Utan mat så hugger han sig själv i bakknäna

Bra att du ska kolla upp det! Men som alla säger föd du bebisen först, under tiden ni bondar kan du höra dig för efter bra veterinärer. Instämmer i att du kan behöva stå på dig, särskilt med raser som naturligt inte har så mycket gång, det är lättare för veterinärer att nöja sig med sämre aktion.

Börja inte oroa dig för utdömning, det kan vara bakknän, det kan vara magsår, det kan vara något annat. Skulle det vara bakknäna behöver det inte betyda utdömning, eftersom det kan vara så många olika saker. Ibland är det inflammationer som efter behandling och med rehabträning läker fint. Ibland är det någon annan hälta eller obalans som gjort att han överkompenserat med bakbenen och då måste man hitta det.

Huvudsaken är att man kollar upp det noggrant och tar det därifrån, det är allt vi som hästägare kan göra.
 
Tidigt 80-tal så jobbade jag i ett travstall....många äldre hingstar stod det där.En av dessa hade samma beteende....bet sönder sej totalt.Stod å luktade på sitt eget skap till å börja med...å började hingsta upp sej....precis som att han inte tålde doften av sej själv!!Sen började huggandet å sparkandet....han fick ha en typ av halsgrind på sej....såg ut som en repstege runt halsen som nådde från nacken å ner till manken...han kunde äta å röra sej rätt fritt...men kunde inte böja huvet åt sidan så långt bak att han nådde sej själv.Stackars hästen..han mådde ju inte lysande...men han kunde iallafall inte bita sönder sej då.Men det verkar ju som om hormonerna fått det å slå över helt...kunde inte skilja på sin egen doft och en annan hingsts...blev liksom sin egen fiende...
 
Tidigt 80-tal så jobbade jag i ett travstall....många äldre hingstar stod det där.En av dessa hade samma beteende....bet sönder sej totalt.Stod å luktade på sitt eget skap till å börja med...å började hingsta upp sej....precis som att han inte tålde doften av sej själv!!Sen började huggandet å sparkandet....han fick ha en typ av halsgrind på sej....såg ut som en repstege runt halsen som nådde från nacken å ner till manken...han kunde äta å röra sej rätt fritt...men kunde inte böja huvet åt sidan så långt bak att han nådde sej själv.Stackars hästen..han mådde ju inte lysande...men han kunde iallafall inte bita sönder sej då.Men det verkar ju som om hormonerna fått det å slå över helt...kunde inte skilja på sin egen doft och en annan hingsts...blev liksom sin egen fiende...

Usch! Som du säger, mådde nog inte så bra. Tråkigt att bara behandla symptomen men på den tiden hade man inte så mycket kunskap om smärta och beteenden.
 
Nu kanske det redan är kollat av förra ägaren men om det inte är problem med bakknän, mage så är det ju inte helt ovanligt med hovskabb hos kallblodshästar. Då får de sårskorpor och det kliar så de blir irriterade och stampar/biter på bakben. Brukar var värst på vårvintern.
 
Nu kanske det redan är kollat av förra ägaren men om det inte är problem med bakknän, mage så är det ju inte helt ovanligt med hovskabb hos kallblodshästar. Då får de sårskorpor och det kliar så de blir irriterade och stampar/biter på bakben. Brukar var värst på vårvintern.

Hon hade ut veterinär som gav utlåtandet att det inte fanns någon sjukdom som orsakade såren utan att han förmodligen orsakade dom själv, när jag ägt han i ca 1 månad så såg jag honom hugga sig mot bakknäna direkt han var utan mat och antog att det var orsaken. Sedan dess har han gått på fri tillgång och slutade då med "beteendet" men har nu börjat om igen, trots att han har fri tillgång.
 
Vilken hingst är din häst efter? Vet en som har ett liknande beteende, men det har blivit oändligt mycket bättre sedan han hamnade på lösdrift med fri tillgång på grovfoder. Flera av hans söner verkar ärva hans konstiga beteende.

Tidigt 80-tal så jobbade jag i ett travstall....många äldre hingstar stod det där.En av dessa hade samma beteende....bet sönder sej totalt.Stod å luktade på sitt eget skap till å börja med...å började hingsta upp sej....precis som att han inte tålde doften av sej själv!!Sen började huggandet å sparkandet....han fick ha en typ av halsgrind på sej....såg ut som en repstege runt halsen som nådde från nacken å ner till manken...han kunde äta å röra sej rätt fritt...men kunde inte böja huvet åt sidan så långt bak att han nådde sej själv.Stackars hästen..han mådde ju inte lysande...men han kunde iallafall inte bita sönder sej då.Men det verkar ju som om hormonerna fått det å slå över helt...kunde inte skilja på sin egen doft och en annan hingsts...blev liksom sin egen fiende...

Jag tänker att i båda dessa fall så kanske hingstarna hade medfödda defekter? Kanske också genetiska med tanke på @Terese inlägg. Någon form av pungåkomma?
Jag läste ett inlägg på facebook om en hingst som, om jag minns rätt, uppvisade liknande beteenden när han hade kastrerats och fått en enorm varböld.
 

Liknande trådar

Katthälsa Hej Jag provar att fråga här. Snälla inga påhopp, jag är här för att be om tips o råd. Jag gör det bästa jag kan för mina katter efter...
Svar
18
· Visningar
4 450
Ekonomi & Juridik Hej! Någon som var lite koll på hur jag kan gå tillväga i min situation. Långt inlägg men tyvärr nödvändigt för att förklara hela...
2 3
Svar
57
· Visningar
11 411
Hästvård Min 12-årige Irish Cob valack fick kolik söndag kväll. Igen. Han fick kolik tre gånger förra hösten (stod uppstallad i Frankrike) -...
Svar
5
· Visningar
2 970
Senast: Egonson_
·
Katthälsa Har en katt som måste få medicin 2 ggr om dagen (egentligen 3 men funkar utan anfall på två) som slutat frivilligt äta den (gömde den...
Svar
6
· Visningar
1 897

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp