Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Hur som så är det ju riktigt bra att du har en annan erfarenhet än jag.
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Klass 2? Varför det? en klass II är inte ok,den är med god vilja nöjaktig.
Ska vi ha så låga ext.krav så har vi ju snart skitet i det blå skåpet,för vi kom väl överens om att vi inte skulle behöva välja hingst för att förbättra stoets negativa saker utan välja hingst som kompletterar stoets bra saker ,visst var det så ?
 
Senast ändrad:
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Med klass II, dvs 7or i snitt, så är du ett huvudstamboksto i Tyskland t ex. Det är så viktigt att det t o m skrivs ut före de tyska stonas namn.
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Ja men huvudstamboks sto är väl ingen merit,i tyskland ska det vara andra förkortningar framför som är mycket "finare"
Ungefär som danska ston har DH istället för DS och dom sistnämnda hamnar ändå i huvudstamboken.

Dobbis som börjar bli trött nu om det ser krokigt ut när jag skriver :)
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

De "stora" arabuppfödare jag vet har haft ärvda pengar och inga "svenssons namn" så, nej jag tror ingen idag kan leva på uppfödning av araber (det kunde man möjligtvis på 80-talet).

Jag känner till en arabuppfödare som samarbetar med en person i arabländerna. Denne säljer föl väldigt dyrt till rika personer där, shejker o d, föder endast upp ett fåtal föl/år, men klarar sig gott och väl på den summan fölen inbringar. Det har satsats rejält från början, som jag skrev måste man nog göra det, stona är superston och även hingstarna. Senast i höstas såldes ett sådant föl.
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

kl

Ett "problem" med kombinationen hästuppfödning och att hästarna som avlas fram ska bli så bra så möjligt för den grenen man avlar mot är att man, dvs de som föder upp flest hästar totalt tillsammans, och det är hobbyuppfödaren, har så mycket subjektiva känslor för sina hästar. Det finns väl ingen som inte tycker om sitt sto, och av den anledningen väljer man att bortse från ev. brister och avlar på henne ändå. Påtalar man någon brist hos ett sto för någon, då blir den personen sur och tar det personligt. Jag säger inte att det inte är fritt fram och avla, för det är det, men då ska man, om man avlar på ston som egentligen inte håller måttet, inte gnälla sedan när man står med en avkomma som inte direkt säljer sig själv. Avkomman har 50% av moderns gener, så även om man använder superhingsten nummer ett så kanske inte avkomman blir bättre än modern i en del avseenden.

Sedan ska man komma ihåg att kontakter är det allra viktigaste när man ska sälja hästar. Har man ett bra kontaktnät så kan man i princip sälja alla typer av hästar, såklart i olika prisnivåer, men har man inte det där kontaktnätet så är det ofta svårt att sälja hästar som faktiskt är relativt bra också.

De flesta avlar för eliten, i alla fall om man läser trådar och hur hästar annonseras. Tänk så många svårklassämnen som finns till salu;) Det är svårt att plocka russinen ur kakan när man ser alla dessa annonser, för man vet att de flesta inte överensstämmer med ens egen uppfattning om riktigt bra hästar.

ASVH borde likt utländska förbund, ordna saluhästdagar. I Tyskland t ex har man det ofta i samband med större auktioner, ofta några dagar efter auktionen. Där finns "vanliga" ridhästar som man kan prova på. Även föl och unghästar finns det sådana arrangemang för. Då hade inte köpare behövt kuska lika mycket land och rike runt och bli besvikna efter 30 mils bilkörning på en enda häst. Där kan man, om man inte är hästhandlare till vardags och har mycket kontakter, få kontakt med flera spekulanter.
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Varför ska man inte räkna klass II som en "ok" merit i Sverige när alla andra förbund gör det? Kolla i årets (och alla andra års) bruksprovskatalog så är beskrivningen av nästan alla importhingstars möderne just att de är med i huvudstamboken, vilket kan innebära allt från knappt klass II, och står det bara "tillhör huvudstamboken" så är det nog oftast inte så mycket mer än det.

