Utbildningssystem runt om i världen

[tanten]

Vi tar inte tillvara barnens intresse, uppmuntrar inte barnens kunskapstörst utan de ska vänta tills de är sju och sedan är det en mall som gäller för alla.

Det där var en ganska redig rallarsving mot förskola och skola?
Vad baserar du det på?

 

[TinyWiny]

Det där var en ganska redig rallarsving mot förskola och skola?
Vad baserar du det på?

Nej inte mot skola och förskola. Mot skolsystemet. Skola och förskola gör i de flesta fall så gott de bara kan.
Vad jag baserar det på? Det jag skrev är väl ändå ganska välkänt. Det finns inga pengar till individuella planer i skolan och att barn lär sig enklast utifrån fönster och motivation är också välkänt.

 

[supercalifragilistic]

Har för mig att du bor i Skottland, där är väl universitet gratis (till skillnad från resten of Storbritannien)? Samt att en får studiebidrag (som i alla fall i England och Wales)?

Läste själv nån sorts blandfärs av antik och nygrekiska under ett år på engelska motsvarigheten av gymnasiet... Det var ju mitt val, men ett utav de tre ämnen jag läste. Det passade mig att få nischa mig i mina språk och slippa matte, men objektivt är det ju helt åt helskotta - max fyra-fem ämnen som dessutom får vara hur vitt skilda som helst, om man så önskar. Ovanpå att grundskolan lämnar mycket att önska.
Det märks definitivt både på samhället i stort och på nära håll att många saknar grundkunskaper inom många ämnen. Allmänbildning verkar ske på universitetet istället - men fortfarande bara bland de som är intresserade av och mottagliga för den.

 

[supersonic]

Så hade mina barn det i matte och svenska i 4.an och 5.an. Jag är helt övertygad om att det hjälpte speciellt ena dottern att i slutänden gå ut med toppbetyg i matte (i 9.an) trots att hon började i lägsta gruppen när de började i 4.an.

+ @Mineur
Jag tror inte alls att barnen skulle bli retade eftersom dessa grupper skulle se olika ut i olika ämnen. Tvärtom tror jag precis som cirkus skriver i citatet ovan att det kan hjälpa elever som behöver mer stöd att faktiskt få bra betyg i ämnen som de kanske inte skulle fått med dagens system där alla ska passa in i en mall. Min sambo är lärare och det är ganska ofta, nästan varje dag skulle jag vilja påstå, där han känner frustration över att inte räcka till eftersom svagare elever tar mer tid och de lite starkare lämnas mer själva. Grupperna är så odynamiska att vissa lektioners effektiva tid är mindre än 20 min på en 60 min lektion. Ett annat exempel är att det är så många i en klass som behöver anpassningar så det blir lättare (läs: mindre arbetsbörda till de redan tungt pressade lärarna) att göra anpassningen för alla, även för de som inte behöver. Jag är övertygad om att sådana indelningar hade hjälpt många fler elever än vad dagens system gör.

 

[turbofling]

Jag slutade 9:an 1999 och vi hade ocksp tre kunskapsgrupper i matten, fast det syns inte i betyget vilken grupp man var i. I gymnnasiet var engelskan uppdelad.

Jag bor i Österrike och har barn som går i ettan och trean. Barnet börjar skolan hösten när dom fyllt 6 år, men sista året i kindergarten är obligatiriskt. De barn som inte är skolredo den hösten räknas aom förskolebarn, de är integrerade i en vanlig etta men får mer stöd och hjälp och har mindre krav. I vår skola ges betyg från andra terminen i ettan. Upplever att skolan har högre krav här och "svagare" har det tufft. Respekten är också större, barnen säger "Fru lärarinna" eller "Herr lärare".

