligga sämre till i Pisa, men my vad otroligt duktiga studenter mina två korridorare från Kroatien var. De var iofs syskon så det behöver inte vara deras skola som var otroligt bra. Dessutom kan de ha så att vissa skolor där är mycket bra och andra rent usla. Jag vet inte.

Kort sagt så tror jag inte att det är med studier i grekiska eller latin som skolan flyger eller faller direkt eller att ämnena är exceptionellt onödiga.

Sverige sjunker stadigt i konkurrenskraft internationellt, våra universitet har tydligen sjunkit flera platser för varje år som går när vi en gång, för bara kanske 20 år sedan, var i topp. Så jag tror inte rent generellt att vi just i Sverige har några extra bra moderna ämnen som är extra modernt hjärntränande som våra elever har istället som gör att vi är bättre än Kroatien eller Nederländerna. Vem vet det kanske till och med ger lite grit att kämpa sig igenom grekiska, det kanske skapar intresse för språk eller historia, eller "bara" bildning.

Jag tycker nog det är lite synd att nästan ingen går "Latin" längre och lär sig många språk, klassiska och moderna. Att språk som en gång var riktig avancerat att lära sig nu verkar anses vara en klart lägre nivå än att läsa naturvetenskap. Min väninna som läste latin på gymnasiet är väldigt glad och nöjd över det och använder kunskaperna ganska ofta tydligen.

 

[Lager]

Vilka gymnasieutbildningar ger idag inte högskolebehörighet?
Har nog aldrig hört om någon så blev nyfiken

Du kan läsa högskoleförberedande eller yrkesförberedande på gymnasiet.

De yrkesförberedande programmen ger inte högskolebehörighet, utan kräver att du läser till vissa ämnen för att bli behörig att söka högskola/universitet.

 

[JeayL]

Du kan läsa högskoleförberedande eller yrkesförberedande på gymnasiet.

De yrkesförberedande programmen ger inte högskolebehörighet, utan kräver att du läser till vissa ämnen för att bli behörig att söka högskola/universitet.

Är det något nytt? Eller fanns det bara inget alternativ i min lilla stad för tyckte att då man började gymnasiet så intygade alla utbildningar att man absolut skulle ha högskolebehörighet efteråt.

Läste naturbruks häst så är väl yrkesprogram och var aldrig något snack om att någon av programmen på skolan inte skulle ge högskolebehörighet.

Verkar som lillsyrran går yrkesförberedande (frisör) och läser extraämnen för att få högskolebehörighet.

 

[turbofling]

I Österrike börjar du i Volkschule när du är 6 och stannar till du är 10. Sedan går du över till Hauptschule eller Gymnasium. Berufsschule alternativt Lehre.

Haupsschule och Gymnasium är ungefär samma, gymnasium räknas som lite svårare kanske men det är samma upplägg och du blir behörig till universitet efter att ha klarat Matura, de avslutande proven.

I Berufschule blir du också behörig till universitet om du klarar Matura, men du läser extraämnen som rör det yrket samt har praktik.

På Lehre blir du inte behörig till universitet, utan har mycket praktik och fokuserar på ett specifikt yrke, typ mekaniker.

Om du vill ta Matura i efterhand kan du samtidigt som du arbetar gå på Abendschule och få göra proven den vägen, det brukar ta ca två år.

Fördelar med flera praktiska linjer är ju att du får en konkret yrkesutbildning och kan komma i arbete ganska snabbt, det ingår mycket praktik under utbildningen och du får chansen att knyta kontakter. Negativt är att du väljer inriktning som väldigt ung (15 år).

Men vi har ju lite liknande upplägg i Sverige med gymnasielinjer som inte ger högskolebehörighet.

För att söka in på universitet krävs godkända prov i Matura, och sedan eventuella ytterligare behörigheter för de olika utbildningarna.

I Österrike börjar du i Volkschule när du är 6 och stannar till du är 10. Sedan går du över till Hauptschule eller Gymnasium när du är 11-18 år, alternativt 11-15 år och sedan gå över till Berufsschule alternativt Lehre.

Haupsschule och Gymnasium är ungefär samma, gymnasium räknas som lite svårare kanske men det är samma upplägg och du blir behörig till universitet efter att ha klarat Matura, de avslutande proven.