Men som sagt, det är därför jag skriver "ok". Hästen är då "varudeklarerad" och har inga större fel. Då kan andra fördelar, som kanske inte framgår av poängen från ett unghästtest eller en visning vid hand, göra att stoet har i avel att göra (t ex att den har ett meriterat möderne och/eller egna tävlingsmeriter).

Eftersom du nämner det som om det är vanligare i Tyskland att avelsstona har mer egna meriter än att vara i huvudstamboken än att stona i Sverige är klass I eller högre bedömda så kanske du har någon statistik på det?
 
Senast ändrad:
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Det finns säkert enstaka uppfödare som kan försörja sig på sin avel, men frågan var om dessa uppfödares hästar håller en högre kvalitet än "hobbyuppfödarnas". Och då pratar jag om ridhästar och deras framgångar på ffa hopp, dressyr och fälttävlansbanan men det kan ju även vara körning.

Upplever du att de yrkesuppfödare som du känner till får fram framgångsrika tävlingshästar i grenarna som jag nämnde i högre utsträckning än vad hobbyuppfödare får (dvs en större andel tävlingshästar)? Eller har du t o m statistik på det?

Saluvisningar: Ja, visst vore det bra med sådana. ASVH har ju haft det några gånger. Men det "roliga" är att när det görs försök till sådana så är det ofta väldigt lågt intresse från uppfödarna. Det kanske är för dyrt eller för långt att åka eller så vill uppfödarna inte åka runt med sina unghästar (precis som att det är jobbigt för köparna att göra det). Och då blir det ju svårt att utöka sådan saker, om knappt någon vill delta menar jag.
 
Senast ändrad:
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Ja, jag upplever att de som har uppfödningen som yrke har fått fram flera individer som gått långt tävlingsmässigt än de hobbyuppfödare jag känner till.

Den jag känner till som föder upp ridhästar (dressyr) yrkesmässigt har sex ston i avel, tre elitston, och tre yngre. De betäcks alltid med äldre inom sporten välmeriterade hingstar. Kontakter med yrkesmässigt hästfolk gör att hästarna aldrig säljs billigt. Efter många år i branschen är uppfödaren känd, kända ryttare som tävlar på hög nivå köper¨ofta hästarna och meriterar dem i sporten, vatten på kvarn liksom, det ena ger det andra. Statistik har jag inte räknat, men i stort sett varje år har denne uppfödare t ex med hästar högt upp i championat och breeders, så är de inte sålda redan då så säljs de dyrt när de visat att de är värda att satsa på där. Några uppfödningar har tävlat de högsta klasserna inom sporten med framgång, både i Sverige och i andra länder.

Slår man ut det på alla, dvs alla hobbyuppfödare med 1-2 ston i avel och de fåtal yrkesmässiga uppfödarna så får totalt hobbyuppfödarna fram fler bra hästar, men det beror på antalet, för som du skriver är de yrkesmässiga få. Procentuellt per uppfödare är min egen erfarenhet att det är tvärtom. Det finns såklart många jättebra hästar uppfödda av hobbyavlare som aldrig får chansen på tävlingsbanan, för det kostar en hel del att utbilda hästarna rätt. Men jag tror också att det är vanligare att en hobbyavlare generellt inte har samma kunskap om vilken hingst som passar till vilket sto, och detta gäller även när man tänker på hur hästarna har avlats fram i generationer. Som vi vet så slår gener från generationer bakåt ofta igenom. Har man avlat på en stostam länge så vet man bättre vilken hingst som passar det stoet, och man vet vilka hingstar man helt ska undvika. Hobbyavlare har oftast inte den gedigna kunskapen om ett stos anfäder om man köpt in stoet som ridhäst, men som man sedan använder i avel. Undantag finns såklart här som överallt annars.

Stona är viktigare än hingsten. Ett bra sto lämnar oftast bra med en bra hingst, och hon kan om man har tur lämna bra med en sämre hingst också. Ett sämre sto däremot lämnar, om man har tur, en bra avkomma med en bra hingst, men oftast inte med en sämre hingst.

Med den konjunktur som råder så rensas förhoppningsvis de ston ut som inte hör hemma i aveln, ingen idé att avla om man inte kan sälja borde man tänka. Ja, om man nu inte ska behålla avkomman som ridhäst själv.
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Jag funderar på om jag tror att jag är en av dem som vill avla på ston som är något att avla på eller om jag är en av dem som tror för mycket om stoet/stona.

