Ensamhetsträning av vuxen hund

[Philosophia]

Jag har sedan drygt två veckor tillbaka bara min 13-åriga whippet kvar. Hon har sedan hon var valp varit helt okomplicerad med att lämnas hemma. Faktum är att det var först när hon kom till oss som ensamhetsträningen med den äldre började fungera - just pga att hon var så himla obrydd. Hur som helst, nu är hon helt ensam för första gången i sitt liv och hon tycker inte alls om det, vilket inte är konstigt när kompisen sedan 13 år tillbaka helt plötsligt är borta.

Vi har satt upp en kamera hemma och även om jag har mina egna tankar så skulle jag vilja få er input kring hur vi ska tolka henne, hennes stressnivå, och hur vi kan hjälpa henne i ensamhetsträningen. När jag lämnat henne så ser det ut så här:

Ibland ligger hon kvar i soffan i 15-20 minuter för att sen gå till dörren där hon gnäller en stund. Andra gånger har hon gått direkt till dörren där hon gnäller ca. 5 minuter. Sen kan det vara tyst allt mellan 5-15 minuter (hon går in i ett rum bredvid ytterdörren som vi inte ser, men kameramikrofonen fångar in ljud ) för att sen gå tillbaka till soffan där hon sätter sig och ylar. Ylandet pågår kanske 5 minuter (inte konstant, utan hon tar pauser, typ ylar, lyssnar, ylar, lyssnar, osv.). Sen går hon till dörren och gnäller och går därefter in i rummet som vi inte ser. Där kan hon sen ligga en bra stund, ibland tills jag kommer hem igen. När jag kommer hem upplever jag att hon gör sig av med obehaget av att ha varit ensam genom att ljuda lite för att sen dra runt några varv i huset med en leksak (typ överslagshandling).

Min strategi har varit att försöka få till en rutin där vi går på långpromenad på morgonen. Därefter får hon mat och går och lägger sig. Sen ger jag mig iväg till jobbet, mest symboliskt om jag inte har något ärende dit bara för att försöka nöta in en rutin Jag har försökt att vara borta lika länge varje gång, ca. 2 h.

Hur skulle ni tolka sinnesstämningen och stressnivån när hon är ensam och finns det justeringar jag bör göra när det kommer till att skapa en rutin för henne att vara ensam? Planen är att hon ska få en kompis så småningom, men det är ju inte snutet ur en hatt direkt utan en ny familjemedlem ska vara rätt på så många olika sätt.

Jag är supertacksam för alla synpunkter!

 

[Malibu_Stacy]

Jag har sedan drygt två veckor tillbaka bara min 13-åriga whippet kvar. Hon har sedan hon var valp varit helt okomplicerad med att lämnas hemma. Faktum är att det var först när hon kom till oss som ensamhetsträningen med den äldre började fungera - just pga att hon var så himla obrydd. Hur som helst, nu är hon helt ensam för första gången i sitt liv och hon tycker inte alls om det, vilket inte är konstigt när kompisen sedan 13 år tillbaka helt plötsligt är borta.

Vi har satt upp en kamera hemma och även om jag har mina egna tankar så skulle jag vilja få er input kring hur vi ska tolka henne, hennes stressnivå, och hur vi kan hjälpa henne i ensamhetsträningen. När jag lämnat henne så ser det ut så här:

Ibland ligger hon kvar i soffan i 15-20 minuter för att sen gå till dörren där hon gnäller en stund. Andra gånger har hon gått direkt till dörren där hon gnäller ca. 5 minuter. Sen kan det vara tyst allt mellan 5-15 minuter (hon går in i ett rum bredvid ytterdörren som vi inte ser, men kameramikrofonen fångar in ljud ) för att sen gå tillbaka till soffan där hon sätter sig och ylar. Ylandet pågår kanske 5 minuter (inte konstant, utan hon tar pauser, typ ylar, lyssnar, ylar, lyssnar, osv.). Sen går hon till dörren och gnäller och går därefter in i rummet som vi inte ser. Där kan hon sen ligga en bra stund, ibland tills jag kommer hem igen. När jag kommer hem upplever jag att hon gör sig av med obehaget av att ha varit ensam genom att ljuda lite för att sen dra runt några varv i huset med en leksak (typ överslagshandling).

Min strategi har varit att försöka få till en rutin där vi går på långpromenad på morgonen. Därefter får hon mat och går och lägger sig. Sen ger jag mig iväg till jobbet, mest symboliskt om jag inte har något ärende dit bara för att försöka nöta in en rutin Jag har försökt att vara borta lika länge varje gång, ca. 2 h.