Barnen går fyra år tillsammans sen kan de välja mellan gymnasium eller " mellanskola".
Det är 9 års skolplikt.
För att komma in på universitetet måste man ta matura, det är ungefär som vår student och den utbildningen är ungefär som sveriges gymnasium med skillnaden att det är väldigt tuffa slutprov i slutet på sista skolåret.

På universitetet är det intagningsprov på en del populära utbildningar som tex läkare. Annars kommer alla in som vill så det kan vara väldigt många på vissa utbildningar och svårt att få plats på en del kurser.
Många jobbar vid sidan av studierna. Är man över en viss ålder o h har jobbat x antal år lan man få stipedium annars har föräldrana försörjningsplikt under utbildningen.

Vad jag tycker fungerar väldigt bra här är lärlingsutbilningar. Det kan man välja efter 9e skolåret.

 

[cirkus]

+ @Mineur
Jag tror inte alls att barnen skulle bli retade eftersom dessa grupper skulle se olika ut i olika ämnen. Tvärtom tror jag precis som cirkus skriver i citatet ovan att det kan hjälpa elever som behöver mer stöd att faktiskt få bra betyg i ämnen som de kanske inte skulle fått med dagens system där alla ska passa in i en mall. Min sambo är lärare och det är ganska ofta, nästan varje dag skulle jag vilja påstå, där han känner frustration över att inte räcka till eftersom svagare elever tar mer tid och de lite starkare lämnas mer själva. Grupperna är så odynamiska att vissa lektioners effektiva tid är mindre än 20 min på en 60 min lektion. Ett annat exempel är att det är så många i en klass som behöver anpassningar så det blir lättare (läs: mindre arbetsbörda till de redan tungt pressade lärarna) att göra anpassningen för alla, även för de som inte behöver. Jag är övertygad om att sådana indelningar hade hjälpt många fler elever än vad dagens system gör.

Detta med att stigmatisera och reta - innan mina döttrar fick möjlighet till den där sortens uppdelning var det jättejobbigt för dom eftersom de andra barnen älskade att fråga: "VIlken sida ligger du på i matteboken" "åhhhhhh bara sidan 15 jag ligger på sidan 61". Lärarna bekräftade det jag såg - att alla ungar hade grynkoll på vilken sida de andra barnen låg i böckerna och var jättesnabba att hela tiden peka ut de som låg sist, med uppdelningen försvann det helt

 

[Sunshine]

Har för mig att du bor i Skottland, där är väl universitet gratis (till skillnad från resten of Storbritannien)? Samt att en får studiebidrag (som i alla fall i England och Wales)?

Läste själv nån sorts blandfärs av antik och nygrekiska under ett år på engelska motsvarigheten av gymnasiet... Det var ju mitt val, men ett utav de tre ämnen jag läste. Det passade mig att få nischa mig i mina språk och slippa matte, men objektivt är det ju helt åt helskotta - max fyra-fem ämnen som dessutom får vara hur vitt skilda som helst, om man så önskar. Ovanpå att grundskolan lämnar mycket att önska.
Det märks definitivt både på samhället i stort och på nära håll att många saknar grundkunskaper inom många ämnen. Allmänbildning verkar ske på universitetet istället - men fortfarande bara bland de som är intresserade av och mottagliga för den.

Hm, jag undrar om det beror på vilken skola man går på?
På de statliga skolorna häromkring så pushas det hårt för de "tunga" ämnena och eleverna verkar ha tagit det till sig om man tittar närmare på GCSE och A levels resultaten.
På privatskolorna är det väldigt få som läser "fluffämnen". Och standarden på den elev som har A* i t.ex. Spanska är ju väldigt hög, går inte ens att jämföra med en svensk gymnasiestudent..

 

[athena]

Jag var i Danmark i förra veckan och där har gymnasieeleverna på yrkeslinjer lön under hela studietiden (4 år normalt sett). Det började på 11 000 DKK (ca 15' SEK) och slutade om jag minns rätt på 18'. Rätt stor skillnad mot våra 1050:-

 

[Mineur]

Redo för att lära, absolut! Barn föds redo att lära Barn lär genom leken och leker gör de väldigt snart. Om inte som helt nyfödda så nästan på.