Jag är en som undrar vad en TS tänker med när jag läser att man vill avla på ston som man på film ser "kravla" sig runt 1,20 med stam/möderne som inte direkt skriker klass eller inlägg av typen "Stoet är äldre modell, aldrig tävlad pga skada, e. äldre modell/typ/utan meriter varken själv el avkomma hingst - ue ännu äldre modell/typ/utan meriter varken själv el avkomma hingst. Trevlig under sadel men vresig i hantering".

Två exempel på ston som jag skulle vilja avla på som jag själv definitivt tycker är värt minst ett försök, de har sina plus och minus men tillräckligt mycket plus så att säga:

1. Liten, lågställd. Quite Easy - Robin Z. Bra klipp och väldigt rädd om sig. MYCKET humör. Inga egna tävlingsmeriter men möderne (som jag tycker är fantastiskt) med massor av plac i följande klasser, mormor S hopp, mamma + 2 syskon till mamman M hopp, 2 syskon till mamman S hopp, 2 syskon till mamman S dressyr.

2. Stor, rejäl Conteur - Contender, 7 på typ och skritt, 8 på övrigt förutom galopp o hopp 9. Meriter till 1,40 hopp, samtliga syskon M fast i olika discipliner. Mycket trevlig häst att rida och hantera, vill alltid väl, jättefin teknik fram o rygg.

Vad säger ni. Är jag ute o cyklar när jag tycker det är värt att åtminstone testa?
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Jag upplever det annorlunda än du, men eftersom varken du eller jag har några riktiga siffror så är det ju svårt att komma vidare i diskussionen mer än bara spekulationer. Vore väldigt intressant om någon orkade kolla igenom ett antal av de svenskfödda topphästarna och kolla om uppfödarna till dem är sk hobbyuppfödare eller yrkesuppfödare. Svårigheten är väl iofs att veta om en uppfödare verkligen tjänar pengar på sin avel eller inte. Bara för att man har många ston i avel så betyder ju inte det per automatik att man går med vinst...

Jag känner både stora och små uppfödare (de stora uppfödarna har ofta seminstation och/eller jordbruk som yrke, dvs det är de verksamheterna som drar in pengar).

Något som jag tycker är lite lustigt är att man, som du, ofta säger att de med många ston känner sina stostammar bättre. Tvärtom säger jag, många stora uppfödare (dvs de som har många ston) har "satsat" på att köpa in nya ston (ofta från utlandet) som de inte vet så mycket om (förvånansvärt lite i vissa fall) medan de små uppfödarna har haft samma stolinje i flera generationer. De små uppfödarna är väldigt engagerade i just sitt sto och lägger ner mycket tid på att kolla upp vad syskon, mostrar, kusiner åstadkommer och får därför bättre koll på själva stostammen än vad de stora uppfödarna har på sina stostammar.

De små uppfödarna lägger mer ner möda på att hitta rätt hingst till just sitt sto. Många stora uppfödare tenderar att betäcka alla sina ston med samma hingst (ofta den de råkar ha fått på sin station). Märkligt att just den hingsten passar alla stona som handen i handsken (även om uppfödaren valt stationshingst efter sin ston så känns det mindre troligt att samma hingst passar bra till alla olika varianter av ston som den uppfödaren har).

När jag tänker igenom vilka uppfödare som jag känner till så är det nog små uppfödare som har högst andel uppfödda hästar i championaten (som du tog som exempel). De stora uppfödarna har ofta en eller flera hästar med varje år som du säger. Men, om man räknar på det så är det kanske inte så imponerade. Om man föder upp i snitt 6 hästar per år så har man alltså 5 x 6 = 30 hästar i rätt ålder för att kunna vara med i championaten varje år (3, 4, 5, 6 & 7-årschampionatet). Om de då har 3 hästar med varje år så är det alltså 10% av sina uppfödningar.

Jag som miniuppfödare har en väääldigt mycket högre procentuell andel championatshästar än så bland mina uppfödningar. Ska man prata ekonomi så tror jag inte att jag går så himla mycket mer back på min hästuppfödning än vad många stora uppfödare gör, snarare tvärtom.
 