Hur skulle ni tolka sinnesstämningen och stressnivån när hon är ensam och finns det justeringar jag bör göra när det kommer till att skapa en rutin för henne att vara ensam? Planen är att hon ska få en kompis så småningom, men det är ju inte snutet ur en hatt direkt utan en ny familjemedlem ska vara rätt på så många olika sätt.

Jag är supertacksam för alla synpunkter!

Det hon uppvisar är definitivt separationsångest. Jag har haft tre hundar som uppvisat lite samma beteende men där det löst sig.
Jättebra att skapa en rutin, där ni alltid gör på samma sätt. Det är A och O. Samt förbereda hunden i god tid. Jag upplever att ångesten blir värre när man plötsligt går hastigt istället för de gånger då jag förberett. Exempelvis genom att göra mig i ordning i badrummet, packa väskan och sätta på högtalaren med hundspellistan (det är en spellista på Spotify med lugnande musik för hundar).
Just när högtalaren sätts på och kompostgallret kommer fram är ett mycket tydligt tecken för mina hundar.
Sedan tycker jag att begränsa utrymmet är nästa väldigt viktiga punkt. Jag upplever att hunden stressar upp sig mer genom att vandra runt och stå vid dörren. Här löser jag det genom att låta hundarna vara enbart i ett rum eller stänga av mot dörren med galler.
I ditt fall låter det som att hon tycker att rummet bredvid dörren är en ganska trygg punkt, kan ni låta henne vara enbart där inne med högt galler (mtp på whippet som kan hoppa högt) i dörren? Se till att hon har mat, vatten, mysig bädd och kanske en koja att krypa in i? Snuffelmatta eller kasta ut mat/godis innan man går tycker jag hjälper också. Eller slicknatta, kong, andra berikningsbehållare med fryst hundmat på/i.
Tuggben ger jag ogärna när jag lämnar med tanke på risk att sätta i halsen (mina hundar är glupska och kan försöka svälja stora bitar som den fastnat mer än en gång).
Du kan också komplettera med lugnande kosttillskott som innehåller tryptofan, det finns det evidens för.
Till vår whippet hade vi satt ihop två kompostgaller på höjden med buntband för att han inte skulle hoppa över. Om man sätter de lite överlappande är det stabilt och bra.
Den hund jag har nu som kan yla ibland slutar och lugnar ofta ner sig när jag säger åt henne att gå och lägga sig via kameran.

 

[Nepenthe]

Jag tycker det låter som hon ändå hanterar det bra? Alltså hon är inte så bekväm i det men hanterar det?
Är det varje dag i 2 veckor det pågått? Tänkte om du hann trappa upp de?

Jag är liiiite liknande situation med Knut men jag har haft hundvakt som återkommer snart. Han hade alltid min äldre hund förut som stöd men nu är det bara han o jag sen årsskiftet. Jag har verkligen kunnat trappa upp det men har heller ingen kamera Jag vet inte om jag klarar av att se han om han skulle gnälla.
Men han är som din, glad, gör av med lite energi när ja kommer hem men ingen panik/stress tycker jag inte.
Sen är allt orört när jag kommer hem.

Han får frusen mat i kong varje gång jag lämnar honom och det blir 4 timmar 3-4x veckan
Promenad innan där han får vara lös + mat sen lite vila tills jag går och då får han kongen.

 

[Philosophia]

Det hon uppvisar är definitivt separationsångest. Jag har haft tre hundar som uppvisat lite samma beteende men där det löst sig.
Jättebra att skapa en rutin, där ni alltid gör på samma sätt. Det är A och O. Samt förbereda hunden i god tid. Jag upplever att ångesten blir värre när man plötsligt går hastigt istället för de gånger då jag förberett. Exempelvis genom att göra mig i ordning i badrummet, packa väskan och sätta på högtalaren med hundspellistan (det är en spellista på Spotify med lugnande musik för hundar).
Just när högtalaren sätts på och kompostgallret kommer fram är ett mycket tydligt tecken för mina hundar.
Sedan tycker jag att begränsa utrymmet är nästa väldigt viktiga punkt. Jag upplever att hunden stressar upp sig mer genom att vandra runt och stå vid dörren. Här löser jag det genom att låta hundarna vara enbart i ett rum eller stänga av mot dörren med galler.
I ditt fall låter det som att hon tycker att rummet bredvid dörren är en ganska trygg punkt, kan ni låta henne vara enbart där inne med högt galler (mtp på whippet som kan hoppa högt) i dörren? Se till att hon har mat, vatten, mysig bädd och kanske en koja att krypa in i? Snuffelmatta eller kasta ut mat/godis innan man går tycker jag hjälper också. Eller slicknatta, kong, andra berikningsbehållare med fryst hundmat på/i.
Tuggben ger jag ogärna när jag lämnar med tanke på risk att sätta i halsen (mina hundar är glupska och kan försöka svälja stora bitar som den fastnat mer än en gång).
Du kan också komplettera med lugnande kosttillskott som innehåller tryptofan, det finns det evidens för.
Till vår whippet hade vi satt ihop två kompostgaller på höjden med buntband för att han inte skulle hoppa över. Om man sätter de lite överlappande är det stabilt och bra.
Den hund jag har nu som kan yla ibland slutar och lugnar ofta ner sig när jag säger åt henne att gå och lägga sig via kameran.

Tack för jättebra tips! Jag tror dock inte att jag vågar avgränsa henne till det trygga rummet. Vill hon verkligen ut så kommer hon försöka dra rakt igenom eller bita sig genom gallret. Hon har till och med massakrerat en mim-bur eftersom hon förväntar sig att allt går att öppna bara man tar i ordentligt. Att bli avgränsad tror jag skulle bidra till att hon varvar upp sig, och som det är nu så är hon ändå ganska lugn.

Jag ska testa om hon lugnar ner sig om jag pratar med henne via kameran. Jag har tänkt att hon kanske skulle bli orolig av det. Ska kolla upp spellistan. Nu har vi P4 Jämtland, men det kanske är bättre med bara musik och inget prat.

 

[Philosophia]

Jag tycker det låter som hon ändå hanterar det bra? Alltså hon är inte så bekväm i det men hanterar det?
Är det varje dag i 2 veckor det pågått? Tänkte om du hann trappa upp de?

Jag är liiiite liknande situation med Knut men jag har haft hundvakt som återkommer snart. Han hade alltid min äldre hund förut som stöd men nu är det bara han o jag sen årsskiftet. Jag har verkligen kunnat trappa upp det men har heller ingen kamera Jag vet inte om jag klarar av att se han om han skulle gnälla.
Men han är som din, glad, gör av med lite energi när ja kommer hem men ingen panik/stress tycker jag inte.
Sen är allt orört när jag kommer hem.

Han får frusen mat i kong varje gång jag lämnar honom och det blir 4 timmar 3-4x veckan
Promenad innan där han får vara lös + mat sen lite vila tills jag går och då får han kongen.

Visst är det jobbigt för dem när de blir ensamma. Jag hann inte riktigt trappa upp det. De första dagarna var hon så deppig att jag inte ville öva (hon blev förtvivlad bara jag skulle till gymmet trots att husse var hemma), utan det blev bara två dagar med korta övningstillfällen innan jag var tvungen att lämna henne i två timmar för undervisning. Så det är inte jättemånga dagar som hon har varit ensam än.

Kamera är faktiskt jättebra för hon var mer ljudlig och rörlig än vad jag annars hade trott. Det är lätt att tänka att “ignorance is bliss”, men det är det ju inte för hunden.

 

[Malibu_Stacy]

Tack för jättebra tips! Jag tror dock inte att jag vågar avgränsa henne till det trygga rummet. Vill hon verkligen ut så kommer hon försöka dra rakt igenom eller bita sig genom gallret. Hon har till och med massakrerat en mim-bur eftersom hon förväntar sig att allt går att öppna bara man tar i ordentligt. Att bli avgränsad tror jag skulle bidra till att hon varvar upp sig, och som det är nu så är hon ändå ganska lugn.

Jag ska testa om hon lugnar ner sig om jag pratar med henne via kameran. Jag har tänkt att hon kanske skulle bli orolig av det. Ska kolla upp spellistan. Nu har vi P4 Jämtland, men det kanske är bättre med bara musik och inget prat.

Jag trodde också att hundarna skulle reagera mer negativt på att jag pratade i kameran, typ tror att jag kommer hem eller blir oroliga, men det har varit precis tvärt om. Som att de blir lugnade.

 

[Nepenthe]

Visst är det jobbigt för dem när de blir ensamma. Jag hann inte riktigt trappa upp det. De första dagarna var hon så deppig att jag inte ville öva (hon blev förtvivlad bara jag skulle till gymmet trots att husse var hemma), utan det blev bara två dagar med korta övningstillfällen innan jag var tvungen att lämna henne i två timmar för undervisning. Så det är inte jättemånga dagar som hon har varit ensam än.

Kamera är faktiskt jättebra för hon var mer ljudlig och rörlig än vad jag annars hade trott. Det är lätt att tänka att “ignorance is bliss”, men det är det ju inte för hunden.

Ja jag bor i lägenhet och bett grannen säga till om han låter.
Jag har förberett han sen han va liten så ja, jag kör nog på ”ignorance” då om det är vad det kallas