I Berufschule blir du också behörig till universitet om du klarar Matura, men du läser extraämnen som rör det yrket samt har praktik.

På Lehre blir du inte behörig till universitet, utan har mycket praktik och fokuserar på ett specifikt yrke, typ mekaniker.

Om du vill ta Matura i efterhand kan du samtidigt som du arbetar gå på Abendschule och få göra proven den vägen, det brukar ta ca två år.

Fördelar med flera praktiska linjer är ju att du får en konkret yrkesutbildning och kan komma i arbete ganska snabbt, det ingår mycket praktik under utbildningen och du får chansen att knyta kontakter. Negativt är att du väljer inriktning som väldigt ung (15 år).

Men vi har ju lite liknande upplägg i Sverige med gymnasielinjer som inte ger högskolebehörighet.

För att söka in på universitet krävs godkända prov i Matura, och sedan eventuella ytterligare behörigheter för de olika utbildningarna.

 

[Lager]

Är det något nytt? Eller fanns det bara inget alternativ i min lilla stad för tyckte att då man började gymnasiet så intygade alla utbildningar att man absolut skulle ha högskolebehörighet efteråt.

Läste naturbruks häst så är väl yrkesprogram och var aldrig något snack om att någon av programmen på skolan inte skulle ge högskolebehörighet.

Verkar som lillsyrran går yrkesförberedande (frisör) och läser extraämnen för att få högskolebehörighet.

Det är den senaste reformen, i GY11 gjordes gymnasiesystemet om (igen), och det är nu ingen krav på att yrkesprogrammen ska ge högskolebehörighet, vilket det var tidigare.

 

[Badger]

Jag känner igen det där om indelningen i olika grupper, tror jag har hört om det någon annanstans. Det verkar ju rätt bra som idé, men jag kan inte låta bli att känna att det kanske öppnar upp för att barn ska bli retade och få dåligt självförtroende för att de alltid hamnar i en av de lägre grupperna? Visst lär ju bristen synas även utan indelningarna, men det blir åtminstone lite mindre "in your face" och framförallt inte tydligt för hela klassen.

Jag känner lite som så inför den biten att om forskningen visar att barn lär sig mer så är det fine för mig. Om den inte visar det så är det väl bara dumt. Men jag har helt ärligt inte den blekaste aning.

I min klass när jag var liten så hade de hela tiden grupper hos specialläraren när de hittade några elever som behövde lära sig skilja på b och d eller vad som. Det kanske också fungerar. Det är ju inte alltid så att en elev är dålig på allt bara för att hen är dålig på tex matte. Då blir det ju helt krokigt.

Nä någon fara är det säkert inte, men jag begriper helt enkelt inte varför det är så bråttom

Jag skulle vilja veta vari den reella skillnaden ligger innan jag funderar över om det är bra eller inte. Förskolan har en pedagogisk plan och jobbar med bokstäver. Den kanske faktiskt motsvarar första klasserna i Holland.

Ja det här med kunskapstest för specifika utbildningar verkar ju toppen tycker jag! Bevisligen funkar det utan, men jag tror verkligen att det skulle underlätta för många (främst elever men även lärare) ifall vi införde det.

Mja, bevisligen funkar? kunskapen hos förstaårsstudenterna sägs ju sjunka hela tiden och variationen ökar efter att skolan slutade vara statlig.

 

[turbofling]

@Lager. Numera finns alternativet att göra lehre mit matura. Då har man yrkesutbildningen samtidigt som alla vägar står öppna för högre studier om man vill det.

Haupschule finns i stortsätt inte längre, iaf inte hos oss i Tirol. Det är numera mittelschule och tanken är om jag flrstod det rätt att göra glappet mellan "unterstufe gymnasium" och mittelschule mindre. För det är stora skillnader på många håll, framförallt är det handlar om "status"

 

[Lager]

@Lager. Numera finns alternativet att göra lehre mit matura. Då har man yrkesutbildningen samtidigt som alla vägar står öppna för högre studier om man vill det.

Haupschule finns i stortsätt inte längre, iaf inte hos oss i Tirol. Det är numera mittelschule och tanken är om jag flrstod det rätt att göra glappet mellan "unterstufe gymnasium" och mittelschule mindre. För det är stora skillnader på många håll, framförallt är det handlar om "status"

Se där! Jag har bara bott i större städer (Wien och Graz), och har inte koll på om det skiljer sig i övriga Bundesländer, eller om det ändrat sig på det senaste.