Senast ändrad:
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Kl

Är det stor skillnad på ponnyer och stora hästar avelsvärderingsmässigt?

Jag har fått uppfattningen att 8 är bra för en ponny, 7 och nedåt är okej/inte jätteönskvärt. Och diplom är bra, klass 1 okej/inte jätteönskvärt, klass 2 är rätt kass?

Min valack (o, vad avelsmässigt :D) har väl strax under 40 p exteriörmässigt oftast, 8 på gångarterna både vid hand och under ryttare på kvaliten (inkl de där andra poängen, utvecklingsbarhet kanske?). Jag personligen gillar hans gång för han är väldigt mjuk att rida, men han är för mig ingen högklassporthäst? Tror jag inte, haha. Hoppade 9-9 på treårs vill jag minnas för någon kändisdomare. Han hade ju dock självklart varit betydligt bättre i nuläget med en bättre och mer tävlingsintresserad ryttare ;) Men jag tänkte grundkvaliteerna.

Eller det kanske skiljer sig mycket mella bedömningarna? Jag har ingen erfarehet av stora hästar direkt.

Kanske bör tillägga att min häst är en naturras, ridponnyerna kanske är annorlunda?
 
Senast ändrad:
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

8 är bra, 7 är ganska bra enligt definitionen. En häst som får 8or kvalificeras till championaten, dvs är bland de allra bästa i sin årgång.

Jag upplever att det är mycket vanligare med höga exteriörpoäng på ponny (har inga siffror dock). Många ponnyraser har man dessutom bara kollat exteriört, visa vid hand och inte testat så som ridhästarna testas och det har inte varit samma fokus/krav på tävlingsresultat på ponny. På senare år så har ju ridponnyaveln och deras tester utvecklats, men det känns som om det inte är så många år tilbaka.

Sedan är det väldigt vanligt att en fin unghäst inte utvecklas åt rätt håll pga "pissig utbildning" som en känd ryttare uttrycker det. Så din hästs kvaliteer har kanske försämrats markant pga diverse miljöfaktorer? Fast det är lika känsligt att säga som att någons sto kanske inte är det där extra superduper avelsmaterialet som ägaren tycker. ;)
 
Senast ändrad:
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Kan nog stämma. 7 på skritt/typ på en hopphäst har jag tänkt är ok medans det inte varit sådär toppen om det var på galoppen/hoppningen...

jag är dock långt ifrån expert på detta...därav min fråga..
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Sedan är det väldigt vanligt att en fin unghäst inte utvecklas åt rätt håll pga "pissig utbildning" som en känd ryttare uttrycker det. Så din hästs kvaliteer har kanske försämrats markant pga diverse miljöfaktorer? Fast det är lika känsligt att säga som att någons sto kanske inte är det där extra superduper avelsmaterialet som ägaren tycker. ;)

Vilket sto tänker du på? Jag tar inte illa upp om ni är raka på sak. Hade inte ställt frågan då.
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Ingen speciell, det var rent allmänt skrivet. Jag svarade inte dig på ditt inlägg eftersom jag inte kan avgöra vad folk ska avla på och inte, speciellt inte mha av den lilla info som man får så här :)
Men i mina ögon låter väl som helt rumsrent att avla på de ston du skriver om, av det du beskriver. Du kan redovisa mer meriter på mödernet än vad "medelstoägaren" brukar kunna göra, kan jag tycka (ibland finns mer meriter än vad stoägaren vet...). Personligen tycker jag att det är viktigare med en genuint bra stostam än vad individen själv har gjort (så länge hon inte har riktiga brister som man inte vill ska föras vidare). Det är mindre störande med en "ful" exteriör på en hopphäst (så länge det inte stör själva prestationsförmågan/hållbarhet) eftersom det inte är en bedömningssport.
 
Senast ändrad:
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Ingen speciell, det var rent allmänt skrivet. Jag svarade inte dig på ditt inlägg eftersom jag inte kan avgöra vad folk ska avla på och inte, speciellt inte mha av den lilla info som man får så här :)
Men i mina ögon låter väl som helt rumsrent att avla på de ston du skriver om, av det du beskriver. Personligen tycker jag att det är viktigare med en genuint bra stostam än vad individen själv har gjort (så länge hon inte har riktiga brister som man inte vill ska föras vidare). Det är mindre störande med en "ful" exteriör på en hopphäst (så länge det inte stör själva prestationsförmågan) eftersom det inte är en bedömningssport.