De flesta 3-4 åringar frågar till tusen om allt och de som får chansen, har viljan och motivationen lär sig det de vill lära sig. Oftast med mindre problem än när de ska lära sig samma sak senare oavsett om det är att läsa, räkna, bygga vulkaner eller något helt annat. Fönstrena för när barn tar till sig viss kunskap bäst är till viss del olika för olika barn men att man t ex. lär sig språk bäst innan sju års ålder är väl ganska känt. Konsekvenstänk och mental mognad behövs inte för att lära. Det är drivet inom barnet som ska tas tillvara. Att det är det som barnet är intresserat av som ska läras ut. Vill man lära sig om dinosaurier och förstår att det går att läsa om dem så finns drivkraften där för att lära sig läsa. Då är det lättare att lära sig läsa än om man ser det som helt meningslöst att kunna läsa och ser det som något som läraren tvingar en till. Det är det jag tycker är så synd. Vi tar inte tillvara barnens intresse, uppmuntrar inte barnens kunskapstörst utan de ska vänta tills de är sju och sedan är det en mall som gäller för alla.

Ja, du har många bra poänger. Jag syftade mest på att det kanske kan vara lite svårt med disciplin ifall konsekvenstänkande och liknande inte är helt utvecklat - alltså att försöka få barnen att förstå att de måste sitta stilla och lyssna en stund, varför och vad som händer ifall de inte gör det. Men som sagt, jag har noll och ingen erfarenhet av barn så jag blir gärna emotsagd (och utbildad ) i frågan!

Vet ni varför åldern för skolstart sattes till 7 år i Sverige när obligatoriska folkskolan infördes 1842?

Spoiler: svar

Barnen ansågs då ha nått fysisk kapacitet att kunna gå en mil (enkel väg) som tydligen var det avstånd som bedömdes nödvändigt för att de skulle kunna ta sig till skolan.

Oj, det var otippat!

Malta har ju mina ungar gått i, de har skolplikt från fem års ålder men möjlighet att börja förskoleklass från tre som då inte är obligatorisk utan mer som vår fklass. Finns både positivt och negativt med det. Dottern hade inga problem att klara sig, sonen hade fått det värre med sin sena motorik och dyspraxi då Malta inte är individanpassat på något sätt utan kräver att ungarna ska hänga med och möjligheten att få hjälp för diagnoser är mycket liten och kräver enorma utredningar.

Barnen går korta skoldagar på Malta, börjar klockan nio och slutar oftast innan två -skoldagen är dock inte slut, enorma mängder läxa varje dag som ska göras. Fritids existerar inte så samhället är byggt att en av föräldrarna (mamman) är hemma.

Positivt är dock respekten i skolorna - barnen lär sig respektera vuxna och varandra, jag känner ett flertal människor på Malta med barn och ingen har någonsin varit med om att de hört att något barn blir mobbat till exempel.

Jag tycker om ordning och reda och tycker nog att Malta är att föredra framför Sverige även om dess system har mycket negativt också. Det jag däremot funderat mycket över när jag varit ute och rest är hur man studerar religion i andra länder - de flesta länder studerar sin egen religion och berör inte ens andra religioner. Det är synd tycker jag (Malta har till exempel bara Catholicism som religions ämne - ett ämne som dessutom inte är obligatoriskt om du inte är katolsk).

Jag slutade 9:an 1999 och vi hade ocksp tre kunskapsgrupper i matten, fast det syns inte i betyget vilken grupp man var i. I gymnnasiet var engelskan uppdelad.