Tack för uppdatering.

 

[Badger]

Jag skulle vilja veta vari den reella skillnaden ligger innan jag funderar över om det är bra eller inte. Förskolan har en pedagogisk plan och jobbar med bokstäver. Den kanske faktiskt motsvarar första klasserna i Holland.

Sedan en sak till jag tänkte på. Vi har haft en av världens bästa skolor, vi har haft universitet på toppnivå. Vi har förstört det helt själva, frågan är hur vi gjorde.

Det gick utmärkt med en skola som började i 7 års ålder (och jag vet att sista året på förskolan fick man undervisning flera dagar i veckan) och med samlade klasser en gång. (eller iofs vissa säger att det var med 70-talet och de samlade klasserna som saker började falla isär)

Det är liksom antagligen inte där problemen ligger med svenska skolan, för mycket tid, för lite tid, för mycket lärare, för lite lärare, resurser osv. Det har funkat, vi har haft "bäst" skola med väl färre lärare, mindre resurser, samma elever, tråkigare ämnen. Vi borde kunna få det igen. Det måste vara hur man använder tiden, resurserna och lärarna som är grejen, inte mängden. Spelar ingen roll hur mycket man har av en sak om man använder den fel.

Jag ska ha ett motto, Om det funkar, fixa det inte

 

[Elo]

Sedan en sak till jag tänkte på. Vi har haft en av världens bästa skolor, vi har haft universitet på toppnivå. Vi har förstört det helt själva, frågan är hur vi gjorde.

Det gick utmärkt med en skola som började i 7 års ålder (och jag vet att sista året på förskolan fick man undervisning flera dagar i veckan) och med samlade klasser en gång. (eller iofs vissa säger att det var med 70-talet och de samlade klasserna som saker började falla isär)

Det är liksom antagligen inte där problemen ligger med svenska skolan, för mycket tid, för lite tid, för mycket lärare, för lite lärare, resurser osv. Det har funkat, vi har haft "bäst" skola med väl färre lärare, mindre resurser, samma elever, tråkigare ämnen. Vi borde kunna få det igen. Det måste vara hur man använder tiden, resurserna och lärarna som är grejen, inte mängden. Spelar ingen roll hur mycket man har av en sak om man använder den fel.

Jag ska ha ett motto, Om det funkar, fixa det inte

Det är ju lite det mottot de haft i Finland. Och det funkar utmärkt.

Ju mer 'utomstående' pillar i skolan, desto sämre resultat. Utomstående i detta fall är tex politiker (som helt utan någon som helst kunskap om pedagogik eller didaktik) får bestämma 'hej vilt' över den svenska skolan.

Fler nationella prov= sämre inlärning tex. Detta visste 'vi' innan senaste skolreformen. Men tyvärr är det inte de som vet som bestämmer.

 

[Badger]

Det är ju lite det mottot de haft i Finland. Och det funkar utmärkt.

Ju mer 'utomstående' pillar i skolan, desto sämre resultat. Utomstående i detta fall är tex politiker (som helt utan någon som helst kunskap om pedagogik eller didaktik) får bestämma 'hej vilt' över den svenska skolan.

Fler nationella prov= sämre inlärning tex. Detta visste 'vi' innan senaste skolreformen. Men tyvärr är det inte de som vet som bestämmer.

Jo det också, lyssna på lärarna om de protesterar, suck (även om jag inte vet hur sambandet ser ut där, men kanske är det att skolan blir -plugga till flervalsprov och det tar tid).

Finska skolan verkar ju dock både ha kikat lite på Sverige och tagit in idéer på senare år och sjunkit i Pisa resultat. Kausalitet eller Korrelation har jag ingen aning om, var bara en artikel jag råkade se.

 

[MCP]

Finska skolan verkar ju dock både ha kikat lite på Sverige och tagit in idéer på senare år och sjunkit i Pisa resultat. Kausalitet eller Korrelation har jag ingen aning om, var bara en artikel jag råkade se.

Ja, så är det (tyvärr, får man väl säga).
Inget illa menat, men här i Finland så har inte de svenska skolorna (på grundskolenivå i allafall) setts som någon förebild de senaste 10-20åren(?), så varför man nu kikat västerut går faktiskt lite över mitt förstånd.