Ok, förstår, även om jag försökte ta med de fakta som finns (t.ex. bed siffror och prest samt mödernet. Men skulle du säga att någon av dessa två har en "gedigen stostam", var går gränsen? Flera generationer av M eller S eller vad? Ser du tester som högre "rankat" än tävlingsmeriter på stona?

PS. I det ena fallet var det enkelt när jag väl började gräva. Uppfödaren till mamman o alla syskon fanns i närheten och blup+ridsport.se gjorde resten av jobbet. I det andra fallet har det krävt en hel del jobb och jag har bara lyckats med syskonen inte "runt ikring" och bakom... DS
 
Senast ändrad:
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

1. Liten, lågställd. Quite Easy - Robin Z. Bra klipp och väldigt rädd om sig. MYCKET humör. Inga egna tävlingsmeriter men möderne (som jag tycker är fantastiskt) med massor av plac i följande klasser, mormor S hopp, mamma + 2 syskon till mamman M hopp, 2 syskon till mamman S hopp, 2 syskon till mamman S dressyr.

2. Stor, rejäl Conteur - Contender, 7 på typ och skritt, 8 på övrigt förutom galopp o hopp 9. Meriter till 1,40 hopp, samtliga syskon M fast i olika discipliner. Mycket trevlig häst att rida och hantera, vill alltid väl, jättefin teknik fram o rygg.

Men skulle du säga att någon av dessa två har en "gedigen stostam", var går gränsen? Flera generationer av M eller S eller vad? Ser du tester som högre "rankat" än tävlingsmeriter på stona?

Ah, nu får jag förtroendet att leka lite expert här, men tro inte för mycket på vad jag säger :D
Jag tycker att båda stona, men otvivelaktigt sto nr 1, verkar ha ett gediget möderne. Du skulle ju kunna visa nr 1 vid hand för att få kvitto på att hon inte har någon allvarlig exteriör brist innan du betäcker. Sto nr 2 har ju inte riktigt lika mycket meriter på mödernet (av det du fått fram här), men det är ju ändå bra och i kombination med hennes egna fina poäng och meriter så är hon gott och väl kvalificerad att sätta i avel enligt mig.
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Ser nu att jag inte svarat på alla frågorna (lite trött).
Svårt att dra en gräns för vad ett gediget möderne är. Många släktingar (i de närmaste generationerna) med meriter i medelsvår och svår klass, inte bara i en generation utan återkommande är absolut ett gediget möderne. Godkända hingstar, championat och höga poäng på visningar räknas givetvis också.

Vad som räknas högst av tävlingar eller visningar/unghästtester beror lite på. Svår klass är alltid svår klass, det är ju liksom det som är målet med prestationsavel. Men ska man avla är det ju viktigt att stammen inte bär på allvarliga brister som kan poppa upp, det ska liksom vara en hög lägstanivå och då säger unghästtester en hel del tycker jag. Då är det ju mer grundkvaliteerna som bedöms på unghästtesterna, dvs det borde spegla generna mer än vad hästen presterar efter åratal av träning.
 
Sv: Uppfödare i Sverige vs "utlandet"

Jag upplever det annorlunda än du, men eftersom varken du eller jag har några riktiga siffror så är det ju svårt att komma vidare i diskussionen mer än bara spekulationer. Vore väldigt intressant om någon orkade kolla igenom ett antal av de svenskfödda topphästarna och kolla om uppfödarna till dem är sk hobbyuppfödare eller yrkesuppfödare. Svårigheten är väl iofs att veta om en uppfödare verkligen tjänar pengar på sin avel eller inte. Bara för att man har många ston i avel så betyder ju inte det per automatik att man går med vinst...

Jag känner både stora och små uppfödare (de stora uppfödarna har ofta seminstation och/eller jordbruk som yrke, dvs det är de verksamheterna som drar in pengar).