Jag bor i Österrike och har barn som går i ettan och trean. Barnet börjar skolan hösten när dom fyllt 6 år, men sista året i kindergarten är obligatiriskt. De barn som inte är skolredo den hösten räknas aom förskolebarn, de är integrerade i en vanlig etta men får mer stöd och hjälp och har mindre krav. I vår skola ges betyg från andra terminen i ettan. Upplever att skolan har högre krav här och "svagare" har det tufft. Respekten är också större, barnen säger "Fru lärarinna" eller "Herr lärare".

Barnen går fyra år tillsammans sen kan de välja mellan gymnasium eller " mellanskola".
Det är 9 års skolplikt.
För att komma in på universitetet måste man ta matura, det är ungefär som vår student och den utbildningen är ungefär som sveriges gymnasium med skillnaden att det är väldigt tuffa slutprov i slutet på sista skolåret.

På universitetet är det intagningsprov på en del populära utbildningar som tex läkare. Annars kommer alla in som vill så det kan vara väldigt många på vissa utbildningar och svårt att få plats på en del kurser.
Många jobbar vid sidan av studierna. Är man över en viss ålder o h har jobbat x antal år lan man få stipedium annars har föräldrana försörjningsplikt under utbildningen.

Vad jag tycker fungerar väldigt bra här är lärlingsutbilningar. Det kan man välja efter 9e skolåret.

Jätteintressant, tack för att ni delar med er!

Har för mig att du bor i Skottland, där är väl universitet gratis (till skillnad från resten of Storbritannien)? Samt att en får studiebidrag (som i alla fall i England och Wales)?

Läste själv nån sorts blandfärs av antik och nygrekiska under ett år på engelska motsvarigheten av gymnasiet... Det var ju mitt val, men ett utav de tre ämnen jag läste. Det passade mig att få nischa mig i mina språk och slippa matte, men objektivt är det ju helt åt helskotta - max fyra-fem ämnen som dessutom får vara hur vitt skilda som helst, om man så önskar. Ovanpå att grundskolan lämnar mycket att önska.
Det märks definitivt både på samhället i stort och på nära håll att många saknar grundkunskaper inom många ämnen. Allmänbildning verkar ske på universitetet istället - men fortfarande bara bland de som är intresserade av och mottagliga för den.

Det kostar i teorin att läsa på universitetet, men staten går in och betalar beloppet så länge man ansöker i tid. Studiebidrag får man endast om ens föräldrar tjänar mindre än ett visst belopp, tror det får vara max 300 000 per år eller nått liknande.

Angående den brittiska skolan så har jag liknande intryck som du. Jag tycker även att man också här pressar folk att börja på universitetet allt för tidigt - helst ska man gå direkt dit från skolan som 17-åring. Att försöka grupparbeta med på flera sätt vilsna britter första året på universitetet var inte kul!

+ @Mineur
Jag tror inte alls att barnen skulle bli retade eftersom dessa grupper skulle se olika ut i olika ämnen. Tvärtom tror jag precis som cirkus skriver i citatet ovan att det kan hjälpa elever som behöver mer stöd att faktiskt få bra betyg i ämnen som de kanske inte skulle fått med dagens system där alla ska passa in i en mall. Min sambo är lärare och det är ganska ofta, nästan varje dag skulle jag vilja påstå, där han känner frustration över att inte räcka till eftersom svagare elever tar mer tid och de lite starkare lämnas mer själva. Grupperna är så odynamiska att vissa lektioners effektiva tid är mindre än 20 min på en 60 min lektion. Ett annat exempel är att det är så många i en klass som behöver anpassningar så det blir lättare (läs: mindre arbetsbörda till de redan tungt pressade lärarna) att göra anpassningen för alla, även för de som inte behöver. Jag är övertygad om att sådana indelningar hade hjälpt många fler elever än vad dagens system gör.

Jo, nu när jag har läst mer om saken (främst dina & @cirkus inlägg) ser jag värdet i det på ett helt annat sätt. Tack för att du utvecklade!

Jag var i Danmark i förra veckan och där har gymnasieeleverna på yrkeslinjer lön under hela studietiden (4 år normalt sett). Det började på 11 000 DKK (ca 15' SEK) och slutade om jag minns rätt på 18'. Rätt stor skillnad mot våra 1050:-

Ha, man skulle vara dansk alltså! Inte undra på att de är världens lyckligaste folk

 

[vallhund]

@Mineur när infördes föräldrars inkomstgräns för att få studiebidrag? Det lär ju knappast gälla vuxna studenter.

 

[TinyWiny]

@Mineur Nja, såpass förstår de ju. En fyraåring kan ha lika svårt/lätt som en sjuåring att sitta still. Samlingar hade iallafall mina barn på förskolan på 90-talet och där skulle ju barnen sitta still. Många barn är ju bara ett år när de börjar på förskolan. Sedan varken bör eller ska barn lära sig allt sittande enligt min mening. Man lär sig på så olika sätt och att få prova på olika sätt att lära är också endel av lärandet.

 

[Sunshine]

@Mineur när infördes föräldrars inkomstgräns för att få studiebidrag? Det lär ju knappast gälla vuxna studenter.

Jo men så är det ju i England iaf? Om man räknar 18+ som vuxen...
Jag har flera kompisar vars barn nyligen börjat uni som inte får bidrag pga föräldrarnas inkomstnivå. De är ju 17-18 när de börjar, men över 20 när de slutar och det får man väl anse som vuxen ålder...

Det baserar sig antagligen på om man bor hemma eller inte när man ansöker. Är man en äldre student som redan har eget boende, egen inkomst etc så är det ju annorlunda.

 

[Mineur]

@Mineur när infördes föräldrars inkomstgräns för att få studiebidrag? Det lär ju knappast gälla vuxna studenter.

Inte den blekaste! Det har varit så i minst 15 år i alla fall, men förmodligen längre än så.

Och jo, det gäller alla och baseras på hushållets inkomst. Eftersom att de flesta här börjar läsa direkt efter skolan, som avslutas när man är 17, så är det sällan det är "vuxna människor" - i den mening att de har sitt eget boende, inkomst osv - som börjar universitetet. Därför blir det nästan alltid föräldrarnas ekonomi som räknas.Skulle det vara det en person som är gift eller har andra boendeomständigheter räknar man dock det hushållets ekonomi istället.

Jag antar att det är för att se till att de som har det gott ställt inte får pengar från staten bara för att, och att de som har det mindre gott ställt inte väljer bort att utbilda sig för att de fortare kan tjäna pengar på att arbeta.

@Mineur Nja, såpass förstår de ju. En fyraåring kan ha lika svårt/lätt som en sjuåring att sitta still. Samlingar hade iallafall mina barn på förskolan på 90-talet och där skulle ju barnen sitta still. Många barn är ju bara ett år när de börjar på förskolan. Sedan varken bör eller ska barn lära sig allt sittande enligt min mening. Man lär sig på så olika sätt och att få prova på olika sätt att lära är också endel av lärandet.

Jo, det har du ju rätt i. Jag känner mig lite mossig i mitt tänkande, får nog ta och läsa på lite om pedagogik och barnuppfostran innan det blir dags att skaffa barn!

 

[Jeffery]

Barnen ansågs då ha nått fysisk kapacitet att kunna gå en mil (enkel väg) som tydligen var det avstånd som bedömdes nödvändigt för att de skulle kunna ta sig till skolan.

Hmm. Undrar om barnen på den tiden hade problem med att sitta still i skolan..?

 

[Elo]

Många intressanta poänger tas upp i tråden. Vill dock ta upp lite allmänt om många saker, så jag citerar inte någon speciell.

Språkinlärning sker hela livet. Det man förr trodde var en spärr runt 7 år, har med ljudhärmande att göra. I denna ålder har man lättast för att höra och härma ljud. Det går utmärkt att lära sig senare i livet, men tar mer jobb. Ett exempel på detta är tex det ljudade 's' som finns i engelska. Många svenskar kan inte höra skillnad på eyes och ice på engelska. Detta för att skillnaden mellan de två orden är det ljudade 's' som inte finns i svenska. För de flesta svenskar låter ljudet likadant. Det betyder inte att man inte kan lära sig senare. Störst ordförrådsutveckling sker nån gång runt högstadieåldern, där man räknar med att ungdommarna lär sig ca 5-15 nya ord (svenska) per vecka. (För tvåspråkiga sker här en dipp i språkutvecklingen jämfört med jämnåriga som de flesta tar igen runt 20års åldern)

Det finns inga bevis på att tidagare skolstart ger några som helst fördelar senare i livet. Det finns ingen korrelation mellan tex att lära sig läsa tidigt och läsförståelse senare. Detta kan ju tex ses på Pisa och Timms proven. Men även andra prov/mätningar. Detta är en av de stora stötestenarna i tex det amerikanska utbildningssystemet. De har en väldigt bra (internationellt sett) tidig läs-start men fem år senare ligger de runt medel och tio år senare ligger de ganska lågt i läsförståelse.

Lust att lära existerar i alla åldrar. Jag undervisade bla spanska, när eleverna först mötte ämnet i sjätte eller sjunde klass. Nävlar vad man fick slita de första månaderna. Eleverna suger i sig ALLT som svampar, och man får ha ett mkt högt tempo i början. Sen mattas det tyvärr av lite. Dels pga att det inte är nytt längre, dels på grund av att man måste bromsa lite för att alla skall hinna med, dels för att "skolan skall vara tråkigt"- attityden slår till. (Och i vissa fall... hormoner....)

Uppdelning i "graderade" klasser efter kunskapsnivå har visat sig ha en negativ inverkan på inlärning hos de flesta elever. Speciellt elever på den svaga sidan av spektrumet förlorar på att inte ha duktigare elever i samma klass/grupp. Det finns flera teorier om varför, men den nu rådande "så här tror vi att är" är att i en blandad grupp ställs högre krav, och högre krav gör att elever presterar bättre. Bla Polens skola är ett bra exempel på detta under senare år.

Vad jag tycker är roligt med, och ganska ovanligt, med den svenska skolan är att vi högt upp i åldrarna tvingar våra elever att läsa många ämnen. Detta är något som främjar inlärning. Allt man lär sig gör att det blir lättare att lära sig nästa sak. Lite oavsett vad det är man lär sig (innom vissa ramar, naturligtvis).

 

[Mabuse]

Nej inte mot skola och förskola. Mot skolsystemet. Skola och förskola gör i de flesta fall så gott de bara kan.
Vad jag baserar det på? Det jag skrev är väl ändå ganska välkänt. Det finns inga pengar till individuella planer i skolan och att barn lär sig enklast utifrån fönster och motivation är också välkänt.

Det är ju inte sant. Min äldste går i vanlig, kommunal skola, och de har definitivt individuella planer. Både förskolan och skolan är väldigt individanpassande.

I min barndoms skola på 80-talet så kan jag hålla med om att alla skulle göra samma, men nu har läraren efter knappt två månader suttit 1 timme enskilt med varje barn och kartlagt var de står i matte och svenska. Nästa termin ska de göra det igen.

Sånt fanns inte på kartan när jag var liten, men nu är det verkligen individanpassat, och uppenbarligen har de resurserna för det.

 

[Mineur]

Många intressanta poänger tas upp i tråden. Vill dock ta upp lite allmänt om många saker, så jag citerar inte någon speciell.

Språkinlärning sker hela livet. Det man förr trodde var en spärr runt 7 år, har med ljudhärmande att göra. I denna ålder har man lättast för att höra och härma ljud. Det går utmärkt att lära sig senare i livet, men tar mer jobb. Ett exempel på detta är tex det ljudade 's' som finns i engelska. Många svenskar kan inte höra skillnad på eyes och ice på engelska. Detta för att skillnaden mellan de två orden är det ljudade 's' som inte finns i svenska. För de flesta svenskar låter ljudet likadant. Det betyder inte att man inte kan lära sig senare. Störst ordförrådsutveckling sker nån gång runt högstadieåldern, där man räknar med att ungdommarna lär sig ca 5-15 nya ord (svenska) per vecka. (För tvåspråkiga sker här en dipp i språkutvecklingen jämfört med jämnåriga som de flesta tar igen runt 20års åldern)

Det finns inga bevis på att tidagare skolstart ger några som helst fördelar senare i livet. Det finns ingen korrelation mellan tex att lära sig läsa tidigt och läsförståelse senare. Detta kan ju tex ses på Pisa och Timms proven. Men även andra prov/mätningar. Detta är en av de stora stötestenarna i tex det amerikanska utbildningssystemet. De har en väldigt bra (internationellt sett) tidig läs-start men fem år senare ligger de runt medel och tio år senare ligger de ganska lågt i läsförståelse.

Lust att lära existerar i alla åldrar. Jag undervisade bla spanska, när eleverna först mötte ämnet i sjätte eller sjunde klass. Nävlar vad man fick slita de första månaderna. Eleverna suger i sig ALLT som svampar, och man får ha ett mkt högt tempo i början. Sen mattas det tyvärr av lite. Dels pga att det inte är nytt längre, dels på grund av att man måste bromsa lite för att alla skall hinna med, dels för att "skolan skall vara tråkigt"- attityden slår till. (Och i vissa fall... hormoner....)

Uppdelning i "graderade" klasser efter kunskapsnivå har visat sig ha en negativ inverkan på inlärning hos de flesta elever. Speciellt elever på den svaga sidan av spektrumet förlorar på att inte ha duktigare elever i samma klass/grupp. Det finns flera teorier om varför, men den nu rådande "så här tror vi att är" är att i en blandad grupp ställs högre krav, och högre krav gör att elever presterar bättre. Bla Polens skola är ett bra exempel på detta under senare år.

Vad jag tycker är roligt med, och ganska ovanligt, med den svenska skolan är att vi högt upp i åldrarna tvingar våra elever att läsa många ämnen. Detta är något som främjar inlärning. Allt man lär sig gör att det blir lättare att lära sig nästa sak. Lite oavsett vad det är man lär sig (innom vissa ramar, naturligtvis).

Mycket intressant läsning, tack!

 

[TinyWiny]

Det är ju inte sant. Min äldste går i vanlig, kommunal skola, och de har definitivt individuella planer. Både förskolan och skolan är väldigt individanpassande.

I min barndoms skola på 80-talet så kan jag hålla med om att alla skulle göra samma, men nu har läraren efter knappt två månader suttit 1 timme enskilt med varje barn och kartlagt var de står i matte och svenska. Nästa termin ska de göra det igen.

Sånt fanns inte på kartan när jag var liten, men nu är det verkligen individanpassat, och uppenbarligen har de resurserna för det.

Vad bra Vad glad jag blir Tyvärr är det inte så överallt vilket såklart vore önskvärt.

 

[Mabuse]

Vad bra Vad glad jag blir Tyvärr är det inte så överallt vilket såklart vore önskvärt.

Det kanske beror på hur personalen väljer att lägga upp undervisningen? Det finns väl rätt stor frihet för lärarna där.

 

[TinyWiny]

Det kanske beror på hur personalen väljer att lägga upp undervisningen? Det finns väl rätt stor frihet för lärarna där.

Kanske. Eller så beror det kanske på att olika skolor har olika mycket pengar eller olika möjligheter på andra sätt. Jag vill liksom inte tro att enskilda lärare bara struntar i att ha individuella planer om det är vad som är påbjudet och pengarna och möjligheterna finns.