Upplägg nybörjarlektioner ridskola

[Roxy]

När jag var yngre så hade jag så tyckt det vore toppen att rida ut utan ledare, minns att jag tyckte det var störande att rida ut med ledare längre än jag då tyckte att jag behövde. Men som vuxen och mer hästerfarenhet har man ju ett helt annat konsekvens- och säkerhetstänk. Är man ute får man vara beredd på att hästarna kan hoppa till för saker och då tycker jag att man ska vara hyfsat säker på att ryttaren sitter kvar även fast hästen tar ett litet skutt åt sidan. Och om hästen tar ett par galoppsprång (antingen för att den är lite pigg eller för att den blir rädd för något) ska eleven vara så säker att den inte tappar balansen hur som helst eller får panik utan gör ett gott försök att stanna hästen. Barnen vill ofta galoppera men tycker ändå att det är läskigt när hästen gör det från ingenstans innan de är bekväma i gångarten. De är sällan så bekväma i galoppen efter att ha testat bara några gånger, risken är att de helt fryser fast eller bara skriker rätt ut. Jag har varit med om både och (i ridhuset).

Det är helt enkelt för höga risker att ha med barn när man inte är på en inhägnad bana. Någon trillar av och en häst är lös och kan stissa upp de andra hästarna. Någon häst galopperar ett par språng, barnet får panik och stimmar upp hästen som helt plötsligt galopperar om hästen framför eller in i en annan häst och får en spark. Helt plötsligt har man hästar på väg ut i skogen eller ut på bilvägen. Det är i min åsikt inte försvarbart att utsätta barn och hästar för den risken innan de är tillräckligt sadelvana och sadelfasta och det är man inte när man provat på galopp några gånger, man behöver ha gjort mer. Jag tycker att det är väldigt oansvarigt och visar på att instruktören saknar ett säkerhetstänk kring hästar och elever.

Ja det är ju lov att tänka så och jag förstår som sagt vad du menar, på den nivån,första terminen iaf brukade jag som regel ramla av om hästen galopperade oväntat, det hände ett par gånger men ändå red jag ute utan ledare. Idag är det betydligt högre säkerhetstänk på många vis än innan. Sen får man inte galoppera ute föräns i en väldgt hög grupp så det har ju med förändrats. Idag är det sen länge välutbildad personal och jag litar på att de vet vad de gör. De går väldigt försiktigt fram och jag känner mig trygg med att min dotter rider där.

 

[Anna-Bella]

Ja det är ju lov att tänka så och jag förstår som sagt vad du menar, på den nivån,första terminen iaf brukade jag som regel ramla av om hästen galopperade oväntat, det hände ett par gånger men ändå red jag ute utan ledare. Idag är det betydligt högre säkerhetstänk på många vis än innan. Sen får man inte galoppera ute föräns i en väldgt hög grupp så det har ju med förändrats. Idag är det sen länge välutbildad personal och jag litar på att de vet vad de gör. De går väldigt försiktigt fram och jag känner mig trygg med att min dotter rider där.

Ja det är ju upp till var och en såklart. Jag har hängt en del på ridskolor (och sett när saker gått åt skogen) och hade jag haft barn hade jag varit väldigt noga med var de skulle rida, ridning är ju långt ifrån en ofarlig hobby

Edit: däremot tycker jag det är toppen om elever tidigt kommer ut på uteritter, men då med ledare

 

[Lobelia]

Men räcker det inte nu? Kan inte minnas att jag beskrivit min tid på ridskolan tidigare och vem skulle rimligtvis bli imponerad och varför? Vissa är bättre att uttrycka sig än andra jag gjorde mitt bästa och det jag skrev i ironi var uppenbart. Men jag förstår hur som helst inte varför det är så viktigt. Vi har nu rätt ut i tråden att det blev ett ordentligt missförstånd med eller utan ironi pga att olika ridskolor hade olika gruppindelningar. Men om det fortfarande är någon som tänker att jag försökte framstå som något anmärkningsvärt och imponera så får det vara så, jag ser inte vad som skulle vara imponerande så jag kan inte riktigt bemöta det känner jag.

När man upprepade gånger talar om att man utveckas jättemycket snabbare än andra så är det svårt att se det som annat än viljan att framstå som duktig. När det sen framgick att du hopade över två grpper för att hamna i en grupp där folk kan ha ledare faller det platt. Jag tycker det är för mycket av jante i Sverige men att först skryta om din snabba takt genom gupperna och sen säga att du inte alls skröt är rätt B.

Varför inte stå för att du var lite mer begåvad i konten att rida på ridskola än snittet och att du medvetet främhävde det? Det är inget fel i att vara bra på något. Problemet jag hde var inte att du avancerade snabbt utan orimligt snabbt (utrett nu) så det lätt omöjligt.

 

[Roxy]

När man upprepade gånger talar om att man utveckas jättemycket snabbare än andra så är det svårt att se det som annat än viljan att framstå som duktig. När det sen framgick att du hopade över två grpper för att hamna i en grupp där folk kan ha ledare faller det platt. Jag tycker det är för mycket av jante i Sverige men att först skryta om din snabba takt genom gupperna och sen säga att du inte alls skröt är rätt B.

Varför inte stå för att du var lite mer begåvad i konten att rida på ridskola än snittet och att du medvetet främhävde det? Det är inget fel i att vara bra på något. Problemet jag hde var inte att du avancerade snabbt utan orimligt snabbt (utrett nu) så det lätt omöjligt.

Fast det jag ville få fram i första inlägget var ju faktiskt det motsattta att det inte alls var ovanligt eller konstigt att utvecklas inte takten eller snabbare för den delen och tog mig själv som exempel men skulle det varit jag som stuckit ut över det vanliga så vore ju min kommentar fullständigt orelevant i den kontexten. Fanns andra som är långsammare ja men det var inte huvudpoängen och vadå jättemycket snabbare? Vad fick du det ifrån? Du får igen tänka i kontexten på ridskolans gruppindelning en grupp lägre var inte någon stor skillnad. Men tycker folk att jag skröt så ok det gör väl egentligen ingenting. Förstår som sagt inte vad det finns att skryta om i det jag beskrivit och tycker det blir väldigt komiskt att det skulle vara skryt för varför skulle någon bli imponerad av det?
Tycker som sagt inte att jag var mer begåvad än snittet utan bara mer på och fick därför göra mer lite snabbare än genomsnittet.
Tycker det blev en väldigt onödig disskution och verkar som flera här är eniga i att det inte alls är ovanligt att få hoppa högt efter 2-3 år på ridskola. Dock trådens ursprungliga frågeställning.. här fick vi se vilken kontrast det finns i olika upplägg och gruppindelning det finns på olika ridskolor. Väldigt intressant om man bara ridit på en.

 

[Lobelia]

Fast det jag ville få fram i första inlägget var ju faktiskt det motsattta att det inte alls var ovanligt eller konstigt att utvecklas inte takten eller snabbare för den delen och tog mig själv som exempel men skulle det varit jag som stuckit ut över det vanliga så vore ju min kommentar fullständigt orelevant i den kontexten. Fanns andra som är långsammare ja men det var inte huvudpoängen och vadå jättemycket snabbare? Vad fick du det ifrån? Du får igen tänka i kontexten på ridskolans gruppindelning en grupp lägre var inte någon stor skillnad. Men tycker folk att jag skröt så ok det gör väl egentligen ingenting. Förstår som sagt inte vad det finns att skryta om i det jag beskrivit och tycker det blir väldigt komiskt att det skulle vara skryt för varför skulle någon bli imponerad av det?
Tycker som sagt inte att jag var mer begåvad än snittet utan bara mer på och fick därför göra mer lite snabbare än genomsnittet.
Tycker det blev en väldigt onödig disskution och verkar som flera här är eniga i att det inte alls är ovanligt att få hoppa högt efter 2-3 år på ridskola. Dock trådens ursprungliga frågeställning.. här fick vi se vilken kontrast det finns i olika upplägg och gruppindelning det finns på olika ridskolor. Väldigt intressant om man bara ridit på en.

Tyvärr framgick det inte alls oavsett vad syftet var så påtalade du att du utvecklades så mycket snabbare än alla andra och till och med klarade en terrängbana under en skentur när du ridit bara 10 månader. Hur ska någon förstå att det du menar att det inte alls är ovanligt när du pekar på hur unikt snabb du var är obegripligt. Så ja din kommentar kanske var som du skriver "fullständigt orelevant i den kontexten".

Du skrev i sista meningen i ditt inledande inlägg om att du börjat i tävlingsgruppen och fortsätter med "Då gick de jag ridit med från början och som ridit långt innan mig fortfarande i näst högsta gruppen." Hur menar du att folk ska kunna förstå att det du skriver inte är en historia om hur du utvecklades ovanligt snabbt utan en historia om det motsatta, att det inte är ovanligt att utvecklas snabbare?

Varför inte stå för din bedrift istället?

 

[Roxy]

Tyvärr framgick det inte alls oavsett vad syftet var så påtalade du att du utvecklades så mycket snabbare än alla andra och till och med klarade en terrängbana under en skentur när du ridit bara 10 månader. Hur ska någon förstå att det du menar att det inte alls är ovanligt när du pekar på hur unikt snabb du var är obegripligt. Så ja din kommentar kanske var som du skriver "fullständigt orelevant i den kontexten".

Du skrev i sista meningen i ditt inledande inlägg om att du börjat i tävlingsgruppen och fortsätter med "Då gick de jag ridit med från början och som ridit långt innan mig fortfarande i näst högsta gruppen." Hur menar du att folk ska kunna förstå att det du skriver inte är en historia om hur du utvecklades ovanligt snabbt utan en historia om det motsatta, att det inte är ovanligt att utvecklas snabbare?

Förstår ju nu att det uppfattades så och att jag var otydlig. Jag utvecklades ju inte mycket snabbare än andra men det gick lite snabbare för jag var lite mer på som sagt och orädd, en grupp hit eller dit var ingen större skillnad på min ridskola vet vi alla nu så hur kan de som red en nivå lägre än mig i slutänden ha utvecklats mycket långsammare? Samt att vi alla förstår nu att det var en låg nivå jag började på, de som gått från skritt hade väl ridit 1-2 terminer längre när jag hoppade in, det antog jag att man förstod. Vet man inte att det var stora nivåskilnader på andra ridskolor så är det ju inget man vet att man behöver förklara. Tycker inte det är något anmärkningsvärt att sitta kvar på en tärrengbana under en skentur. De klarade ju till och med en yngre tjej som red i travgrupp.. vi var ju 3 stycken på ungefär samma nivå som satt kvar. Jag tycker inte det är något unikt alls. Var otydligt som sagt och vi har alla olika förmågor att uttrycka oss. Men hur som helst så var syftet att man skulle förstå att det inte var något ovanligt.

 

[Badger]

Det där är med dagens mått.. på den tiden var det andra visor om man säger så. Ridläraren i min första grupp skrek på oss att vi var dåliga, att vi inte kunde åka häst och endel annat och en annan ridlärare jag brukade kolla på brukade säga till barnen att det fanns en handikappsgrupp på onsdagar när de tog för lång tid på sig vid uppsittningen. Var inte samma finkänslighet som idag. Blev man kränkt av det du nämner kunde man nog inte rida där alls. Och med dåtidens mått var det inget konstigt, lärare i vanliga skolan kunde göra värre saker.

Fast på den tiden, för 25 år sedan?

Är ju som jag skrivit tidigare i tråden annat idag. Går ju inte att jämföra. Tex idag måste barnen ha både hjälm och säkerhetsväst bara de visstas i stallet.. hade ju varit helt galet på den tiden. Men nu släpper jag det här. Är galet att sitta och ojja över något som hände för 25 år sedan.

Min ridskola för 40 år sedan hade utbildade ridlärare, kontrollerade på ett ungefär vilken grupp man passade i efter hur länge man hade ridit, dvs frågade hur länge man ridit innan de satte en i en grupp och hoppade inte 120 med ponnierna (sedan har jag hoppat 110 cm med ridskolehäst men det var på senare år och i hoppgrupp och innan de satte höjdgräns på 70 cm för dem.). Dvs fungerade ungefär som en ridskola idag. Bortsett från hjälmen och säkerhetsvästen i boxen då och att barn (bla jag) ledde hästarna på nybörjargrupperna. Eller såhär, av de tre ridskolor jag red på i stan och grannstaden för ca 30-40 år sedan hade alla utbildade ridlärare och var nogranna. Den fjärde vet jag hade liknande villkor för 50 år sedan eftersom folk i min ridgrupp red på den då. Och ridlärarna var lika "finkänsliga" som nu.

 

[Roxy]

Fast på den tiden, för 25 år sedan?



Min ridskola för 40 år sedan hade utbildade ridlärare, kontrollerade på ett ungefär vilken grupp man passade i efter hur länge man hade ridit och hoppade inte 120 med ponnierna. Dvs fungerade ungefär som en ridskola idag. Bortsett från hjälmen och säkerhetsvästen i boxen då och att barn (bla jag) ledde hästarna på nybörjargrupperna. Eller såhär, av de tre ridskolor jag red på i stan och grannstaden för ca 30-40 år sedan hade alla utbildade ridlärare och var nogranna. Den fjärde vet jag hade liknande villkor för 50 år sedan eftersom vänner red på den då.

Ridskolor har alltid funnit i olika variationer. Tror ingen hoppade 120 med ponnyerna på min ridskola heller utan bara med stor häst. Tycker inte din ridskola låter så olik min faktiskt. Det jag syftade på först var mer hur barn bemöttes generellt lite annorlunda nu från då. Det har ju blivit lite mer "silkevantar" vad det gäller barn generellt och inte bara i ridskolan.

 

[Badger]

Ridskolor har alltid funnit i olika variationer. Tror ingen hoppade 120 med ponnyerna på min ridskola heller utan bara med stor häst. Tycker inte din ridskola låter så olik min faktiskt. Det jag syftade på först var mer hur barn bemöttes generellt lite annorlunda nu från då. Det har ju blivit lite mer "silkevantar" vad det gäller barn generellt och inte bara i ridskolan.

Ja det är kanske mer silkesvantar nu, men inte ofta på ridskolan och inom sporten vad jag förstått.

Sedan hade vi utbildade ridlärare, jag tycker våra ridskolor låter väldigt olika på din beskrivning. Jag red iofs i stor stad. Men din beskrivning kanske var lite slarvig och de var mer lika. Jag började inte heller i ren nybörjargrupp utan i en grupp som ridit ett litet tag, men eftersom mina föräldrar sade att jag hade ridit tidigare, vilket jag iofs också hade gjort, på somrarna. Så gruppen kändes bra efter mina förutsättningar när jag red, (som i jag kunde trava och rida lätt tryggt, men visste inte orden som volt, men det gick ju fort att förstå), galopp ingick inte förrän nästa ridskola. Det gick inte snabbt fram i grupperna utan väldigt väldigt långsamt. Ur ett barns perspektiv, ingen aning om hur det var ur en vuxens.

 

[Badger]

borttaget

 

[Badger]

Min mamma skrev under blanketten.. hon besökte inte stallet en enda gång och visste inget om gruppindelning. På den tiden fölljde inte föräldrar efter barnen vart de än gick som idag. De frågade inte hur länge jag ridit vad jag minns. Men varför måste barnet prova i en nybörjargrupp? Ser de att barnet inte kan rida i skritt så syns ju det under framskritten i vilken grupp som och barnet får inte trava om de bedömmer att det inte är lämpligt.

Och btw min pappa körde mig till ridningen och stod bredvid hela lektionen och väste "goda råd" precis som föräldrar idag -skulle göra om det inte suttit en lapp vid läktaren om att man inte får

 

[Badger]

När jag var yngre så hade jag så tyckt det vore toppen att rida ut utan ledare, minns att jag tyckte det var störande att rida ut med ledare längre än jag då tyckte att jag behövde. Men som vuxen och mer hästerfarenhet har man ju ett helt annat konsekvens- och säkerhetstänk. Är man ute får man vara beredd på att hästarna kan hoppa till för saker och då tycker jag att man ska vara hyfsat säker på att ryttaren sitter kvar även fast hästen tar ett litet skutt åt sidan. Och om hästen tar ett par galoppsprång (antingen för att den är lite pigg eller för att den blir rädd för något) ska eleven vara så säker att den inte tappar balansen hur som helst eller får panik utan gör ett gott försök att stanna hästen. Barnen vill ofta galoppera men tycker ändå att det är läskigt när hästen gör det från ingenstans innan de är bekväma i gångarten. De är sällan så bekväma i galoppen efter att ha testat bara några gånger, risken är att de helt fryser fast eller bara skriker rätt ut. Jag har varit med om både och (i ridhuset).

Det är helt enkelt för höga risker att ha med barn när man inte är på en inhägnad bana. Någon trillar av och en häst är lös och kan stissa upp de andra hästarna. Någon häst galopperar ett par språng, barnet får panik och stimmar upp hästen som helt plötsligt galopperar om hästen framför eller in i en annan häst och får en spark. Helt plötsligt har man hästar på väg ut i skogen eller ut på bilvägen. Det är i min åsikt inte försvarbart att utsätta barn och hästar för den risken innan de är tillräckligt sadelvana och sadelfasta och det är man inte när man provat på galopp några gånger, man behöver ha gjort mer. Jag tycker att det är väldigt oansvarigt och visar på att instruktören saknar ett säkerhetstänk kring hästar och elever.

Du glömde att två ponnies bara ställer sig och betar så var det när jag promenerat ut med icke nybörjargrupp som förälder förra året. Det är som helt hopplöst, föräldrarna har börjat stanna hemma och inte följa med. Men två ponnies är som dammsugare och äter allting och barnen (runt 10-11 ridit 3 år) är för små för att göra ngt åt det (det tror jag är en skillnad nu, de börjar rida yngre? Och även för sin ålder är ju barn numera svagare?), försöker de dra rullar de av över halsen . Till slut får man leda en random ponny bara för att den inte ska äta hela tiden.

Sedan har vi bilarna, de ska över bilväg där bilar kör snabbare än de får och bilar är så märkliga. Barn på ponny mitt i vägen gasa, vuxen person framför barn med ponny, sakta in och stanna. Det är som om barn på ponny är ett slags extra skyddad traktor/EPA medan vuxen på två ben är en oskyddad trafikant som det ska tas hänsyn till. Eller så är de "blinda"? dvs de registrerar inte hästar + människor som annat än träd o buskar eller ngt. Medan tvåbent människa är en form som deras hjärna taggar in på för att den är van vid den.

 

[Roxy]

Och btw min pappa körde mig till ridningen och stod bredvid hela lektionen och väste "goda råd" precis som föräldrar idag -skulle göra om det inte suttit en lapp vid läktaren om att man inte får

De eleverna fanns då med.. det var som två olika varianter.. ena kom med sin förläder en gång i veckan red och åkte hem den andra varianten "bodde" i stallet utan föräldrar. Men vad härligt med en så engagerad förälder! Min mamma kom adrig och tittade men en gång kom min mormor och såg uttråkad ut på läktaren.

 

[Roxy]

Ja det är kanske mer silkesvantar nu, men inte ofta på ridskolan och inom sporten vad jag förstått.

Sedan hade vi utbildade ridlärare, jag tycker våra ridskolor låter väldigt olika på din beskrivning. Jag red iofs i stor stad. Men din beskrivning kanske var lite slarvig och de var mer lika. Jag började inte heller i ren nybörjargrupp utan i en grupp som ridit ett litet tag, men eftersom mina föräldrar sade att jag hade ridit tidigare, vilket jag iofs också hade gjort, på somrarna. Så gruppen kändes bra efter mina förutsättningar när jag red, (som i jag kunde trava och rida lätt tryggt, men visste inte orden som volt, men det gick ju fort att förstå), galopp ingick inte förrän nästa ridskola. Det gick inte snabbt fram i grupperna utan väldigt väldigt långsamt. Ur ett barns perspektiv, ingen aning om hur det var ur en vuxens.

Min ridskola bytte ju ut ridlärarna i ett svep för de ville ha utbildade sen vad jag förstått. Jag och de flesta andra var inte nöjda med det. Tycker det blev sämre på många vis men förstår tanken och attt det har sina fördelar. Tycker med det gick långsamt men inte så långsamt som idag. De äldre ridlärarna var väldigt snabba med att flytta upp elever de tyckte klarade det medans de nya kunde man få rida i sammma grupp hur länge som om man själv inte tryckte på. Min bästis tex fick en egen ponny och drog ifrån de andra i gruppen på ett kick och efter "en evighet" säger ridläraren i ett telefonsamtal med hennes mamma som gällde något annat i förbifarten att hon var alldeles för bra för den gruppen och borde byta upp. Har eleven hunnit bli alldeles för bra har man väntat för länge med att säga till.

 

[Badger]

De eleverna fanns då med.. det var som två olika varianter.. ena kom med sin förläder en gång i veckan red och åkte hem den andra varianten "bodde" i stallet utan föräldrar. Men vad härligt med en så engagerad förälder! Min mamma kom adrig och tittade men en gång kom min mormor och såg uttråkad ut på läktaren.

Jag var den varianten som kom med förälder och åkte hem. Bodde aldrig i stallet, stallbarnen var för övrigt livsfarliga och elaka. Kände inte för att varken bli det eller vara utsatt. Den biten är mycket mer silkesvantar idag, på ett bra sätt. Man får verligen inte vara elak utan ska vara hjälpsam som lite äldre barn, det är fantastiskt!

 

[Badger]

Min ridskola bytte ju ut ridlärarna i ett svep för de ville ha utbildade sen vad jag förstått. Jag och de flesta andra var inte nöjda med det. Tycker det blev sämre på många vis men förstår tanken och attt det har sina fördelar. Tycker med det gick långsamt men inte så långsamt som idag. De äldre ridlärarna var väldigt snabba med att flytta upp elever de tyckte klarade det medans de nya kunde man få rida i sammma grupp hur länge som om man själv inte tryckte på. Min bästis tex fick en egen ponny och drog ifrån de andra i gruppen på ett kick och efter "en evighet" säger ridläraren i ett telefonsamtal med hennes mamma som gällde något annat i förbifarten att hon var alldeles för bra för den gruppen och borde byta upp. Har eleven hunnit bli alldeles för bra har man väntat för länge med att säga till.

Ja man valdes ut och flyttade upp istället för att hela gruppen flyttas som det är på just den ridskolan där jag är idag. Det är antagligen olika. De som var mycket med ridläraren eller tjatade mycket flyttades upp. Din kompis kanske var tystlåten och då flyttades det inte upp. Jag tycker bara det är bättre nu och går snabbare, men ordentligt, med just den ridläraren jag sett på just den plats jag sett.

 

[Roxy]

Jag var den varianten som kom med förälder och åkte hem. Bodde aldrig i stallet, stallbarnen var för övrigt livsfarliga och elaka. Kände inte för att varken bli det eller vara utsatt. Den biten är mycket mer silkesvantar idag, på ett bra sätt. Man får verligen inte vara elak utan ska vara hjälpsam som lite äldre barn, det är fantastiskt!

Ja det var ju helt klart en tydlig "herarki" de som fick vara med i ungomssektionen kunde vara lite mobbare och de som ville vara populära ställde in sig hos dem. Jag brydde mig aldrig om att försöka. Men fanns många hjälpasamma med. När jag var ny var det många som gärna visade mig olika saker så jag lärde mig. Hade ju inte råd att rida de 2 första åren så att vara i stallet var det jag hade.

 

[Roxy]

Ja man valdes ut och flyttade upp istället för att hela gruppen flyttas som det är på just den ridskolan där jag är idag. Det är antagligen olika. De som var mycket med ridläraren eller tjatade mycket flyttades upp. Din kompis kanske var tystlåten och då flyttades det inte upp. Jag tycker bara det är bättre nu och går snabbare, men ordentligt, med just den ridläraren jag sett på just den plats jag sett.

Hon var raka motsatsen, väldigt verbal och på fast hon väntade väl på att bli uppflyttad som hon tidigare varit van vid. Sen när hon blivit ombedd att flytta upp drog hon med mig till receptionen och skötte snacket så att säga. Jag stod mest tyst och skämdes och tyckte det hela var galet och var rädd att jag skulle skämma ut mig i den nya gruppen men det gick ju bra sen trots allt.

 

[EKMK]

Jag tycker nästan tvärtom, började rida på ridskola när jag var 7 år, i början av 90-talet och då var dom allra första lektionerna voltige, sen fick man klara sig själv, vi hade ingen som ledde och inget krav på att föräldrarna skulle vara med, tur var det för mig för hade det kravet funnits hade jag nog inte kunnat rida, mina föräldrar kunde inte vara med och hjälpa till i stallet.
Min upplevelse är att det känns som barnen går långsammare fram idag och får mer hjälp.

 

[EKMK]

Ja det var ju helt klart en tydlig "herarki" de som fick vara med i ungomssektionen kunde vara lite mobbare och de som ville vara populära ställde in sig hos dem. Jag brydde mig aldrig om att försöka. Men fanns många hjälpasamma med. När jag var ny var det många som gärna visade mig olika saker så jag lärde mig. Hade ju inte råd att rida de 2 första åren så att vara i stallet var det jag hade.

Jag minns att mobbing var rätt vanlig på min ridskola back in the days. Dom äldre och mer erfarna var ofta rätt elaka och otrevliga mot yngre ryttare. Ridskolan gjorde absolut ingenting åt det. Hoppas det har ändrats.