Något som jag tycker är lite lustigt är att man, som du, ofta säger att de med många ston känner sina stostammar bättre. Tvärtom säger jag, många stora uppfödare (dvs de som har många ston) har "satsat" på att köpa in nya ston (ofta från utlandet) som de inte vet så mycket om (förvånansvärt lite i vissa fall) medan de små uppfödarna har haft samma stolinje i flera generationer. De små uppfödarna är väldigt engagerade i just sitt sto och lägger ner mycket tid på att kolla upp vad syskon, mostrar, kusiner åstadkommer och får därför bättre koll på själva stostammen än vad de stora uppfödarna har på sina stostammar.

De små uppfödarna lägger mer ner möda på att hitta rätt hingst till just sitt sto. Många stora uppfödare tenderar att betäcka alla sina ston med samma hingst (ofta den de råkar ha fått på sin station). Märkligt att just den hingsten passar alla stona som handen i handsken (även om uppfödaren valt stationshingst efter sin ston så känns det mindre troligt att samma hingst passar bra till alla olika varianter av ston som den uppfödaren har).

När jag tänker igenom vilka uppfödare som jag känner till så är det nog små uppfödare som har högst andel uppfödda hästar i championaten (som du tog som exempel). De stora uppfödarna har ofta en eller flera hästar med varje år som du säger. Men, om man räknar på det så är det kanske inte så imponerade. Om man föder upp i snitt 6 hästar per år så har man alltså 5 x 6 = 30 hästar i rätt ålder för att kunna vara med i championaten varje år (3, 4, 5, 6 & 7-årschampionatet). Om de då har 3 hästar med varje år så är det alltså 10% av sina uppfödningar.

Jag som miniuppfödare har en väääldigt mycket högre procentuell andel championatshästar än så bland mina uppfödningar. Ska man prata ekonomi så tror jag inte att jag går så himla mycket mer back på min hästuppfödning än vad många stora uppfödare gör, snarare tvärtom.

De jag känner till bäst med seminstation har egna ston också, flera av dessa ston har många led tillbaka från uppfödaren och flera av stona går på mödernet tillbaka till uppfödarens anfäders ston. Så jag känner inte igen mig i att många större uppfödare köper in så mycket nya ston från utlandet, även om det också händer såklart. Däremot betäcker de sina ston med avelsmatadorer från utlandet för att få fram både sporthästar och nya generationer med avelsston. Jag upplever däremot att många som köper ridhästar köper dem utomlands nuförtiden, när de sedan av olika anledningar inte rider längre tas ett föl på dessa. Det behöver inte vara "dåliga" stamtavlor, men somsagt man vet inte vad mödernet lämnat.

Det är väl bara att gratulera om du har ett såpass bra kontaktnät att du lyckas sälja dina uppfödningar dyrt och få igen det du satsat med råge. De större uppfödare jag känner till som tjänar mest är de som exporterar sina avkommor, någon har kö på en viss stam från USA t ex ( dressyrhästar). Där utgör frakten ( ca 50000 kr) till USA en mindre del av summan de betalar för de hästarna, så det lönar sig.

För att gå tillbaka till rubriken; skillanden på uppfödning om du kommer söderut i Europa är att de kan ha sina unghästar framförallt ute på bete en längre period per år jämfört med här i Sverige, så där tjänar man en hel del i foder- och strökostnader.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Ber först om ursäkt för en vägg av text men jag känner att jag vill få lite extern input. Jag har medvetet inte nämnt namnet på ras...
2 3
Svar
47
· Visningar
9 011
Senast: dobbis
·
Avel Jag ber om ursäkt i förväg för ett långt inlägg, och hoppas att nån orkar läsa det ändå. Det finns många diskussioner om vad som ska...
3 4 5
Svar
98
· Visningar
11 101
Senast: Derring-Do
·
  • Låst
Hundavel & Ras Chansar och skriver in detta här och ser vilken respons jag får (misstänker dock att tråden inte ens får vara kvar men tänkte prova)...
2
Svar
29
· Visningar
5 661
Senast: Fetaost
·
S
Islandshäst Allt fler blir irriterade på de otroliga registreringkostnader (8750 kr!!!) :confused: som SIF lägger på att regga en islandshäst efter...
12 13 14
Svar
278
· Visningar
29 378
Senast: Blossi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp